福利姬

V盲lkomna till Barnafridskonferensen och Link枚ping konsert och kongress!

V盲nligen ta med dig din bokningsbekr盲ftelse till registreringen. Den ger dig tillg氓ng till din personliga namnskylt som du b盲r synligt under hela konferensen. 

I foaj茅n bjuds p氓 kaffe, te och sm枚rg氓s.

Alla konferensdeltagare h盲lsas v盲lkomna av Laura Korhonen, centrumchef f枚r Barnafrid. Moderator 盲r Ana-Dolori Marinovic, socionom och utredare p氓 Barnafrid.

Filmvisning.

脜sa Wikforss, f枚rfattare och filosof, ledamot Svenska Akademin

Aldrig tidigare har den samlade m盲nskliga kunskapen varit s氓 omfattande eller s氓 tillg盲nglig. 脛nd氓 lever vi i en tid d氓 okunskapen breder ut sig och m盲nniskor sl氓r ifr氓n sig viktig kunskap. Detta 盲r oroande eftersom kunskapen har ett stort v盲rde, b氓de f枚r oss som individer och p氓 ett samh盲llsplan. Ska vi klara av att hantera samtidens stora utmaningar, pandemier och klimatkris, m氓ste vi agera p氓 basis av den kunskap som finns. F枚redraget diskuterar vad kunskapsmotst氓nd 盲r, hur det samverkar med det nya informationslandskapet och aktiva f枚rs枚k att sprida vetenskapsf枚rnekelse, och vad vi kan g枚ra f枚r att st盲rka kunskapen.

Laura Korhonen hurrar f枚r Barnafrid 10 氓r.

Fika och bes枚kt v氓ra utst盲llare.

H.M. Drottning Silvia

Camilla Waltersson Gr枚nvall, Sveriges socialtj盲nstminister

Karin Axelsson, prorektor vid Link枚pings universitet

Ungdomar från Göteborg, Klara gymnasium, samhällsvetarprogrammet med mediainriktning presenterar ungas röster kring våld, inom ramen för Barnafrids arbete med barn- och ungdomsinkludering.

Lunch serveras i Garden, Link枚pings konsert och kongress.

A1) Tema: Barns delaktighet i socialtjänsten

Att uppmuntra barns deltagande och delaktighet i samtal mellan socialsekreterare och barn. Vad kan vi lära oss från praktiken?

Madeleine Wirzén, biträdande universitetslektor, Tema Barn, Linköpings universitet

Vid misstanke om att ett barn far illa har socialtjänsten ansvar att utreda situationen, där barnets delaktighet är en central princip. Att kombinera informationsinsamling med att främja barnets medverkan kräver att samtalet anpassas efter barnets behov, utan att styras för mycket. Forskning och riktlinjer lyfter vikten av öppna frågor, men hur dessa fungerar i praktiken är fortfarande relativt outforskat. I föreläsningen visar Wirzén empiriska exempel på hur socialsekreterare främjar barns delaktighet – och hur barnen svarar på dessa metoder.

Barns rätt till delaktighet: Resultat från en studie av 2 123 barn utredda av socialtjänsten

David Pålsson, universitetslektor och docent i socialt arbete, Stockholms universitet

Socialtjänsten har ett viktigt uppdrag att stödja och skydda barn i utsatta livssituationer. Under de senaste decennierna har barns egna rättigheter inom socialtjänsten fått allt större fokus, och ett barnrättsperspektiv har fått starkt genomslag i både forskning och policy. En central del av detta perspektiv är barns rätt till delaktighet i socialtjänstens utredningar. Flera studier, både i Sverige och internationellt, har dock visat brister på detta område – det är ofta vårdnadshavare och andra vuxna som tillfrågas, snarare än barnen själva. I föreläsningen reflekterar David Pålsson över barns faktiska delaktighet i det praktiska socialtjänstarbetet, baserat på en unik studie med 2 123 barn som varit föremål för utredning.

A2) Tema: Sexuell exploatering

Den nationella samordningen mot prostitution och människohandel

Yvonne Karlsson och Katerina Ninic, utredare, Jämställdhetsmyndigheten

Presentation av den nationella samordningen mot prostitution och människohandel, NSPM:s, uppdrag att samordna det nationella arbetet mot människohandel för alla ändamål. 

Identifiera flera

Sofia Zackrisson, processledare och sakkunnig inom barnrättsfrågor, ChildX

Kommersiell sexuell exploatering är en allvarlig form av övergrepp som alltför många barn och unga har erfarenhet av. Sofia Zackrisson kommer i denna föreläsning att ge en aktuell bild av hur problemet med kommersiell sexuell exploatering av barn ser ut. De kommer också att ge en presentation av det färska stödmaterial som de har tagit fram till hjälp för alla viktiga vuxna som vill lyfta detta angelägna, men svåra, problem.

A3) Tema: Barn som förs utomlands

Socialstyrelsens kunskapsmaterial om utreseförbud för barn

Shriti Radia, jurist och Helena Stålhammar, utredare, Socialstyrelsen

Vad innebär bestämmelserna i LVU om utreseförbud för barn? I vilka situationer är de tillämpliga och hur går det till när besluten fattas? Socialstyrelsen föreläser om deras kunskapsmaterial om utreseförbud för barn. Materialet riktar sig främst till yrkesverksamma inom till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och polis samt annan anmälningsskyldig personal.

Förebygg och agera för att förhindra bortföranden av barn och unga utomlands

Madelene Soovik, utredare, Jämställdhetsmyndigheten och Hanna Linell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. 

