福利姬

V盲lkomna till Barnafridskonferensen och Link枚ping konsert och kongress!

V盲nligen ta med dig din bokningsbekr盲ftelse till registreringen. Den ger dig tillg氓ng till din personliga namnskylt som du b盲r synligt under hela konferensen. 

I foaj茅n bjuds p氓 kaffe, te och sm枚rg氓s.

Alla konferensdeltagare h盲lsas v盲lkomna av Laura Korhonen, centrumchef f枚r Barnafrid. Moderator 盲r Ana-Dolori Marinovic, socionom och utredare p氓 Barnafrid.

Sveriges socialtj盲nstminister Camilla Waltersson Gr枚nvall invigningstalar. 

Jan-Ingvar J枚nsson h盲lsar deltagarna v盲lkomna till konferensen och Link枚pings universitet

Laura Korhonen, professor i barn- och ungdomspsykiatri tillika centrumchef p氓 Barnafrid h盲lsar alla v盲lkomna.

Ungdomar från Göteborg, Klara gymnasium, samhällsvetarprogrammet med mediainriktning presenterar ungas röster kring våld, inom ramen för Barnafrids arbete med barn- och ungdomsinkludering.

Fika och bes枚kt v氓ra utst盲llare

脜sa Wikforss, f枚rfattare och filosof, ledamot Svenska Akademin

Aldrig tidigare har den samlade m盲nskliga kunskapen varit s氓 omfattande eller s氓 tillg盲nglig. 脛nd氓 lever vi i en tid d氓 okunskapen breder ut sig och m盲nniskor sl氓r ifr氓n sig viktig kunskap. Detta 盲r oroande eftersom kunskapen har ett stort v盲rde, b氓de f枚r oss som individer och p氓 ett samh盲llsplan. Ska vi klara av att hantera samtidens stora utmaningar, pandemier och klimatkris, m氓ste vi agera p氓 basis av den kunskap som finns. F枚redraget diskuterar vad kunskapsmotst氓nd 盲r, hur det samverkar med det nya informationslandskapet och aktiva f枚rs枚k att sprida vetenskapsf枚rnekelse, och vad vi kan g枚ra f枚r att st盲rka kunskapen.

Lunch serveras i Garden, Link枚pings konsert och kongress

A1) Tema: Barns delaktighet i socialtj盲nsten

Att uppmuntra barns deltagande och delaktighet i samtal mellan socialsekreterare och barn. Vad kan vi l盲ra oss fr氓n praktiken?

Madeleine Wirz茅n, bitr盲dande universitetslektor, Tema Barn, Link枚pings universitet

Vid misstanke om att ett barn far illa har socialtj盲nsten ansvar att utreda situationen, d盲r barnets delaktighet 盲r en central princip. Att kombinera informationsinsamling med att fr盲mja barnets medverkan kr盲ver att samtalet anpassas efter barnets behov, utan att styras f枚r mycket. Forskning och riktlinjer lyfter vikten av 枚ppna fr氓gor, men hur dessa fungerar i praktiken 盲r fortfarande relativt outforskat. I f枚rel盲sningen visar Wirz茅n empiriska exempel p氓 hur socialsekreterare fr盲mjar barns delaktighet 鈥� och hur barnen svarar p氓 dessa metoder.

Barns r盲tt till delaktighet: Resultat fr氓n en studie av 2 123 barn utredda av socialtj盲nsten

David P氓lsson, universitetslektor och docent i socialt arbete, Stockholms universitet

Socialtj盲nsten har ett viktigt uppdrag att st枚dja och skydda barn i utsatta livssituationer. Under de senaste decennierna har barns egna r盲ttigheter inom socialtj盲nsten f氓tt allt st枚rre fokus, och ett barnr盲ttsperspektiv har f氓tt starkt genomslag i b氓de forskning och policy. En central del av detta perspektiv 盲r barns r盲tt till delaktighet i socialtj盲nstens utredningar. Flera studier, b氓de i Sverige och internationellt, har dock visat brister p氓 detta omr氓de 鈥� det 盲r ofta v氓rdnadshavare och andra vuxna som tillfr氓gas, snarare 盲n barnen sj盲lva. I f枚rel盲sningen reflekterar David P氓lsson 枚ver barns faktiska delaktighet i det praktiska socialtj盲nstarbetet, baserat p氓 en unik studie med 2 123 barn som varit f枚rem氓l f枚r utredning.

A2) Tema: Sexuell exploatering

Den nationella samordningen mot prostitution och m盲nniskohandel

Yvonne Karlsson och Katerina Ninic, utredare, J盲mst盲lldhetsmyndigheten

Presentation av den nationella samordningen mot prostitution och m盲nniskohandel, NSPM:s, uppdrag att samordna det nationella arbetet mot m盲nniskohandel f枚r alla 盲ndam氓l. 

Identifiera flera

Sofia Zackrisson, processledare och sakkunnig inom barnr盲ttsfr氓gor, ChildX

Kommersiell sexuell exploatering 盲r en allvarlig form av 枚vergrepp som alltf枚r m氓nga barn och unga har erfarenhet av. Sofia Zackrisson kommer i denna f枚rel盲sning att ge en aktuell bild av hur problemet med kommersiell sexuell exploatering av barn ser ut. De kommer ocks氓 att ge en presentation av det f盲rska st枚dmaterial som de har tagit fram till hj盲lp f枚r alla viktiga vuxna som vill lyfta detta angel盲gna, men sv氓ra, problem.

A3) Tema: Barn som f枚rs utomlands

Socialstyrelsens kunskapsmaterial om utresef枚rbud f枚r barn

Shriti Radia, jurist och Helena St氓lhammar, utredare, Socialstyrelsen

Vad inneb盲r best盲mmelserna i LVU om utresef枚rbud f枚r barn? I vilka situationer 盲r de till盲mpliga och hur g氓r det till n盲r besluten fattas? Socialstyrelsen f枚rel盲ser om deras kunskapsmaterial om utresef枚rbud f枚r barn. Materialet riktar sig fr盲mst till yrkesverksamma inom till exempel socialtj盲nst, h盲lso- och sjukv氓rd, skola och polis samt annan anm盲lningsskyldig personal.

