¸£Àû¼§

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

Fyra forskare vid Linköpings universitet får dela på 12 miljoner kronor för nya projekt som ska förbättra behandling och livskvalitet för cancerpatienter.

En ny drog på marknaden – varje vecka. Så har utvecklingen sett ut i Europa de senaste åren när det gäller tillgången på nätdroger. Henrik Green använder forskning för att hjälpa myndigheter att snabbare få stopp på de farligaste nätdrogerna.

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.

När en ny nätdrog börjar säljas startar en kamp mot klockan för att rädda liv. För forskare vid LiU och Rättsmedicinalverket är det bråttom att ta reda på hur substanserna påverkar kroppen och hur farliga de är.

Könshormonet östrogen har en negativ påverkan på regleringen av hjärtats slag, enligt en experimentell studie från LiU. Östrogenets påverkan tycks samverka med ärftliga förändringar som orsakar en hjärtsjukdom där hjärtats rytm störs.

Nu är Linköpings universitet ett av fyra nya säten i den svenska forskningsinfrastrukturen SciLifeLab. Teknik, kompetens, metoder och satsningar kan samordnas mer inom och mellan lärosätena. Invigning firas med SciLifeLab Day, den 10 oktober.

Sex olika forskningsprojekt inom barncancerområdet vid Linköpings universitet får totalt 11,7 miljoner kronor från Barncancerfonden.

Forskare hjälper till i kampen mot nätdroger så att de så snabbt som möjligt kan förbjudas. Henrik Gréen tar reda på hur nya psykoaktiva substanser fungerar och varför en del av nätdrogerna är mer dödliga än andra.

Cancerfonden har beviljat fem forskare vid LiU forskningsmedel för forskning om cancer. Projekten handlar bland annat om att förstå varför olika personer reagerar så olika på cytostatikabehandling och mekanismer bakom utmärgling vid cancersjukdom.