Jämställdhetsmyndigheten presenterar sitt arbete med uppdrag att kartlägga och sprida kunskap om erfarenheter av hedersförtryck och annat våld och förtryck kopplat till utlandsvistelse. Föreläsningen kommer att lyfta exempel på nyligen framtaget stöd i arbetet för att förebygga och förhindra bortföranden av barn och unga. Föreläsningen kommer också  handla om den uppföljande dokumentstudie av LVU-domar avseende utreseförbud som Stockholms universitet har genomfört inom ramen för regeringsuppdraget. Den visar bland annat att utvidgningen av utreseförbudet har lett till en ökning av ansökningar och att fler ansökningar leder till bifall när fler situationer omfattas.

A4) Tema: Våld i familjen och bevittnat våld

Syskonvåld – ett ouppmärksammat våld i nära relation –utifrån utsattas och professionellas perspektiv

Veronika Burcar Alm, docent i sociologi, lektor i polisiärt arbete, Linnéuniversitetet. Anna Rypi, leg. psykolog, docent, lektor i socialt arbete, Lunds universitet

Det finns en utbredd, normaliserande diskurs i samhället kring syskonbråk och handlingen ses generellt som en naturlig och till och med positiv del av barns utveckling. Å andra sidan finns en problematiserande diskurs; våld som utövas av och mot ett syskon har lyfts fram som en av de vanligaste formerna av våld mot barn i ett internationellt sammanhang. Trots att ”våld i nära relationer” även innefattar våld i syskonrelationer uppmärksammas denna form av relationsvåld sällan i Sverige. Om syskonvåld placeras inom ramen för en normaliserande diskurs hindrar det den uppmärksamhet och det stöd som barn har rätt till när de utsätts för – vad som i andra nära relationer mer självklart skulle benämnas – misshandel, trakasserier eller grov fridskränkning att komma till stånd.

Samspelet mellan våld i nära relation och våld mot barn

Moa Schäfer, senior rådgivare, UNICEF UK

Det finns en alltmer omfattande evidensbas som understryker samspelet mellan våld i nära relationer (VINR) och våld mot barn. Barns våldsutsatthet och VINR är stora samhällsproblem, och trots sambanden som finns mellan båda dessa former av våld, så har de historiskt sett inom forskning, program och lagstiftning existerat i olika domäner. Framväxande evidens understryker hur dessa två former av våld hänger samman, vilket har betydande konsekvenser, inte bara för förebyggande arbete, utan även för utformningen av policyer, design av insatser, och fördelning av resurser. Den här föreläsningen kommer att utforska hur VINR och våld mot barn överlappar, med fokus på gemensamma riskfaktorer, sociala normer, konsekvenser samt effekter över generationer. Den kommer även att belysa hur denna kunskap kan användas för att stärka insatser för att förebygga våld.

 

A5) Tema: Unga i kriminalitet

Barn som både offer och förövare - att förebygga våldsbejakande extremism

Emma Filbey, socionom, Center mot våldsbejakande extremism

Föreläsningen handlar om hur vi kan förebygga våldsbejakande extremism bland barn och unga genom tidig upptäckt, tryggt bemötande och samverkan. Vi belyser också hur barn och unga både kan drabbas av – och själva involveras i – våldsbejakande miljöer, samt vilka skydds- och stödinsatser som är mest
verkningsfulla.

Barn under 15 år som begår allvarliga brott: livsvillkor, insatser och utvecklingsområden i det brottsförebyggande arbetet

Monica Karlsson och Olle Westlund, utredare Brottsförebyggande rådet 

Föreläsningen bygger på en rapport från Brottsförebyggande rådet om barn under 15 år som misstänks för allvarliga brott och utreds i så kallade LUL-utredningar. Under föreläsningen får du en inblick i de utredda barnens livssituation och vilka insatser de fått från socialtjänsten, både före och efter brottet. Genom intervjuer med barn, socialtjänst, polis, skola och andra aktörer belyser föreläsningen utvecklingsområden i arbetet med unga som begår allvarliga brott.

 

A6) Tema: Ungas egna röster om sin utsatthet

Berättelser från unga på särskilda ungdomshem (BUSU)

Azadé Azad, forskare, lektor i psykologi, Stockholms universitet

Föreläsningen presenterar BUSU-projektet som undersöker identitetsutveckling hos ungdomar under tvångsvård genom självbiografiska texter skrivna inom SiS skolverksamhet. Genom kvantitativ och kvalitativ analys studeras teman, emotionell ton och agens i berättelserna. Projektet omfattar tre delstudier: en tematisk analys av berättandet, en studie om agens i relation till tvångsvård, samt ett teoretiskt bidrag kring en emotionell ton som tidigare inte uppmärksammats i narrativ forskning. Resultaten bidrar till ökad förståelse för tvångsvårdade ungdomars livsvillkor och utveckling – med relevans för både förebyggande och behandlande insatser.

 

Komplex problematik i samband med sexuellt våld -  vikten av tidig identifiering och samverkan

Charlotta von Mentzer, barnmorska/samtalsterapeut och samordnare på MSÖ Pilen, doktorand, Göteborgs universitet

Föreläsningen bygger på intervjuer med utsatta personer och lyfter vad professionella ofta missar att se. Den presenterar även ett forskningsprojekt som utvecklar en modell för vård, stöd och samverkan vid komplex problematik som substansberoende, psykisk ohälsa, våldsutsatthet och kriminalitet kopplat till sexuellt våld. Projektet sker i samverkan med EU/ESF-finansierade ”En blind fläck – tjejer i gängkriminella miljöer” i Göteborg, där socialtjänst, polis och andra aktörer samskapar en pilotmodell för stöd till unga tjejer i utsatta områden.

B1) Forensiska sp氓r i brott i n盲ra relation

Anna Jinghede, polis/kriminaltekniker, r盲ttstandl盲kare, doktorand vid Polismyndigheten

F枚rel盲sningen kommer att fokusera p氓 hur utredningar vid brott i n盲ra relation bedrivs och med fokus p氓 vilken roll kriminaltekniken spelar f枚r 氓tal och 
濒补驳蹿枚谤颈苍驳.