F枚rebygg och agera f枚r att f枚rhindra bortf枚randen av barn och unga utomlands

Madelene Soovik, utredare, J盲mst盲lldhetsmyndigheten och Hanna Linell, universitetslektor vid Institutionen f枚r socialt arbete, Stockholms universitet. 

J盲mst盲lldhetsmyndigheten presenterar sitt arbete med uppdrag att kartl盲gga och sprida kunskap om erfarenheter av hedersf枚rtryck och annat v氓ld och f枚rtryck kopplat till utlandsvistelse. F枚rel盲sningen kommer att lyfta exempel p氓 nyligen framtaget st枚d i arbetet f枚r att f枚rebygga och f枚rhindra bortf枚randen av barn och unga. F枚rel盲sningen kommer ocks氓  handla om den uppf枚ljande dokumentstudie av LVU-domar avseende utresef枚rbud som Stockholms universitet har genomf枚rt inom ramen f枚r regeringsuppdraget. Den visar bland annat att utvidgningen av utresef枚rbudet har lett till en 枚kning av ans枚kningar och att fler ans枚kningar leder till bifall n盲r fler situationer omfattas.

A4) Tema: V氓ld i familjen och bevittnat v氓ld

Fysiskt v氓ld mellan syskon, hur man ska bem枚ta upplevelse av att v盲xa upp med v氓ld mellan syskon

Veronika Burcar Alm, docent i sociologi, lektor i polisi盲rt arbete, Linn茅universitetet. Anna Rypi, leg. psykolog, docent, lektor i socialt arbete, Lunds universitet

Det finns en utbredd, normaliserande diskurs i samh盲llet kring syskonbr氓k och handlingen ses generellt som en naturlig och till och med positiv del av barns utveckling. 脜 andra sidan finns en problematiserande diskurs; v氓ld som ut枚vas av och mot ett syskon har lyfts fram som en av de vanligaste formerna av v氓ld mot barn i ett internationellt sammanhang. Trots att 鈥漹氓ld i n盲ra relationer鈥� 盲ven innefattar v氓ld i syskonrelationer uppm盲rksammas denna form av relationsv氓ld s盲llan i Sverige. Om syskonv氓ld placeras inom ramen f枚r en normaliserande diskurs hindrar det den uppm盲rksamhet och det st枚d som barn har r盲tt till n盲r de uts盲tts f枚r 鈥� vad som i andra n盲ra relationer mer sj盲lvklart skulle ben盲mnas 鈥� misshandel, trakasserier eller grov fridskr盲nkning att komma till st氓nd.

Samspelet mellan v氓ld i n盲ra relation och v氓ld mot barn

Moa Sch盲fer, senior r氓dgivare, UNICEF UK

Det finns en alltmer omfattande evidensbas som understryker samspelet mellan v氓ld i n盲ra relationer (VINR) och v氓ld mot barn. Barns v氓ldsutsatthet och VINR 盲r stora samh盲llsproblem, och trots sambanden som finns mellan b氓da dessa former av v氓ld, s氓 har de historiskt sett inom forskning, program och lagstiftning existerat i olika dom盲ner. Framv盲xande evidens understryker hur dessa tv氓 former av v氓ld h盲nger samman, vilket har betydande konsekvenser, inte bara f枚r f枚rebyggande arbete, utan 盲ven f枚r utformningen av policyer, design av insatser, och f枚rdelning av resurser. Den h盲r f枚rel盲sningen kommer att utforska hur VINR och v氓ld mot barn 枚verlappar, med fokus p氓 gemensamma riskfaktorer, sociala normer, konsekvenser samt effekter 枚ver generationer. Den kommer 盲ven att belysa hur denna kunskap kan anv盲ndas f枚r att st盲rka insatser f枚r att f枚rebygga v氓ld.

 

A5) Tema: Unga i kriminalitet

Kriminologiska perspektiv p氓 skolan och brottsligheten 

Julia Sandahl, doktor, forskare, Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet

Trots att skolan ofta lyfts fram som en central brottsf枚rebyggande arena har dess kompensatoriska uppdrag f枚rsv氓rats av strukturella f枚r盲ndringar. Samtidigt har brottsprevention under 2000-talet blivit alltmer individualiserad, med 枚kat ansvar p氓 l盲rare och elevh盲lsopersonal. F枚rel盲sningen, baserad p氓 b氓de kvantitativa och kvalitativa metoder, ger ett kompletterande perspektiv p氓 relationen mellan skola och brott samt belyser hur lokala skolakt枚rer upplever sitt brottsf枚rebyggande uppdrag.

Barn under 15 氓r som beg氓r allvarliga brott: livsvillkor, insatser och utvecklingsomr氓den i det brottsf枚rebyggande arbetet

Monica Karlsson och Olle Westlund, utredare Brottsf枚rebyggande r氓det 

F枚rel盲sningen bygger p氓 en rapport fr氓n Brottsf枚rebyggande r氓det om barn under 15 氓r som misst盲nks f枚r allvarliga brott och utreds i s氓 kallade LUL-utredningar. Under f枚rel盲sningen f氓r du en inblick i de utredda barnens livssituation och vilka insatser de f氓tt fr氓n socialtj盲nsten, b氓de f枚re och efter brottet. Genom intervjuer med barn, socialtj盲nst, polis, skola och andra akt枚rer belyser f枚rel盲sningen utvecklingsomr氓den i arbetet med unga som beg氓r allvarliga brott.

