žŁÀûŒ§

12 december 2017

Emma Eldelin, lektor i litteraturvetenskap, har fått 5,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att forska om hur globaliseringens omvandling av rummet får betydelse för litteraturens uttryck. Projektet kommer att bidra med ny kunskap om förhållandet mellan rum, plats och kreativt arbete i dagens samhälle.

Hur viktig Àr platsen dÀr vi skapar, skriver och arbetar? Hur viktigt Àr det att ha en egen plats dÀr man kan skapa och arbeta? Vad Àr rummets betydelse för arbetsförmÄga, skapande och hÀlsa?

- Vi ska undersöka hur synen pÄ skrivande och litteratur förknippas med vissa typer av rum och hur det har förÀndrats över tid. I globaliseringens tid tillbringar vi alltmer tid pÄ resande fot pÄ tÄg, tunnelbana och flygplatser. Vi kommer att titta pÄ litterÀra texter dÀr dessa transitrum anvÀnds i skrivandet för att diskutera skrivandet och litteraturens former.

Emma Eldelin har tidigare tittat pÄ författare som dragit sig tillbaka frÄn samhÀllet för att skriva och skapa i det privata och hur sysslolösheten i ensamheten har pÄverkat författandet sÀrskilt nÀr det gÀller essÀkonsten.

- Detta blir att gÄ vidare frÄn det och se pÄ hur det moderna rummet pÄverkar, sÀger hon. Med det moderna rummet menar vi rationellt organiserade rum, eller sÄ kallade icke-platser som Àr gjorda för genomfarter och transporter, sÀger hon.

Arbetet med projektet ”Författandets nya fĂ€rdvĂ€gar - Om rummets poetik och politik i samtidslitteraturen” kommer ske tillsammans med Andreas Nyblom som 2008 doktorerade vid Tema Kultur och SamhĂ€lle. Han har frĂ„n och med Ă„rsskiftet ett lektorat vid Linköpings universitet. Han har tidigare forskat om rum och författande, bland annat om skrivbordets betydelse.

Tunnelbana, tÄg och flygplats

Genom att ta sin utgĂ„ngspunkt i tunnelbana, tĂ„g och flygplats Ă€r transitrummet projektets analytiska fokus och valet av samtida litteratur utgĂ„r frĂ„n detta. Ett exempel Ă€r Malte Perssons ”Underjorden” frĂ„n 2011, en diktsamling som utspelar sig i Stockholms tunnelbana som vĂ€cker frĂ„gan om poesins uppgift i samtiden. Ett annat exempel Ă€r Sara Mannheimers ”Urskilja oss” frĂ„n 2016 som Ă€r en roman som beskriver vĂ€gen mot ett författarskap och skrivs pĂ„ ett tĂ„g, Ă„tminstone fiktivt.

Även Rana Dasguptas bok ”Tokyo Cancelled” (2005), en modern variant av Giovanni Boccaccios ”Decamerone” (frĂ„n 1350-talet), som utspelar sig pĂ„ en flygplats dĂ€r olika personer berĂ€ttar för varandra för att fördriva tiden kommer att analyseras. (”Decamerone” bestĂ„r av flera berĂ€ttelser samt en ramberĂ€ttelse som binder ihop hela historien dĂ€r intrigen i stora drag gĂ„r ut pĂ„ att digerdöden kommer till Florens och tio ungdomar flyr och sysselsĂ€tter sig genom att berĂ€tta historier för varandra.)

Litteraturens nya fÀrdvÀgar

En annan dimension i forskningsprojektet Ă€r författare som anlitas för att skriva i transitrum. Universitet och college i till exempel Storbritannien och USA har sedan lĂ€nge sĂ„ kallade ”writers in residence”, eller husförfattare. Nu har Ă€ven andra instanser som till exempel flygplatser och tĂ„gbolag börjat hyra in ”egna” författare. Till exempel hyrdes författaren Alain de Botton in för att sitta och skriva pĂ„ Heathrow under en vecka och Amtrak (ett tĂ„gbolag i USA) gav författare möjlighet att fĂ„ sitta och skriva och blogga under nĂ„gra dagar pĂ„ ett tĂ„g. I samband med att Londons tunnelbana jubilerade 2013 gav förlaget Penguin ut en svit böcker dĂ€r varje tunnelbanelinje representerades av en författare och titel.

- VÄr hypotes i projektet Àr att litteraturen och författandet just nu prövar nya fÀrdvÀgar. Exemplen visar pÄ olika sÀtt att skrivandets förhÄllande till rummet hÄller pÄ att omförhandlas, i praktiken sÄvÀl som litterÀrt. Det Àr nÄgot helt annat Àn den romantiska bilden av författande som en avskild och privat aktivitet, knuten till hemmet och skrivbordet, sÀger Emma Eldelin.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, bitrÀdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklÀnning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman stÄr framför en skÀrm och förelÀser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.