B2) V氓ld, begr盲nsningar och funktionsneds盲ttning 鈥� vad beh枚ver jag som m枚ter barn och unga veta?

Serine Gunnarsson, utredare, Myndigheten f枚r delaktighet

M氓nga som arbetar med barn och unga m枚ter barn och unga med funktionsneds盲ttning. Vad alla inte vet 盲r att dessa barn i h枚gre grad 盲n andra barn uts盲tts f枚r v氓ld och att v氓ldet kan vara sv氓rt att uppt盲cka. Under f枚rel盲sningen g氓r Serine igenom vad du som m枚ter barn och unga beh枚ver veta om v氓ld, begr盲sningar och funktionsneds盲ttning. De f枚rklarar ocks氓 hur hedersrelaterat v氓ld och f枚rtryck kan se ut. Du f氓r f枚rslag p氓 vad du kan g枚ra i ditt arbete f枚r att minska s盲rskild s氓rbarhet f枚r barn och unga med funktionsneds盲ttning. 

B3) En hj盲lpande tass? Den m枚jliga anv盲ndningen av tj盲nstehundar i barnf枚rh枚r

Mikaela Magnusson, universitetslektor, G枚teborgs universitet, Robert Lindstr枚m, polisinspekt枚r/besiktningsman, Isabelle Garhall, polisassistent, Mulle, barnf枚rh枚rshund, Polismyndigheten.

I denna presentation ges f枚rst en kort internationell utblick 枚ver hur tj盲nstehundar anv盲nds f枚r att ge barn st枚d i samband med r盲ttsprocesser, inklusive polisf枚rh枚r. Vi ber盲ttar sedan om ett p氓g氓ende pilotprojekt i Polisregion V盲st d盲r tj盲nstehundarna Mulle och Doffe deltar i arbetet med barnf枚rh枚r. Avslutningsvis presenteras ett nyuppstartat forskningsprojekt som, i n盲ra samarbete med polisens projekt, kommer att unders枚ka m枚jligheter och utmaningar med att involvera tj盲nstehundar som st枚d f枚r barn som utsatts f枚r brott. 

B4) Hur kan f枚rskola, skola och fritids uppt盲cka, bem枚ta och agera n盲r barn och elever far illa?

Veronica Eriksson och Carina Thunberg Henning, l盲rare, Haninge kommun och Ann-Charlotte M眉nger, lektor och docent, Barnafrid.

Barnafrid har tillsammans med Haninge kommun och i samverkan med Skolverket utvecklat utbildning f枚r personal i f枚rskola, grundskola och fritidshem. Dessa tv氓 gruppsp氓r utg氓r fr氓n Barnafrids Basprogram v氓ld mot barn och unga. Utifr氓n kollegialt l盲rande arbetar den egna personalgruppen med fr氓gor som handlar om hur f枚rskola, skola och fritids kan uppt盲cka, bem枚ta och agera n盲r barn och elever far illa. Under seminariet kommer utbildningarna att presenteras med exempel p氓 枚vningar och scenario d盲r s盲rskilt fokus kommer att l盲ggas p氓 teman som handlar om hedersrelaterat v氓ld och f枚rtryck och samverkan med socialtj盲nst.

B5) F枚rekomsten och konsekvenser av sexuella trakasserier bland unga i skol- och idrottsmilj枚er

Darun Jaf, postdoktor, Malm枚 universitet och Therese Skoog, professor, G枚teborgs universitet. 

F枚rel盲sningen fokuserar p氓 aktuell forskning om sexuella trakasserier bland ungdomar i skolmilj枚er och inom organiserade idrottsaktiviteter efter skoltid. Den lyfter fram f枚rekomsten av sexuella trakasserier bland ungdomar, identifierar s盲rskilt utsatta grupper och diskuterar konsekvenserna f枚r ungdomars psykiska h盲lsa, skolprestationer och deltagande i organiserade idrottsaktiviteter. Genom att kombinera resultat fr氓n svenska och internationella studier ger presentationen en djupare f枚rst氓else f枚r b氓de individuella och milj枚m盲ssiga riskfaktorer. Presentationen avslutas med rekommendationer om hur skolor och idrottsf枚reningar kan vidta f枚rebyggande 氓tg盲rder.

B6) Workshop: Fr氓ga om v氓ld

Helena St氓lhammar, utredare, Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har under 2025 kartlagt socialtj盲nstens och h盲lso- och sjukv氓rdens f枚ruts盲ttningar och f枚rm氓gor att uppt盲cka v氓ldsutsatta barn och vuxnas v氓ldsut枚vande mot barn. Kartl盲ggningen ska ge underlag f枚r utbildningsinsatser i syfte att 枚ka f枚rm氓gan hos professionen. Vid workshopen presenteras n氓gra resultat fr氓n kartl盲ggningen och d盲refter arbetar deltagarna vidare med fr氓gor om vilka aktiviteter som beh枚vs f枚r att 枚ka f枚rm氓gan i socialtj盲nsten och i h盲lso- och sjukv氓rden.

C1) Barnf枚rh枚r med bildst枚d 鈥� f枚r barn i behov av spr氓kligt st枚d

Sara Landstr枚m, professor G枚teborgs universitet

I den h盲r f枚rel盲sningen delar Sara Landstr枚m med sig av insikter fr氓n forskningsprojektet Barnf枚rh枚r med bildst枚d 鈥� f枚r barn i behov av spr氓kligt st枚d. Tillsammans med sina kollegor har hon i ett tre氓rigt projekt utforskat m枚jligheten att anv盲nda kommunikationskartor och pekprat i utredande samtal med barn med kommunikationssv氓righeter. Under f枚rel盲sningen f氓r du ta del av b氓de forskningsresultat och konkreta exempel p氓 hur metoderna kan fungera i praktiken.