 

A6) Tema: Ungas egna r枚ster om sin utsatthet

Ber盲ttelser fr氓n unga p氓 s盲rskilda ungdomshem (BUSU)

Azad茅 Azad, forskare, lektor i psykologi, Stockholms universitet

F枚rel盲sningen presenterar BUSU-projektet som unders枚ker identitetsutveckling hos ungdomar under tv氓ngsv氓rd genom sj盲lvbiografiska texter skrivna inom SiS skolverksamhet. Genom kvantitativ och kvalitativ analys studeras teman, emotionell ton och agens i ber盲ttelserna. Projektet omfattar tre delstudier: en tematisk analys av ber盲ttandet, en studie om agens i relation till tv氓ngsv氓rd, samt ett teoretiskt bidrag kring en emotionell ton som tidigare inte uppm盲rksammats i narrativ forskning. Resultaten bidrar till 枚kad f枚rst氓else f枚r tv氓ngsv氓rdade ungdomars livsvillkor och utveckling 鈥� med relevans f枚r b氓de f枚rebyggande och behandlande insatser.

 

Komplex problematik i samband med sexuellt v氓ld -  vikten av tidig identifiering och samverkan

Charlotta von Mentzer, barnmorska/samtalsterapeut och samordnare p氓 MS脰 Pilen, doktorand, G枚teborgs universitet

F枚rel盲sningen bygger p氓 intervjuer med utsatta personer och lyfter vad professionella ofta missar att se. Den presenterar 盲ven ett forskningsprojekt som utvecklar en modell f枚r v氓rd, st枚d och samverkan vid komplex problematik som substansberoende, psykisk oh盲lsa, v氓ldsutsatthet och kriminalitet kopplat till sexuellt v氓ld. Projektet sker i samverkan med EU/ESF-finansierade 鈥滶n blind fl盲ck 鈥� tjejer i g盲ngkriminella milj枚er鈥� i G枚teborg, d盲r socialtj盲nst, polis och andra akt枚rer samskapar en pilotmodell f枚r st枚d till unga tjejer i utsatta omr氓den.

B1) Digitala spår i brott i nära relation

Anna Jinghede, polis/kriminaltekniker, rättstandläkare, doktorand vid Polismyndigheten

Föreläsningen kommer att fokusera på hur utredningar vid brott i nära relation bedrivs och med fokus på vilken roll kriminaltekniken spelar för åtal och 
lagföring.

B2) Våld, begräsningar och funktionsnedsättning – vad behöver jag som möter barn och unga veta?

Serine Gunnarsson, utredare, Myndigheten för delaktighet

Många som arbetar med barn och unga möter barn och unga med funktionsnedsättning. Vad alla inte vet är att dessa barn i högre grad än andra barn utsätts för våld och att våldet kan vara svårt att upptäcka. Under föreläsningen går Serine igenom vad du som möter barn och unga behöver veta om våld, begräsningar och funktionsnedsättning. De förklarar också hur hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut. Du får förslag på vad du kan göra i ditt arbete för att minska särskild sårbarhet för barn och unga med funktionsnedsättning. 

B3) En hjälpande tass? Den möjliga användningen av tjänstehundar i barnförhör

Mikaela Magnusson, universitetslektor, Göteborgs universitet, Robert Lindström, polisinspektör/besiktningsman, Isabelle Garhall, polisassistent, Mulle, barnförhörshund, Polismyndigheten.

I denna presentation ges först en kort internationell utblick över hur tjänstehundar används för att ge barn stöd i samband med rättsprocesser, inklusive polisförhör. Vi berättar sedan om ett pågående pilotprojekt i Polisregion Väst där tjänstehundarna Mulle och Doffe deltar i arbetet med barnförhör. Avslutningsvis presenteras ett nyuppstartat forskningsprojekt som, i nära samarbete med polisens projekt, kommer att undersöka möjligheter och utmaningar med att involvera tjänstehundar som stöd för barn som utsatts för brott. 

B4) Hur kan förskola, skola och fritids upptäcka, bemöta och agera när barn och elever far illa?

Ann-Charlotte Münger, lektor och docent, Barnafrid, Lärare, Haninge kommun

Barnafrid har tillsammans med Haninge kommun och i samverkan med Skolverket utvecklat utbildning för personal i förskola, grundskola och fritidshem. Dessa två gruppspår utgår från Barnafrids Basprogram våld mot barn och unga. Utifrån kollegialt lärande arbetar den egna personalgruppen med frågor som handlar om hur förskola, skola och fritids kan upptäcka, bemöta och agera när barn och elever far illa. Under seminariet kommer utbildningarna att presenteras med exempel på övningar och scenario där särskilt fokus kommer att läggas på teman som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck och samverkan med socialtjänst.

B5) Förekomsten och konsekvenser av sexuella trakasserier bland unga i skol- och idrottsmiljöer

Darun Jaf, postdoktor, Malmö universitet och Therese Skoog, professor, Göteborgs universitet. 

Föreläsningen fokuserar på aktuell forskning om sexuella trakasserier bland ungdomar i skolmiljöer och inom organiserade idrottsaktiviteter efter skoltid. Den lyfter fram förekomsten av sexuella trakasserier bland ungdomar, identifierar särskilt utsatta grupper och diskuterar konsekvenserna för ungdomars psykiska hälsa, skolprestationer och deltagande i organiserade idrottsaktiviteter. Genom att kombinera resultat från svenska och internationella studier ger presentationen en djupare förståelse för både individuella och miljömässiga riskfaktorer. Presentationen avslutas med rekommendationer om hur skolor och idrottsföreningar kan vidta förebyggande åtgärder.

B6) Workshop: Fråga om våld

Helena Stålhammar, utredare, Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har under 2025 kartlagt socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens förutsättningar och förmågor att upptäcka våldsutsatta barn och vuxnas våldsutövande mot barn. Kartläggningen ska ge underlag för utbildningsinsatser i syfte att öka förmågan hos professionen. Vid workshopen presenteras några resultat från kartläggningen och därefter arbetar deltagarna vidare med frågor om vilka aktiviteter som behövs för att öka förmågan i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården.

