福利姬

Forskningsmiljön Socialt arbete värnar om rättvisa, vägleds av principen om alla människors lika värde och verkar för social förändring - i riktning mot ett mer hållbart och inkluderande samhälle.

Vår utbildning och forskning handlar om barn och barndom med fokus på socialt samspel och språk, barns kultur och konsumtion och barndomens förändring i tid och rum. Målet är att bättre förstå barns och ungas perspektiv på sin omvärld.

I ett projekt inom ungdomsfotboll studerar vi betydelsen av biologisk mognad och tillväxt för skadeuppkomst.

Vi studerar skadeförekomst och uppkomstmekanismer av skador i samband med idrott. Vi studerar även effekten av skadeförebyggande åtgärder samt deras tillämpbarhet i olika idrotter och populationer.

Samtal och bemötande är fundamentala beståndsdelar i socialt arbete oavsett organisation eller klientgrupper. I SAMSOC samlas forskare och lärare som intresserar sig för kommunikation och interaktion inom socialtjänsten och övrigt socialt arbete.

Välfärdsrätt definieras i förhållande till begreppet välfärd och ämnesområdet är således inte begränsat till specifikt rättsområde. Genom kopplingen till välfärd och socialt arbete är forskningen inom välfärdsrätt i huvudsak tvärvetenskaplig.

Vår forskning syftar till att bättre förstå utvecklingen hos barn som varit svårt sjuka tidigt i livet. Vidare också att utveckla och studera interventioner som på lång sikt ökar barnens funktion i vardagen.

Många funktionshindrade barn har svårt att hitta bra fritidsaktiviteter. Vi forskar, i samverkan med lekmiljön Funkis, om hur rätten till fritid kan omsättas i praktiken och vad som är viktigt utifrån barnens perspektiv.

Vinster i vården kännetecknar vår tids välfärdssamhälle. Men marknaden var en arena för produktion, distribution och konsumtion av omsorgstjänster långt tidigare. Under 1900-talet kunde föräldrar köpa barnomsorg på privata barnhem och barnpensionat.

Att unga mår dåligt är ett återkommande tema i rapporter och media. Vad betyder det och vad bygger argumentet på? Vi undersöker skolungdomars erfarenheter av psykisk hälsa och hur den kunskapen kan komplettera enkätstudier som mäter ungas besvär.