C2) Mu kultuvrra, mu eallin, mu vaivmu (min kultur, mitt liv, mitt hjerte)

Camilla Svegaard S酶rhus-Hansen och Kari Ann Sara Turi, seniorr氓dgiver barnehuset
鈥�
脜r 2022 fick Polisdirektoratet i uppdrag att etablera ett barnahus i Finnmark. Bakgrunden var att behovet av ett barnahus i det samiska k盲rnomr氓det hade lyfts fram. Erbjudandet skulle omfatta alla, oavsett koppling till urfolk, men med detta fick Finnmark Polisdistrikt det nationella ansvaret f枚r alla barn och s盲rskilt s氓rbara vuxna med samisk spr氓klig och kulturell bakgrund. F枚rel盲sarna kommer att ber盲tta om bakgrunden till detta behov i relation till den samiska kulturen och historien, samt om betydelsen av spr氓klig och kulturell kompetens hos personalen och hur de arbetar f枚r att erbjuda ett likv盲rdigt st枚d. Ni kommer att f氓 en inblick i en arbetsvardag med barn och s盲rskilt s氓rbara vuxna. 

C3) Developing the Evidence Base for Barnahus - The challenge of applying evidence to a flexible model

James Herbert, universitetslektor och samh盲llsforskare p氓 University of South Australia

Unlike other types of interventions, Barnahus and Children鈥檚 Advocacy Centres are highly flexible in how they are implemented and are dependent on the local and national context in which they operate in. This lecture will outline efforts to build an evidence base for these types of responses to not just ask 鈥檞hat works鈥� but ask what works, for whom, and in what circumstances. The lecture will outline the findings of reviews into multi-agency responses, incorporating evidence from previously unpublished evaluations of European Barnahus, and the findings of research that has aimed to unpack the 鈥榖lack box鈥� of how these interventions work. Key parts of these models remain under-researched, and the current development and expansion of Barnahus in Europe presents exciting opportunities for advancing knowledge of the essential elements needed to improve outcomes for children and their families.

F枚rel盲sningen h氓lls p氓 engelska.

P氓 kv盲llen den 28 januari bjuder vi in till konferensmiddag p氓 Flygvapenmuseum i Link枚ping. D盲r kommer vi att f氓 ta del av utst盲llningen Krigens barn: Lyssna och Ber盲tta d盲r du har m枚jlighet att ta del av ber盲ttelser och se personliga f枚rem氓l fr氓n personer som vuxit upp i krig runt om i v盲rlden. Efter utst盲llningen v盲lkomnas alla till bords.
鈥�
鈥婯ostnadsfri buss till Flygvapenmuseum avg氓r 17.30 fr氓n Borgg氓rden. Fr氓n Link枚ping resecentrum kan du 氓ka kollektivt med buss 6, i riktning 鈥滿almsl盲tt鈥�. H氓llplatsen heter Flygvapenmuseum och resan tar ungef盲r 20 minuter.

脜terresa ca 22.00. F枚ranm盲lan kr盲vs.

Moderator Ana-Dolori Marinovic h盲lsar alla v盲lkomna till dag 2 och g氓r igenom dagens program.

Den prisbel枚nade dokument盲rfilmaren och f枚rel盲saren Sasha Joseph Neulinger 盲r mest k盲nd f枚r sin gripande dokument盲r Rewind (2019), d盲r han med hj盲lp av familjens hemvideor ber盲ttar om en barndom pr盲glad av sexuella 枚vergrepp 鈥� och den l氓nga v盲gen mot r盲ttvisa och l盲kning. Med sin personliga och samtidigt energifyllda f枚rel盲sning 鈥漅ediscovering the inner beauty鈥� bjuder Sasha Joseph Neulinger in publiken p氓 Barnafridskonferensen att reflektera 枚ver valets kraft och betydelse. 
Innan och under konferensen finns det m枚jlighet f枚r deltagarna att ta del av filmen Rewind. 鈥�

F枚rel盲sningen h氓lls p氓 engelska.鈥�

R枚relsepaus inne i Crusellhallen.

Laura Korhonen, centrumchef f枚r Barnafrid delar ut Barnafridspriset. D盲refter f枚ljer en f枚rel盲sning med pristagaren.

D1) Tema: Goda exempel fr氓n Barnahus

Proaktiva Gruppen 鈥� Tidigt st枚d till skol- och f枚rskoleledning samt f枚reningsliv vid polisanm盲lan

Emma Vaara och Linda Mekibes, socionomer, kurator, Barnahus Stockholm, Linda Harnesk, Polisen

N盲r en f枚runders枚kning inleds och misstankar v盲cks om att ett barn utsatts f枚r brott inom skola, f枚rskola eller f枚reningsliv uppst氓r ofta os盲kerhet. Ledningen f枚rv盲ntas hantera oro, fr氓gor och kommunikation, samtidigt som barnets integritet och r盲ttss盲kerhet m氓ste v盲rnas. Proaktiva Gruppen 盲r ett konkret arbetss盲tt vi utvecklat inom Barnahus Stockholm City f枚r att erbjuda tidigt st枚d. Gruppen, med representanter fr氓n socialtj盲nst, BUP och polis m枚ter ledningen i ett kunskapsh枚jande samtal, utan att g氓 in p氓 det enskilda 盲rendet. Fokus ligger p氓 generella f枚rh氓llningss盲tt, juridiska ramar och psykologiskt st枚d. M氓let 盲r att bidra till tydlighet, trygghet och samordning och minska stress, ryktesspridning och misstro. I f枚rel盲sningen delar vi v氓ra erfarenheter av hur tidig samverkan kan g枚ra verklig skillnad 鈥� f枚r barn, vuxna och verksamhet.