C1) Barnf枚rh枚r med bildst枚d 鈥� f枚r barn i behov av spr氓kligt st枚d

Sara Landstr枚m, professor G枚teborgs universitet

I den h盲r f枚rel盲sningen delar Sara Landstr枚m med sig av insikter fr氓n forskningsprojektet Barnf枚rh枚r med bildst枚d 鈥� f枚r barn i behov av spr氓kligt st枚d. Tillsammans med sina kollegor har hon i ett tre氓rigt projekt utforskat m枚jligheten att anv盲nda kommunikationskartor och pekprat i utredande samtal med barn med kommunikationssv氓righeter. Under f枚rel盲sningen f氓r du ta del av b氓de forskningsresultat och konkreta exempel p氓 hur metoderna kan fungera i praktiken.

C2) Mu kultuvrra, mu eallin, mu vaivmu (min kultur, mitt liv, mitt hjerte)

Camilla Svegaard S酶rhus-Hansen och Kari Ann Sara Turi, seniorr氓dgiver barnehuset
鈥�
脜r 2022 fick Polisdirektoratet i uppdrag att etablera ett barnahus i Finnmark. Bakgrunden var att behovet av ett barnahus i det samiska k盲rnomr氓det hade lyfts fram. Erbjudandet skulle omfatta alla, oavsett koppling till urfolk, men med detta fick Finnmark Polisdistrikt det nationella ansvaret f枚r alla barn och s盲rskilt s氓rbara vuxna med samisk spr氓klig och kulturell bakgrund. F枚rel盲sarna kommer att ber盲tta om bakgrunden till detta behov i relation till den samiska kulturen och historien, samt om betydelsen av spr氓klig och kulturell kompetens hos personalen och hur de arbetar f枚r att erbjuda ett likv盲rdigt st枚d. Ni kommer att f氓 en inblick i en arbetsvardag med barn och s盲rskilt s氓rbara vuxna. 

C3) Developing the Evidence Base for Barnahus - The challenge of applying evidence to a flexible model

James Herbert, universitetslektor och samh盲llsforskare p氓 University of South Australia

Unlike other types of interventions, Barnahus and Children鈥檚 Advocacy Centres are highly flexible in how they are implemented and are dependent on the local and national context in which they operate in. This lecture will outline efforts to build an evidence base for these types of responses to not just ask 鈥檞hat works鈥� but ask what works, for whom, and in what circumstances. The lecture will outline the findings of reviews into multi-agency responses, incorporating evidence from previously unpublished evaluations of European Barnahus, and the findings of research that has aimed to unpack the 鈥榖lack box鈥� of how these interventions work. Key parts of these models remain under-researched, and the current development and expansion of Barnahus in Europe presents exciting opportunities for advancing knowledge of the essential elements needed to improve outcomes for children and their families.

F枚rel盲sningen h氓lls p氓 engelska.

P氓 kv盲llen den 28 januari bjuder vi in till konferensmiddag p氓 Flygvapenmuse茅t i Link枚ping. D盲r kommer vi att f氓 ta del av utst盲llningen Krigens barn: Lyssna och Ber盲tta d盲r du har m枚jlighet att ta del av ber盲ttelser och se personliga f枚rem氓l fr氓n personer som vuxit upp i krig runt om i v盲rlden. Efter utst盲llningen v盲lkomnas alla till bords.
鈥�
鈥婯ostnadsfri buss till Flygvapenmus茅um avg氓r 17.30 fr氓n Borgg氓rden. Fr氓n Link枚ping resecentrum kan du 氓ka kollektivt med buss 6, i riktning 鈥滿almsl盲tt鈥�. H氓llplatsen heter Flygvapenmuseum och resan tar ungef盲r 20 minuter.

脜terresa ca 22.00. F枚ranm盲lan kr盲vs.

Moderator Ana-Dolori Marinovic h盲lsar alla v盲lkomna till dag 2 och g氓r igenom dagens program.

Den prisbel枚nade dokument盲rfilmaren och f枚rel盲saren Sasha Joseph Neulinger 盲r mest k盲nd f枚r sin gripande dokument盲r Rewind (2019), d盲r han med hj盲lp av familjens hemvideor ber盲ttar om en barndom pr盲glad av sexuella 枚vergrepp 鈥� och den l氓nga v盲gen mot r盲ttvisa och l盲kning. Med sin personliga och samtidigt energifyllda f枚rel盲sning 鈥漅ediscovering the inner beauty鈥� bjuder Sasha Joseph Neulinger in publiken p氓 Barnafridskonferensen att reflektera 枚ver valets kraft och betydelse. 
Innan och under konferensen finns det m枚jlighet f枚r deltagarna att ta del av filmen Rewind. 鈥�

F枚rel盲sningen h氓lls p氓 engelska.鈥�

R枚relsepaus inne i Crusellhallen.

Laura Korhonen, centrumchef f枚r Barnafrid delar ut Barnafridspriset. D盲refter f枚ljer en f枚rel盲sning med pristagaren.

D1) Tema: Goda exempel fr氓n Barnahus

Proaktiva Gruppen 鈥� Tidigt st枚d till skol- och f枚rskoleledning samt f枚reningsliv vid polisanm盲lan

Emma Vaara och Linda Mekibes, socionomer, kurator, Barnahus Stockholm, Linda Harnesk, Polisen

N盲r en f枚runders枚kning inleds och misstankar v盲cks om att ett barn utsatts f枚r brott inom skola, f枚rskola eller f枚reningsliv uppst氓r ofta os盲kerhet. Ledningen f枚rv盲ntas hantera oro, fr氓gor och kommunikation, samtidigt som barnets integritet och r盲ttss盲kerhet m氓ste v盲rnas. Proaktiva Gruppen 盲r ett konkret arbetss盲tt vi utvecklat inom Barnahus Stockholm City f枚r att erbjuda tidigt st枚d. Gruppen, med representanter fr氓n socialtj盲nst, BUP och polis m枚ter ledningen i ett kunskapsh枚jande samtal, utan att g氓 in p氓 det enskilda 盲rendet. Fokus ligger p氓 generella f枚rh氓llningss盲tt, juridiska ramar och psykologiskt st枚d. M氓let 盲r att bidra till tydlighet, trygghet och samordning och minska stress, ryktesspridning och misstro. I f枚rel盲sningen delar vi v氓ra erfarenheter av hur tidig samverkan kan g枚ra verklig skillnad 鈥� f枚r barn, vuxna och verksamhet.

