Fredagens teman är naturvetenskap, teknik, data och medicin. Här kan du läsa om de föreläsningar som ges denna dag. För att så många som möjligt ska ha kunna se det de mest är intresserade av har vi under hela dagen fyra parallella föreläsningar, som går två gånger.
Förutom föreläsningar, bjuder denna dag även på möjlighet till rundvandringar på Campus tillsammans med studenter. Kika efter studenter med blåa rundvandringsskyltar, så kommer du rätt.
Här har vi samlat den praktiska information du behöver när du besöker Populärvetenskapliga veckan med din klass. Populärvetenskapliga veckan - praktisk information.
Matematikens roll i framtidens resande
Läs mer om föreläsaren Claes Rydergren
Hur kan matematik hjälpa oss att förstå och förutsäga framtidens resande? För att planera städer och infrastruktur behövs noggranna prognoser av hur människor rör sig. Matematiska modeller kan förutse effekten av nya trender och hjälper oss att fatta beslut som formar framtidens transportsystem. Här får du se hur matematik används för att modellera beteenden, optimera resurser och skapa hållbara transportlösningar.
Hur är det att ha språkstörning?
Läs mer om föreläsarna Anna Ekström och Julia Wallman
Ungefär två elever i varje klass har språkstörning och detta påverkar dem både i skolan och på fritiden. Eftersom personer med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig får de sällan möjlighet att berätta om sina upplevelser. I vår forskning lyssnar vi på unga personer med språkstörning för att lära oss mer från de som vet mest om hur en språkstörning kan påverka livet – eleverna själva.
Game On: Upptäck hur spelandet kan rädda liv!
Läs mer om föreläsaren Oskar Groppfeldt
Vi använder superdatorer för att söka efter defekter i kristaller - fel som kan bli byggstenar för framtidens datorer. Defekterna gör det möjligt att skapa kvantbitar, som kan gör beräkningar många gånger snabbare än vanliga processorer. Genom att hitta och förstå rätt defekter banar vi väg för nya, effektiva kvantdatorer, säkra kommunikationssystem, och sensorer med hög precision.
Vad kan ditt DNA säga om dig – och för polisen?
Läs mer om föreläsaren Andreas Tillmar
Visste du att DNA inte bara används för att lösa brott i filmer, utan också i verkliga rättsfall? Med dagens DNA-teknik kan vi analysera små mängder DNA för att identifiera personer, förstå deras ursprung eller säga något om deras utseende. Men hur går det egentligen till? I den här föreläsningen får ni veta mer om hur DNA-teknik hjälper polisen att lösa brott och identifiera kvarlevor från avlidna.
Artificiell intelligens - vad är det och varför är det viktigt?
Läs mer om föreläsaren Fredrik Heintz
AI utvecklas snabbt och påverkar alla. Självkörande bilar och datorer som lär sig konversera – nyss var det science fiction-fantasier, nu förändras vår vardag och våra förväntningar på tekniken. Nya frågor föds, kan maskinerna bli medvetna om sig själva? Kan de på sikt bli en fara för oss? I det här föredraget presenteras hur läget ser ut idag, pågående forskning, och vart utvecklingen är på väg.
AI:s begränsningar
Läs mer om föreläsaren Tom Zieke
Föreläsningen tar upp hajpen kring artificiell intelligens (AI) och belyser några av de begränsningar som datorer och robotar fortfarande har.
How did some wolves turn into dogs?
Läs mer om föreläsaren Christina Hansen Wheat
Dogs were domesticated from wolves 40,000-15,000 years ago. Selection on behaviour, such as decreased fear, likely started the domestication process. However, we know little about which other behaviours might have been important. One way to study this is to compare the behaviour of wolves and dogs to identify which behaviours have been conserved through evolutionary time. In doing so, we have uncovered some surprising insights about dog domestication and the behaviour of the dogs that sleep on our couches today. Which “typical dog behaviours” do you think might be original wolf behaviours?
Implementering av AI inom bröstcancerscreening och informationsdriven precisionshälsa
Läs mer om föreläsaren Håkan Gustafsson
Region Östergötland var tidigt ute med att införa AI i bröstcancerscreening med mammografi. Vid lågriskfall ersätter nu en röntgenläkare med AI-stöd två stycken röntgenläkare. Föredraget beskriver hur AI införs i vården genom forskning, från idé till klinisk användning och hälsoekonomisk analys, till hur det kommer till nytta för patienter.
Håkan Gustafsson är docent och adjungerad lektor vid LiU samt verksamhetschef för Medicinsk strålningsfysik och är mycket engagerad i ny medicinsk teknik.
Möt studievägledare, studenter och personer som arbetar på LiU.
Under lunchen fyller vi uppehållsytan i C-huset med prylar som tål att testas och du får träffa representanter från verksamheten och studentsektioner.
OBS! Se till att vara på plats kl. 12:40 för en underhållande stund.
Hur kan generativ AI användas inom vetenskapen?
Läs mer om föreläsaren Fredrik Lindsten
Generativ AI, teknologin som ligger till grund för dagens AI-assistenter, AI-genererade bilder, mm., kan även användas för att accelerera vetenskapliga framsteg. Vi kommer titta närmre på tekniken bakom generativ AI, samt ge exempel på hur den kan användas inom olika vetenskapliga fält, bland annat för att hitta nya funktionella material och för att förbättra dagens varningssystem för extremväder.
Jenga med våra ekosystem
Läs mer om föreläsaren Anna Eklöf
Arter försvinner i rasande takt – och när en förloras påverkas hela det finmaskiga nätverket av liv vi alla är en del av. Allt hänger samman och faller en så faller fler... Med ekologisk kunskap, matematik och datorsimuleringar utforskar vi hur naturens nätverk fungerar, vilka effekterna blir när det slits isär – och hur vi kan stärka det igen.
Vad är ett liv värt egentligen och hur mycket kan vi betala för nya behandlingar?
Läs mer om föreläsaren Martin Henriksson
De här knepiga frågorna behöver ett svar när vi skall avgöra hur mycket nya behandlingar i vården kan kosta. Häng med på en föreläsning om hur nationalekonomins insikter om knappa resurser och värdet av alternativ användning av resurser (som att sova i stället för att plugga!) kan hjälpa oss att svara på sådana svåra frågor.
30 små steg mot grönt konsumentbeteende
Läs mer om föreläsaren Jelena Kurilova
Vissa tillverkare av konsumentprodukter betraktar återtillverkning som en av sina framtida cirkulära strategier. Tillsammans med dessa tillverkare och deras återförsäljare vill jag och mina kollegor lyfta fram cirkulära lösningar för kontinuerlig produktanvändning och återanvändning. I en pågående studie "STIGMA" på LiU formulerar vi "30 små steg mot grönt konsumentbeteende" för allmänheten.