 

Att synligg枚ra/uppt盲cka v氓ldsutsatthet hos barn med funktionsneds盲ttning, ett samverkansprojekt mellan Barnahus och Habiliteringen

Ingrid Arkehed, leg psykolog, Habiliteringen 脰sterg枚tland och Helena Carlqvist, leg psykolog Barnahus Link枚ping

Barn med funktionsneds盲ttning l枚per st枚rre risk att bli v氓ldsutsatta och har ofta s盲mre m枚jligheter att ber盲tta f枚r sin omgivning om de utsatts f枚r v氓ld. Hur kan vi bli b盲ttre p氓 att uppt盲cka och m枚ta v氓ldsutsatthet hos barn med funktionsneds盲ttning? Denna fr氓ga var startskottet p氓 samverkan mellan Barnahus Link枚ping och Habiliteringen i 脰sterg枚tland. F枚rel盲sningen belyser den process som samverkan har innefattat; vad har vi gjort hitintills, hur har vi gjort det och hur kommer samverkan se ut fram枚ver?

D2) Tema: Identifiera sexuella 枚vergrepp p氓 n盲tet 

Forskning p氓 darknet: att f枚rebygga sexualbrott mot barn genom psykologisk behandling av riskindivider

Malin Joleby, doktor i psykologi, Karolinska institutet

I denna f枚rel盲sning kommer Malin Joleby presentera det banbrytande arbetet kring f枚r枚varprevention som Rahm/Joleby forskargrupp vid Karolinska Institutet bedriver. Mer specifikt kommer hon presentera resultat fr氓n gruppens kliniska pr枚vningar av Prevent It - en anonym, internetbaserad kognitiv beteendeterapi f枚r personer i risk att beg氓 sexualbrott mot barn. Genom innovativa upps枚kande rekryteringsstrategier p氓 Darknet, samarbete med polismyndigheter i flertalet l盲nder, samt annonsering i sociala medier och p氓 porrsidor har gruppen behandlat flera hundra riskindivider fr氓n hela v盲rlden.

Ett barn i taget-tillsammans f枚r trygghet p氓 n盲tet

Louise 脜hl茅n, polisinspekt枚r och Jonas Edin, polisassistent, Polismyndigheten

Hur har sexualbrott mot barn p氓 n盲tet utvecklats genom historien 鈥� och vad v盲ntar i framtiden? Den h盲r f枚rel盲sningen g枚r en gripande tillbakablick p氓 internets tidiga 氓r, n盲r barns utsatthet online f枚rst b枚rjade uppm盲rksammas, till dagens digitala landskap d盲r 枚vergrepp sker i allt mer 盲ven i krypterade och sv氓ruppt盲ckta milj枚er. Vi pratar om hur tekniken b氓de anv盲nts f枚r att skada och skydda, och hur AI nu blir en kraftfull akt枚r i kampen f枚r barns r盲tt till trygghet. Genom verkliga ber盲ttelser, statistik och reflektioner belyser vi b氓de de m枚rka sidorna av den digitala utvecklingen och de m枚jligheter som finns f枚r att skapa en s盲krare framtid.

D3) Tema: Barn i orostider

Psykisk h盲lsa och v氓ldsutsatthet bland barn och unga som flytt till Sverige

Johan Andersson, leg.psykolog, doktorand Barnafrid
F枚rel盲sningen tar sin utg氓ngspunkt i aktuell forskning inom Barnafrids projekt Den l氓nga resan, som syftar till att b盲ttre f枚rst氓 situationen f枚r barn och unga som kommer till Sverige som flyktingar och vad de beh枚ver f枚r att m氓 bra. Den belyser skillnader i psykisk h盲lsa bland barn och unga med erfarenhet av flykt, samt sambanden mellan v氓ldsutsatthet och h盲lsa i denna grupp 鈥� inklusive betydelsen av risk- och skyddsfaktorer. Forskningsperspektivet kommer kompletteras med klinisk erfarenhet fr氓n arbete med allvarligt traumatiserade barn och unga som flytt krig och f枚rf枚ljelse, f枚r att ge en f枚rdjupad f枚rst氓else f枚r behov, s氓rbarhet och resiliens.

G(l)枚mda brottsoffer: Erfarenheter av v氓ld och skyddss枚kande bland unga m盲n som flytt till Sverige 

Hanna Scott, doktorand och adjunkt, Link枚pings universitet

F枚rel盲sningen bygger p氓 Hanna Scotts doktorsavhandling, en r盲ttsetnografisk studie om v氓ldsutsatthet och skydds枚kande bland unga m盲n som anl盲nde till Sverige omkring 2015 och som s枚kte asyl som ensamkommande barn. Studien baseras p氓 ett unikt empiriskt material i form av djupintervjuer, enk盲ter och deltagande observationer. Den unders枚ker fr氓gor om v氓ld, tillg氓ng till skydd och r盲ttvisa i ett sammanhang pr盲glat av migrationskontroll, vardagsrasism och v盲lf盲rdsr盲ttslig exkludering. Vidare analyseras b氓de hur r盲tten f枚rh氓ller sig till dessa fr氓gor och hur ungdomarna sj盲lva f枚rh氓ller sig till r盲tten. F枚rel盲sningen fokuserar s盲rskilt p氓 deras erfarenheter av att (inte) anm盲la v氓ldsbrott, samt p氓 brottsutsattheten som en del av ett st枚rre m枚nster av r盲ttsligt v氓ld.

D4) Tema: Insatser inom socialtj盲nsten

SAVE-studien uppf枚ljning av insatser

Carolina Jernbro, docent och lektor,  Karlstad universitet

SAVE (Support and protection Against Violence, on Equal terms for all children) 盲r en studie om barn som utretts inom sociala barn- och ungdomsv氓rden, efter misstanke om v氓ldsutsatthet. F枚rel盲sningen kommer att behandla genomf枚randet och resultat av insatser som barn och deras familjer blivit beviljade.