 

Att synligg枚ra/uppt盲cka v氓ldsutsatthet hos barn med funktionsneds盲ttning, ett samverkansprojekt mellan Barnahus och Habiliteringen

Ingrid Arkehed, leg psykolog, Habiliteringen 脰sterg枚tland och Helena Carlqvist, leg psykolog Barnahus Link枚ping

Barn med funktionsneds盲ttning l枚per st枚rre risk att bli v氓ldsutsatta och har ofta s盲mre m枚jligheter att ber盲tta f枚r sin omgivning om de utsatts f枚r v氓ld. Hur kan vi bli b盲ttre p氓 att uppt盲cka och m枚ta v氓ldsutsatthet hos barn med funktionsneds盲ttning? Denna fr氓ga var startskottet p氓 samverkan mellan Barnahus Link枚ping och Habiliteringen i 脰sterg枚tland. F枚rel盲sningen belyser den process som samverkan har innefattat; vad har vi gjort hitintills, hur har vi gjort det och hur kommer samverkan se ut fram枚ver?

D2) Tema: Identifiera sexuella 枚vergrepp p氓 n盲tet 

Forskning p氓 darknet: att f枚rebygga sexualbrott mot barn genom psykologisk behandling av riskindivider

Malin Joleby, professor, Karolinska institutet

I denna f枚rel盲sning kommer Malin Joleby presentera det banbrytande arbetet kring f枚r枚varprevention som Rahm/Joleby forskargrupp vid Karolinska Institutet bedriver. Mer specifikt kommer hon presentera resultat fr氓n gruppens kliniska pr枚vningar av Prevent It - en anonym, internetbaserad kognitiv beteeendeterapi f枚r personer i risk att beg氓 sexualbrott mot barn. Genom innovativa upps枚kande rekryteringsstrategier p氓 Darknet, samarbete med polismyndigheter i flertalet l盲nder, samt annonsering i sociala medier och p氓 porrsidor har gruppen behandlat flera hundra riskindivider fr氓n hela v盲rlden.

Ett barn i taget-tillsammans f枚r trygghet p氓 n盲tet

Louise 脜hl茅n, polisinspekt枚r och Jonas Edin, polisassistent, Polismyndigheten

Hur har sexualbrott mot barn p氓 n盲tet utvecklats genom historien 鈥� och vad v盲ntar i framtiden? Den h盲r f枚rel盲sningen g枚r en gripande tillbakablick p氓 internets tidiga 氓r, n盲r barns utsatthet online f枚rst b枚rjade uppm盲rksammas, till dagens digitala landskap d盲r 枚vergrepp sker i allt mer 盲ven i krypterade och sv氓ruppt盲ckta milj枚er. Vi pratar om hur tekniken b氓de anv盲nts f枚r att skada och skydda, och hur AI nu blir en kraftfull akt枚r i kampen f枚r barns r盲tt till trygghet. Genom verkliga ber盲ttelser, statistik och reflektioner belyser vi b氓de de m枚rka sidorna av den digitala utvecklingen och de m枚jligheter som finns f枚r att skapa en s盲krare framtid.

D3) Tema: Barn i orostider

Psykisk h盲lsa och v氓ldsutsatthet bland barn och unga som flytt till Sverige

Johan Andersson, leg.psykolog, doktorand Barnafrid
F枚rel盲sningen tar sin utg氓ngspunkt i aktuell forskning inom Barnafrids projekt Den l氓nga resan, som syftar till att b盲ttre f枚rst氓 situationen f枚r barn och unga som kommer till Sverige som flyktingar och vad de beh枚ver f枚r att m氓 bra. Den belyser skillnader i psykisk h盲lsa bland barn och unga med erfarenhet av flykt, samt sambanden mellan v氓ldsutsatthet och h盲lsa i denna grupp 鈥� inklusive betydelsen av risk- och skyddsfaktorer. Forskningsperspektivet kommer kompletteras med klinisk erfarenhet fr氓n arbete med allvarligt traumatiserade barn och unga som flytt krig och f枚rf枚ljelse, f枚r att ge en f枚rdjupad f枚rst氓else f枚r behov, s氓rbarhet och resiliens.

G(l)枚mda brottsoffer: Erfarenheter av v氓ld och skyddss枚kande bland unga m盲n som flytt till Sverige 

Hanna Scott, doktorand och adjunkt, Link枚pings universitet

F枚rel盲sningen bygger p氓 Hanna Scotts doktorsavhandling, en r盲ttsetnografisk studie om v氓ldsutsatthet och skydds枚kande bland unga m盲n som anl盲nde till Sverige omkring 2015 och som s枚kte asyl som ensamkommande barn. Studien baseras p氓 ett unikt empiriskt material i form av djupintervjuer, enk盲ter och deltagande observationer. Den unders枚ker fr氓gor om v氓ld, tillg氓ng till skydd och r盲ttvisa i ett sammanhang pr盲glat av migrationskontroll, vardagsrasism och v盲lf盲rdsr盲ttslig exkludering. Vidare analyseras b氓de hur r盲tten f枚rh氓ller sig till dessa fr氓gor och hur ungdomarna sj盲lva f枚rh氓ller sig till r盲tten. F枚rel盲sningen fokuserar s盲rskilt p氓 deras erfarenheter av att (inte) anm盲la v氓ldsbrott, samt p氓 brottsutsattheten som en del av ett st枚rre m枚nster av r盲ttsligt v氓ld.

