Per Jensen, professor emeritus i etologi, var tidigt ute inom forskningsomrĂ„det epigenetik (vid sidan av generna). Foto Charlotte Perhammar Ă
r 2005 blir Per Jensen LiU-professor i etologi, det vill sÀga lÀran om djurs beteende. Tillsammans med en grupp biologer studerar han kycklingar och upptÀcker att de faktiskt kan Àrva beteenden som förÀldrarna har lÀrt sig.
Foto Charlotte Perhammar Forskarna lÄter höns vÀxa upp i en miljö dÀr dygnsrytmen varierar slumpmÀssigt. Djuren vet aldrig nÀr de ska fÄ mat eller vila. Det leder till att deras inlÀrningsförmÄga blir klart sÀmre Àn hos andra höns. De stressade hönsen fÄr sedan kycklingar med samma inlÀrningssvÄrigheter, trots att kycklingarna sjÀlva inte utsÀtts för nÄgon stress. De blir behandlade pÄ precis samma sÀtt som en kontrollgrupp. Skillnaden mÄste alltsÄ bero pÄ att hjÀrnan utvecklas annorlunda hos kycklingar som har stressade förÀldrar. Mycket riktigt ser forskarna att genernas sÀtt att fungera har pÄverkats i hjÀrnan hos bÄde de stressade förÀldrarna och deras avkomma.
OmrĂ„det kallas epigenetik, vid sidan av generna, och forskningen har vid det hĂ€r tillfĂ€llet just börjat ta fart i olika delar av vĂ€rlden. Forskarna vid LiU Ă€r tidigt ute och fĂ„r mycket uppmĂ€rksamhet för sina resultat â och en del kritik. För medierna blir vinkeln âLiU-forskare ifrĂ„gasĂ€tter Darwinâ oemotstĂ„ndlig, fast Per Jensen betonar att resultaten inte betyder att Darwin hade fel. Darwin sjĂ€lv uteslöt egentligen aldrig att inlĂ€rda beteenden kan gĂ„ i arv. Det Ă€r andra som senare har tolkat honom sĂ„.
Djungelhöns Ă€r dagens tamhöns vilda slĂ€kting. Foto Per Jensen I dag fortsĂ€tter arbetet och forskningen bedrivs i en stor och internationellt vĂ€lrenommerad forskargrupp. Hönsen föds upp i universitetets egna hönshus vilket ger full kontroll frĂ„n det att de avlas och klĂ€cks. Forskarna har tillgĂ„ng till avancerade laboratorier för olika typer av studier inom alltifrĂ„n beteende till molekylĂ€rbiologi. Gruppen Ă€r ocksĂ„ en av fĂ„ i vĂ€rlden som har röda djungelhöns, âurhönanâ som tamhönsen har utvecklats ifrĂ„n. Det ger möjlighet att avla fram korsningar och göra jĂ€mförelser mellan tamhöns och deras vilda förfĂ€der.
Bland annat undersöker forskarna hur effekterna av stress varierar beroende pÄ nÀr i livet man utsÀtts för den. Resultaten kan fÄ betydelse för hur djur behandlas i framtiden och i förlÀngningen ge nya kunskaper om hur sjukdomar Àrvs bland mÀnniskor.