Det barnet uttryckt har inte arbetats med inom socialtj盲nstens 枚ppenv氓rdsinsatser f枚r utsatta barn

Maria Heimer, docent och forskare, Uppsala universitet och Nanna Forsgren, utvecklingsledare barn och unga, FoU socialtj盲nst, Region V盲sterbotten  

F枚rel盲sningen handlar om vad utsatta barn f氓r f枚r hj盲lp fr氓n socialtj盲nsten, den samh盲lleliga akt枚r som ska tr盲da in n盲r barn riskerar att fara illa. F枚rel盲sarna utg氓r fr氓n ett barnr盲ttsperspektiv och ett teoretiskt ramverk d盲r barnets r盲tt till st枚d och skydd kan vara avh盲ngigt barnets delaktighet. F枚rel盲sningen bygger p氓 en forskningsrapport som kommer ges ut av Allm盲nna Barnhuset under h枚sten 2025. Ett av resultaten 盲r att det barnet uttryckt har inte arbetats med i tillr盲cklig utstr盲ckning och det g盲ller ocks氓 v氓ldsutsatta barn. Kommer uppgifterna om fysiskt v氓ld fr氓n barnet sj盲lv? Tillst氓r f枚r盲ldrarna en del av h盲ndelsen? G枚r det n氓gon skillnad om det 盲r en generell insats eller en v氓ldsspecifik insats? 

 

D5) WORKSHOP: Hur kan vi uppt盲cka och bem枚ta hedersv氓ld i ett samtal

Stefan Rune och Ceklin Eser Persson, barnskyddsteam Stockholm och Arezo Samadi, Origo

V盲lkommen till ett viktigt och angel盲get samtal d盲r vi tillsammans lyssnar, stannar upp och reflekterar kring hur vi pratar med barn om hedersrelaterat v氓ld och f枚rtryck. Genom konkret exempel och innovativt samtal lyfter Origo och Barnskyddsteamet i Stockholm hur fr氓gor st盲lls 鈥� men ocks氓 varf枚r. Vad 盲r det vi egentligen fr氓gar efter? Vad s盲ger barnen? Vad s盲ger de inte? Hur tolkar vi deras svar och vilka uppf枚ljande fr氓gor beh枚ver vi st盲lla?

D6) Tema: Skyddat boende

Skyddat boende som insats - fr氓n r枚relse till marknad

Felicia Forthmeiier, doktorand Marie Cederschi枚ld h枚gskola  

Kvinnojoursr枚relsen har historiskt varit en central akt枚r i arbetet med att st枚dja och skydda kvinnor som utsatts f枚r v氓ld i n盲ra relation. Den ideella jourr枚relsen etablerades i Sverige under slutet 1970-talet och har sedan dess erbjudit b氓de skyddat boende och bedrivit politisk opinion f枚r att m盲ns v氓ld mot kvinnor ska upph枚ra. Under det senaste decenniet har dock betydande f枚r盲ndringar skett. 脰kad politisk styrning och nya v盲lf盲rdsreformer har professionaliserat och formaliserat verksamheten och skyddat boende 盲r idag en tillst氓ndspliktig verksamhet och en insats som regleras i socialtj盲nstlagen. Skyddat boende har ocks氓 marknadiserats och de ideella kvinnojourerna konkurrerar idag i h枚g utstr盲ckning med privata utf枚rare. Den h盲r f枚rel盲sningen handlar om hur skyddat boende som verksamhet har utvecklas 枚ver tid, fr氓n r枚relse till en tj盲nst p氓 v盲lf盲rdsmarknaden, vilka implikationer detta har haft f枚r kvinnojoursr枚relsen samt v氓ldsutsatta kvinnors tillg氓ng till skyddat boende.

Insats skyddat boende f枚r v氓ldsutsatta barn - de 100 f枚rsta domarna fr氓n f枚rvaltningsr盲tten.

Ana-Dolori Marinovic, socionom, utredare och Natalie S枚derlind, utredare, Barnafrid
 
1 april 2024 tr盲dde ett nytt regelverk om skyddat boende i kraft med syfte att st盲rka kvaliteten p氓 och barnr盲ttsperspektivet i arbetet p氓 landets skyddade boenden f枚r v氓ldsutsatta barn och vuxna. Barnafrid har granskat de 100 f枚rsta domarna ifr氓n f枚rvaltningsr盲tten g盲llande pr枚vning och 枚verklagande av insatsen skyddat boende. F枚rel盲sningen orienterar sig kring en vetenskaplig artikel skriven utifr氓n Barnafrids granskning, som bland annat lyfter analyser av granskningen av domarna.

Lunch serveras i Garden

E1) Tema: Uppt盲cka v氓ld i h盲lso-, sjuk-och tandv氓rden

Allt 盲r inte som vi f枚rst tror - om vikten av att uppm盲rksamma v氓ldsutsatthet hos barn i v氓rden

Peter Wide, barnskyddsteam 脰sterg枚tland

Mer information kommer

 

Tandv氓rdens roll i att uppt盲cka barn som far illa

Tita Kirkinen, 枚vertandl盲kare, odontologie doktor

Denna f枚rel盲sning belyser tandv氓rdspersonalens viktiga roll i att identifiera tecken p氓 fysiskt v氓ld och f枚rsummelse hos barn. Genom forskningsbaserad kunskap och konkreta exempel ges insikt i hur utsatthet kan ta sig uttryck 鈥� b氓de genom fysiska tecken och barnets beteende under behandling. F枚rel盲sningen fokuserar inte bara p氓 att uppm盲rksamma signaler, utan ocks氓 p氓 hur tandv氓rdspersonal kan agera vid oro 鈥� med syftet att ge kunskap, verktyg och mod att g枚ra skillnad f枚r barn som riskerar att fara illa.