D4) Tema: Insatser inom socialtj盲nsten

SAVE-studien uppf枚ljning av insatser

Carolina Jernbro, docent och lektor,  Karlstad universitet

SAVE (Support and protection Against Violence, on Equal terms for all children) 盲r en studie om barn som utretts inom sociala barn- och ungdomsv氓rden, efter misstanke om v氓ldsutsatthet. F枚rel盲sningen kommer att behandla genomf枚randet och resultat av insatser som barn och deras familjer blivit beviljade.

Det barnet uttryckt har inte arbetats med inom socialtj盲nstens 枚ppenv氓rdsinsatser f枚r utsatta barn

Maria Heimer, docent och forskare, Uppsala universitet och Nanna Forsgren, utvecklingsledare barn och unga, FoU socialtj盲nst, Region V盲sterbotten  

F枚rel盲sningen handlar om vad utsatta barn f氓r f枚r hj盲lp fr氓n socialtj盲nsten, den samh盲lleliga akt枚r som ska tr盲da in n盲r barn riskerar att fara illa. F枚rel盲sarna utg氓r fr氓n ett barnr盲ttsperspektiv och ett teoretiskt ramverk d盲r barnets r盲tt till st枚d och skydd kan vara avh盲ngigt barnets delaktighet. F枚rel盲sningen bygger p氓 en forskningsrapport som kommer ges ut av Allm盲nna Barnhuset under h枚sten 2025. Ett av resultaten 盲r att det barnet uttryckt har inte arbetats med i tillr盲cklig utstr盲ckning och det g盲ller ocks氓 v氓ldsutsatta barn. Kommer uppgifterna om fysiskt v氓ld fr氓n barnet sj盲lv? Tillst氓r f枚r盲ldrarna en del av h盲ndelsen? G枚r det n氓gon skillnad om det 盲r en generell insats eller en v氓ldsspecifik insats? 

 

D5) WORKSHOP: Hur kan vi uppt盲cka och bem枚ta hedersv氓ld i ett samtal

Stefan Rune och Ceklin Eser Persson, barnskyddsteam Stockholm och Arezo Samadi, Origo

V盲lkommen till ett viktigt och angel盲get samtal d盲r vi tillsammans lyssnar, stannar upp och reflekterar kring hur vi pratar med barn om hedersrelaterat v氓ld och f枚rtryck. Genom konkret exempel och innovativt samtal lyfter Origo och Barnskyddsteamet i Stockholm hur fr氓gor st盲lls 鈥� men ocks氓 varf枚r. Vad 盲r det vi egentligen fr氓gar efter? Vad s盲ger barnen? Vad s盲ger de inte? Hur tolkar vi deras svar och vilka uppf枚ljande fr氓gor beh枚ver vi st盲lla?

D6) Tema: Skyddat boende

Skyddat boende som insats - fr氓n r枚relse till marknad

Felicia Forthmeiier, doktorand Marie Cederschi枚ld h枚gskola  

Kvinnojoursr枚relsen har historiskt varit en central akt枚r i arbetet med att st枚dja och skydda kvinnor som utsatts f枚r v氓ld i n盲ra relation. Den ideella jourr枚relsen etablerades i Sverige under slutet 1970-talet och har sedan dess erbjudit b氓de skyddat boende och bedrivit politisk opinion f枚r att m盲ns v氓ld mot kvinnor ska upph枚ra. Under det senaste decenniet har dock betydande f枚r盲ndringar skett. 脰kad politisk styrning och nya v盲lf盲rdsreformer har professionaliserat och formaliserat verksamheten och skyddat boende 盲r idag en tillst氓ndspliktig verksamhet och en insats som regleras i socialtj盲nstlagen. Skyddat boende har ocks氓 marknadiserats och de ideella kvinnojourerna konkurrerar idag i h枚g utstr盲ckning med privata utf枚rare. Den h盲r f枚rel盲sningen handlar om hur skyddat boende som verksamhet har utvecklas 枚ver tid, fr氓n r枚relse till en tj盲nst p氓 v盲lf盲rdsmarknaden, vilka implikationer detta har haft f枚r kvinnojoursr枚relsen samt v氓ldsutsatta kvinnors tillg氓ng till skyddat boende.

Insats skyddat boende f枚r v氓ldsutsatta barn - de 100 f枚rsta domarna fr氓n f枚rvaltningsr盲tten.

Ana-Dolori Marinovic, socionom, utredare och Natalie S枚derlind, utredare, Barnafrid
 
1 april 2024 tr盲dde ett nytt regelverk om skyddat boende i kraft med syfte att st盲rka kvaliteten p氓 och barnr盲ttsperspektivet i arbetet p氓 landets skyddade boenden f枚r v氓ldsutsatta barn och vuxna. Barnafrid har granskat de 100 f枚rsta domarna ifr氓n f枚rvaltningsr盲tten g盲llande pr枚vning och 枚verklagande av insatsen skyddat boende. F枚rel盲sningen orienterar sig kring en vetenskaplig artikel skriven utifr氓n Barnafrids granskning, som bland annat lyfter analyser av granskningen av domarna.

Lunch serveras i Garden

E1) Tema: Uppt盲cka v氓ld i h盲lso-, sjuk-och tandv氓rden

Allt 盲r inte som vi f枚rst tror - om vikten av att uppm盲rksamma v氓ldsutsatthet hos barn i v氓rden

Peter Wide, barnskyddsteam 脰sterg枚tland

Mer information kommer

 

Tandv氓rdens roll i att uppt盲cka barn som far illa

Tita Kirkinen, 枚vertandl盲kare, odontologie doktor

Denna f枚rel盲sning belyser tandv氓rdspersonalens viktiga roll i att identifiera tecken p氓 fysiskt v氓ld och f枚rsummelse hos barn. Genom forskningsbaserad kunskap och konkreta exempel ges insikt i hur utsatthet kan ta sig uttryck 鈥� b氓de genom fysiska tecken och barnets beteende under behandling. F枚rel盲sningen fokuserar inte bara p氓 att uppm盲rksamma signaler, utan ocks氓 p氓 hur tandv氓rdspersonal kan agera vid oro 鈥� med syftet att ge kunskap, verktyg och mod att g枚ra skillnad f枚r barn som riskerar att fara illa.

 

E2) Tema: V氓ld och 枚vgrepp mot barn och unga p氓 n盲tet

The Role of Live Streaming Technology in Facilitating Abuse Against Children

Catharina Drejer , doktorand Oslo Metropolitan university

Live-streamed exploitation represents an established yet understudied form of online child sexual abuse. The rise of internet and live streaming technologies has made this form of abuse possible, creating new avenues for exploitation across borders. This lecture presents findings from a study on live streaming cases from Norway and discusses prevention opportunities and gaps in current protective systems.

F枚rel盲sningen h氓lls p氓 engelska

 

Sprickor i systemet- Professionellas erfarenheter och st枚d till barn som utsatts f枚r internetrelaterade sexuella 枚vergrepp

Linda Jonsson, lektor och docent i socialt arbete, Marie Cederschi枚ld h枚gskola

Antalet barn som utsatts f枚r internetrelaterade sexuella 枚vergrepp har 枚kat. F枚rel盲sningen fokuserar p氓 resultaten fr氓n en svensk studie d盲r yrkesverksamma inom socialtj盲nst, polis, barn- och ungdomspsykiatri och barnmedicin intervjuats om sina erfarenheter av att m枚ta drabbade barn och deras familjer. Resultatet vittnar om ett akut behov av 枚kad kunskap och anpassade arbetsmetoder. Det tycks ocks氓 som om st枚dstrukturen i samband med- och efter avsl枚jandet ofta fallerar. De intervjuade yrkesverksamma efterlyste samverkansstrukturer och riktlinjer f枚r att f枚rb盲ttra samarbetet mellan myndigheter och andra akt枚rer f枚r att p氓 b盲sta s盲tt kunna st枚tta de drabbade barnen och deras familjer.

 

E3) Tema: Hur hanterar skolan elever som uts盲tts f枚r v氓ld?

Barns r枚ster om skolans respons p氓 v氓ld i n盲ra relationer

Linda Holen Moen, doktorand vid Institutet f枚r specialpedagogik, Oslo universitet och Oslo kommun

Denna f枚rel盲sning presenterar resultat fr氓n en norsk kvalitativ studie som unders枚ker hur barn upplever skolans respons p氓 v氓ld i n盲ra relationer 鈥� under och efter vistelse p氓 skyddat boende. Studien bygger p氓 intervjuer med barn i 氓ldern 8鈥�16 氓r och lyfter fram deras egna ber盲ttelser om hur l盲rare, skolkamrater och de sj盲lva hanterar erfarenheter av v氓ld i n盲ra relationer i skolkontexten. Med utg氓ngspunkt i teorier om resiliens, barns r盲ttigheter och s氓 kallad paradoxal resiliens diskuteras hur skolan kan fungera som en skyddande arena. F枚rel盲sningen lyfter barns r枚ster som viktiga kunskapsk盲llor i det v氓ldsf枚rebyggande arbetet i skolan.

 

Skolan som brottsplats

Johannes Lunneblad, professor, G枚teborgs universitet

Skolan 盲r den plats d盲r svenska ungdomar oftast blir utsatta f枚r v氓ld av olika slag 鈥� och uts盲tter andra ungdomar f枚r samma sak. V氓ld i skolan kan leda till uppr枚rda k盲nslor och h枚gljudda meningsutbyten om 鈥漵kolans kris鈥�. Skolpersonal f氓r ofta kritik f枚r sitt s盲tt att hantera kr盲nkningar och v氓ld. Men vilka m枚jligheter har skolpersonal att hantera situationer d盲r skolan f枚rvandlas till en brottsplats och elever 盲r b氓de f枚r枚vare och brotts颅offer? Och hur ser man p氓 sina egna m枚jligheter och sitt eget ansvar i sammanhanget?

 

E4) Tema: Frihetsber枚vade barn och unga

Lagstiftning om unga lag枚vertr盲dare 枚ver 15 氓r

Adolf Oleszkiewicz, kammar氓klagare, 脜klagarmyndigheten

F枚rel盲sningen kommer att ber枚ra grundl盲ggande regler kring brottsutredning och lagf枚ring av unga f枚r枚vare. F枚rel盲sningen kommer ocks氓 till del handla om de grundl盲ggande tankarna som legat till grund f枚r lagstiftningen och min bild av utvecklingen av ungas brottsaktivitet. 

Att l枚sa mellanm盲nsklig kontakt i en kontext byggd f枚r isolering

Christian Nor茅n, avdelningschef, Kriminalv氓rden

Hur lyckas man l枚sa 4 timmars mellanm盲nsklig kontakt i en kontext som 盲r byggd f枚r det motsatta? Vilka utmaningar skapas f枚r verksamheten, f枚r personalen och hur hanteras komplexiteten? I en v盲rld som ska hantera flera olika lagkrav, vad ska man g枚ra n盲r dessa kolliderar med varandra? Kan man definiera vilka lagkrav som 盲r 鈥漹iktigast鈥�, och vem skall i s氓 fall g枚ra den distinktionen?