 

E2) Tema: V氓ld och 枚vergrepp mot barn och unga p氓 n盲tet

The Role of Live Streaming Technology in Facilitating Abuse Against Children

Catharina Drejer , doktorand Oslo Metropolitan university

Live-streamed exploitation represents an established yet understudied form of online child sexual abuse. The rise of internet and live streaming technologies has made this form of abuse possible, creating new avenues for exploitation across borders. This lecture presents findings from a study on live streaming cases from Norway and discusses prevention opportunities and gaps in current protective systems.

F枚rel盲sningen h氓lls p氓 engelska

 

Sprickor i systemet- Professionellas erfarenheter och st枚d till barn som utsatts f枚r internetrelaterade sexuella 枚vergrepp

Linda Jonsson, lektor och docent i socialt arbete, Marie Cederschi枚ld h枚gskola

Antalet barn som utsatts f枚r internetrelaterade sexuella 枚vergrepp har 枚kat. F枚rel盲sningen fokuserar p氓 resultaten fr氓n en svensk studie d盲r yrkesverksamma inom socialtj盲nst, polis, barn- och ungdomspsykiatri och barnmedicin intervjuats om sina erfarenheter av att m枚ta drabbade barn och deras familjer. Resultatet vittnar om ett akut behov av 枚kad kunskap och anpassade arbetsmetoder. Det tycks ocks氓 som om st枚dstrukturen i samband med- och efter avsl枚jandet ofta fallerar. De intervjuade yrkesverksamma efterlyste samverkansstrukturer och riktlinjer f枚r att f枚rb盲ttra samarbetet mellan myndigheter och andra akt枚rer f枚r att p氓 b盲sta s盲tt kunna st枚tta de drabbade barnen och deras familjer.

 

E3) Tema: Hur hanterar skolan elever som uts盲tts f枚r v氓ld?

Barns r枚ster om skolans respons p氓 v氓ld i n盲ra relationer

Linda Holen Moen, doktorand vid Institutet f枚r specialpedagogik, Oslo universitet och Oslo kommun

Denna f枚rel盲sning presenterar resultat fr氓n en norsk kvalitativ studie som unders枚ker hur barn upplever skolans respons p氓 v氓ld i n盲ra relationer 鈥� under och efter vistelse p氓 skyddat boende. Studien bygger p氓 intervjuer med barn i 氓ldern 8鈥�16 氓r och lyfter fram deras egna ber盲ttelser om hur l盲rare, skolkamrater och de sj盲lva hanterar erfarenheter av v氓ld i n盲ra relationer i skolkontexten. Med utg氓ngspunkt i teorier om resiliens, barns r盲ttigheter och s氓 kallad paradoxal resiliens diskuteras hur skolan kan fungera som en skyddande arena. F枚rel盲sningen lyfter barns r枚ster som viktiga kunskapsk盲llor i det v氓ldsf枚rebyggande arbetet i skolan.

 

Skolan som brottsplats

Johannes Lunneblad, professor, G枚teborgs universitet

Skolan 盲r den plats d盲r svenska ungdomar oftast blir utsatta f枚r v氓ld av olika slag 鈥� och uts盲tter andra ungdomar f枚r samma sak. V氓ld i skolan kan leda till uppr枚rda k盲nslor och h枚gljudda meningsutbyten om 鈥漵kolans kris鈥�. Skolpersonal f氓r ofta kritik f枚r sitt s盲tt att hantera kr盲nkningar och v氓ld. Men vilka m枚jligheter har skolpersonal att hantera situationer d盲r skolan f枚rvandlas till en brottsplats och elever 盲r b氓de f枚r枚vare och brotts颅offer? Och hur ser man p氓 sina egna m枚jligheter och sitt eget ansvar i sammanhanget?

 

E4) Tema: Frihetsber枚vade barn och unga

Lagstiftning om unga lag枚vertr盲dare 枚ver 15 氓r

Adolf Oleszkiewicz, kammar氓klagare, 脜klagarmyndigheten

F枚rel盲sningen kommer att ber枚ra grundl盲ggande regler kring brottsutredning och lagf枚ring av unga f枚r枚vare. F枚rel盲sningen kommer ocks氓 till del handla om de grundl盲ggande tankarna som legat till grund f枚r lagstiftningen och min bild av utvecklingen av ungas brottsaktivitet. 

Att l枚sa mellanm盲nsklig kontakt i en kontext byggd f枚r isolering

Christian Nor茅n, avdelningschef, Simone Nilsson, samordnare, Kriminalv氓rden

Hur lyckas man l枚sa 4 timmars mellanm盲nsklig kontakt i en kontext som 盲r byggd f枚r det motsatta? Vilka utmaningar skapas f枚r verksamheten, f枚r personalen och hur hanteras komplexiteten? I en v盲rld som ska hantera flera olika lagkrav, vad ska man g枚ra n盲r dessa kolliderar med varandra? Kan man definiera vilka lagkrav som 盲r 鈥漹iktigast鈥�, och vem skall i s氓 fall g枚ra den distinktionen?