 

E5) Tema: Tv盲rprofessionella team

Ut枚kade hembes枚ksprogram: En tidig f枚rebyggande insats

Gunilla L枚nnberg, Med. Dr., Uppsala universitet

F枚rel盲sningen kommer handla om hur ut枚kade hembes枚k fr盲mjar samverkan mellan barnh盲lsov氓rd, socialtj盲nst, m枚drah盲lsov氓rd och tandv氓rd och p氓 vilka s盲tt det kan ha en h盲lsofr盲mjande och f枚rebyggande effekt. Resultat som presenteras kommer fr氓n en omfattande utv盲rdering av en satsning Socialstyrelsen gjorde p氓 uppdrag av Regeringen 2021. Fokus kommer vara p氓 resultaten fr氓n intervjuer med f枚r盲ldrar och personal, som tagit del av respektive arbetat med hembes枚ken, vilka visar att arbetss盲ttet skapar tillit dem emellan. Implementeringstips kommer ocks氓 delas och likas氓 prelimin盲ra resultat fr氓n en nationell registerbaserad studie om ut枚kade hembes枚ks effekter p氓 barns h盲lsa.

 

Vilket st枚d beh枚ver regioner och kommuner f枚r att organisera och vidareutveckla familjecentraler?

Rikard Tord枚n, leg.psykolog, utredare och Karin Blomgren, utredare Socialstyrelsen 

Vilket st枚d beh枚ver regioner och kommuner f枚r att organisera och vidareutveckla familjecentraler? Den fr氓gan arbetar Socialstyrelsen med just nu och i mars 2026 ska uppdraget slutredovisas till regeringen. Utredare fr氓n Socialstyrelsen ber盲ttar om erfarenheter s氓h盲r l氓ngt och vad som 盲r i kikaren. Barnafrid ber盲ttar om erfarenheter utifr氓n enk盲ter 2024 och 2025 till landets familjecentraler samt dialog med F枚reningen f枚r familjecentralers fr盲mjande (FFFF) och familjecentraler. Seminariet ger exempel p氓 framg氓ngsfaktorer f枚r en god samverkan p氓 och i familjecentraler.

 

E6) Tema: Umg盲nge och v氓rdnad

Barns umg盲nge med f枚r盲lder vid uppgifter om v氓ld

Johan Melander Hagborg, leg. psykolog och universitetslektor i psykologi, G枚teborgs universitet, Linn茅a Bruno, doktor i sociologi, docent och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet

F枚rel盲sningen presenterar resultat fr氓n en studie om barns psykiska h盲lsa och delaktighet vid umg盲nge med en f枚r盲lder som ut枚vat eller misst盲nks ha ut枚vat v氓ld. Att exponeras f枚r v氓ld, 盲ven indirekt, kan p氓verka barns psykiska och kognitiva utveckling negativt. Att fr盲mja barns resiliens 盲r d盲rf枚r viktigt f枚r att f枚rebygga framtida v氓ld, s盲rskilt d氓 m氓nga v氓ldsut枚vare sj盲lva varit utsatta som barn. Umg盲nge med en v氓ldsut枚vande f枚r盲lder inneb盲r 枚kad risk f枚r fortsatt utsatthet, men forskning om dess effekter 盲r begr盲nsad. Samtidigt 盲r det viktigt att kunna avg枚ra n盲r umg盲nge 盲r positivt, f枚r att undvika on枚diga ingrepp i f枚r盲ldra-barnrelationen.

 

iRiSk familjer盲tt: risk och skyddsbed枚mningar f枚r v氓ldsutsatta barn i v氓rdnads, boende-, och umg盲ngesutredningar

Maria Eriksson, professor, Marie Cederschi枚ld h枚gskola

Under f枚rel盲sningen diskuteras hur metodst枚det iRiSk kan anv盲ndas inom ramen f枚r socialtj盲nstens v氓rdnads-, boende- och umg盲ngesutredningar vid r盲ttsliga tvister ang氓ende barnet. iRiSk-intervjuer kan beskrivas som ett strukturerat st枚d till handl盲ggares professionella bed枚mningar i 盲renden d盲r barn sj盲lva direkt utsatts f枚r v氓ld eller har upplevt v氓ld mot en omsorgsperson. Metodst枚det 盲r uppbyggt f枚r att st枚dja handl盲ggare i en stegvis bed枚mning. Det inneh氓ller dels komponenter som handlar om informationsinsamling, dels ett st枚d f枚r analys och bed枚mning av risk. Ursprungligen konstruerades intervjuerna f枚r att anv盲ndas inom ramen f枚r barnav氓rdsutredningar och utrednings- och dokumentationssystemet BBIC. Under 2022-2023 har ett pilotprojekt genomf枚rts i samarbete med en lokal socialtj盲nst f枚r att pr枚va iRiSk i familjer盲tten, och metodst枚det har anpassats utifr氓n resultatet av pilotprojektet.

Kanske har vi aldrig pratat så mycket om barns rättigheter som under 2020-talet och syftet med att inkorporera konventionen år 2020 angavs vara att stärka barns rättigheter, men har det blivit så? Hur står det står det till med barns rättigheter och förverkligandet av konventionen i Sverige? Syftet med denna föreläsningen är att beskriva och resonera kring denna motstridiga bild ur ett rättsvetenskapligt perspektiv, att diskutera vilka utmaningar som finns i att realisera och respektera barns rättigheter, men också att belysa vilka vägar som finns framåt.

M枚t Nasir och Marx 鈥� tv氓 gymnasieelever som uppt盲ckte kraften i spoken word p氓 svensklektionerna med Erika Rodin p氓 Skarpatorpsskolan. Vad b枚rjade som en introduktion till en konstform blev en livsf枚r盲ndrande resa. Under detta samtal f氓r du h枚ra hur kreativitet och spr氓k kan 枚ppna d枚rrar, skapa engagemang och ge unga en r枚st. Erika Rodin ber盲ttar om sin undervisning, och Nasir och Marx delar med sig av sin resa 鈥� fr氓n elever till poeter. Avslutande upptr盲dande med Marx Mukaru och Nasir Sarr som vann ortens b盲sta poet 2024.

Avslutning och avrundning med Barnafrid

Ta med en sm枚rg氓s p氓 v盲gen hem.