 

E5) Tema: Tv盲rprofessionella team

Ut枚kade hembes枚ksprogram: En tidig f枚rebyggande insats

Gunilla L枚nnberg, Med. Dr., Uppsala universitet

F枚rel盲sningen kommer handla om hur ut枚kade hembes枚k fr盲mjar samverkan mellan barnh盲lsov氓rd, socialtj盲nst, m枚drah盲lsov氓rd och tandv氓rd och p氓 vilka s盲tt det kan ha en h盲lsofr盲mjande och f枚rebyggande effekt. Resultat som presenteras kommer fr氓n en omfattande utv盲rdering av en satsning Socialstyrelsen gjorde p氓 uppdrag av Regeringen 2021. Fokus kommer vara p氓 resultaten fr氓n intervjuer med f枚r盲ldrar och personal, som tagit del av respektive arbetat med hembes枚ken, vilka visar att arbetss盲ttet skapar tillit dem emellan. Implementeringstips kommer ocks氓 delas och likas氓 prelimin盲ra resultat fr氓n en nationell registerbaserad studie om ut枚kade hembes枚ks effekter p氓 barns h盲lsa.

 

Vilket st枚d beh枚ver regioner och kommuner f枚r att organisera och vidareutveckla familjecentraler?

Rikard Tord枚n, leg.psykolog, utredare och Karin Blomgren, utredare Socialstyrelsen 

Vilket st枚d beh枚ver regioner och kommuner f枚r att organisera och vidareutveckla familjecentraler? Den fr氓gan arbetar Socialstyrelsen med just nu och i mars 2026 ska uppdraget slutredovisas till regeringen. Utredare fr氓n Socialstyrelsen ber盲ttar om erfarenheter s氓h盲r l氓ngt och vad som 盲r i kikaren. Barnafrid ber盲ttar om erfarenheter utifr氓n enk盲ter 2024 och 2025 till landets familjecentraler samt dialog med F枚reningen f枚r familjecentralers fr盲mjande (FFFF) och familjecentraler. Seminariet ger exempel p氓 framg氓ngsfaktorer f枚r en god samverkan p氓 och i familjecentraler.

 

E6) Tema: Umg盲nge och v氓rdnad

Barns umg盲nge med f枚r盲lder vid uppgifter om v氓ld

Johan Melander Hagborg, leg. psykolog och universitetslektor i psykologi, G枚teborgs universitet, Linn茅a Bruno, doktor i sociologi, docent och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet

F枚rel盲sningen presenterar resultat fr氓n en studie om barns psykiska h盲lsa och delaktighet vid umg盲nge med en f枚r盲lder som ut枚vat eller misst盲nks ha ut枚vat v氓ld. Att exponeras f枚r v氓ld, 盲ven indirekt, kan p氓verka barns psykiska och kognitiva utveckling negativt. Att fr盲mja barns resiliens 盲r d盲rf枚r viktigt f枚r att f枚rebygga framtida v氓ld, s盲rskilt d氓 m氓nga v氓ldsut枚vare sj盲lva varit utsatta som barn. Umg盲nge med en v氓ldsut枚vande f枚r盲lder inneb盲r 枚kad risk f枚r fortsatt utsatthet, men forskning om dess effekter 盲r begr盲nsad. Samtidigt 盲r det viktigt att kunna avg枚ra n盲r umg盲nge 盲r positivt, f枚r att undvika on枚diga ingrepp i f枚r盲ldra-barnrelationen.

 

iRiSk familjer盲tt: risk och skyddsbed枚mningar f枚r v氓ldsutsatta barn i v氓rdnads, boende-, och umg盲ngesutredningar

Maria Eriksson, professor, Marie Cederschi枚ld h枚gskola

Under f枚rel盲sningen diskuteras hur metodst枚det iRiSk kan anv盲ndas inom ramen f枚r socialtj盲nstens v氓rdnads-, boende- och umg盲ngesutredningar vid r盲ttsliga tvister ang氓ende barnet. iRiSk-intervjuer kan beskrivas som ett strukturerat st枚d till handl盲ggares professionella bed枚mningar i 盲renden d盲r barn sj盲lva direkt utsatts f枚r v氓ld eller har upplevt v氓ld mot en omsorgsperson. Metodst枚det 盲r uppbyggt f枚r att st枚dja handl盲ggare i en stegvis bed枚mning. Det inneh氓ller dels komponenter som handlar om informationsinsamling, dels ett st枚d f枚r analys och bed枚mning av risk. Ursprungligen konstruerades intervjuerna f枚r att anv盲ndas inom ramen f枚r barnav氓rdsutredningar och utrednings- och dokumentationssystemet BBIC. Under 2022-2023 har ett pilotprojekt genomf枚rts i samarbete med en lokal socialtj盲nst f枚r att pr枚va iRiSk i familjer盲tten, och metodst枚det har anpassats utifr氓n resultatet av pilotprojektet.

Kanske har vi aldrig pratat så mycket om barns rättigheter som under 2020-talet och syftet med att inkorporera konventionen år 2020 angavs vara att stärka barns rättigheter, men har det blivit så? Hur står det står det till med barns rättigheter och förverkligandet av konventionen i Sverige? Syftet med denna föreläsningen är att beskriva och resonera kring denna motstridiga bild ur ett rättsvetenskapligt perspektiv, att diskutera vilka utmaningar som finns i att realisera och respektera barns rättigheter, men också att belysa vilka vägar som finns framåt.

M枚t Nasir och Marx 鈥� tv氓 gymnasieelever som uppt盲ckte kraften i spoken word p氓 svensklektionerna med Erika Rodin p氓 Skarpatorpsskolan. Vad b枚rjade som en introduktion till en konstform blev en livsf枚r盲ndrande resa. Under detta samtal f氓r du h枚ra hur kreativitet och spr氓k kan 枚ppna d枚rrar, skapa engagemang och ge unga en r枚st. Erika Rodin ber盲ttar om sin undervisning, och Nasir och Marx delar med sig av sin resa 鈥� fr氓n elever till poeter. Avslutande upptr盲dande med Marx Mukaru och Nasir Sarr som vann ortens b盲sta poet 2024.

Avslutning och avrundning med Barnafrid

Ta med en sm枚rg氓s p氓 v盲gen hem.