žŁÀûŒ§

Arv och miljö är grunden till varför vi är som vi är. Att miljön påverkar oss är klart, men att den påverkan skulle kunna föras över till nästa generation har många tidigare sett som omöjligt.

Man och kycklingarPer Jensen, professor emeritus i etologi, var tidigt ute inom forskningsomrĂ„det epigenetik (vid sidan av generna). Foto Charlotte Perhammar År 2005 blir Per Jensen LiU-professor i etologi, det vill sĂ€ga lĂ€ran om djurs beteende. Tillsammans med en grupp biologer studerar han kycklingar och upptĂ€cker att de faktiskt kan Ă€rva beteenden som förĂ€ldrarna har lĂ€rt sig.

Man i vit rock hÄller i en kyckling Foto Charlotte Perhammar Forskarna lÄter höns vÀxa upp i en miljö dÀr dygnsrytmen varierar slumpmÀssigt. Djuren vet aldrig nÀr de ska fÄ mat eller vila. Det leder till att deras inlÀrningsförmÄga blir klart sÀmre Àn hos andra höns. De stressade hönsen fÄr sedan kycklingar med samma inlÀrningssvÄrigheter, trots att kycklingarna sjÀlva inte utsÀtts för nÄgon stress. De blir behandlade pÄ precis samma sÀtt som en kontrollgrupp. Skillnaden mÄste alltsÄ bero pÄ att hjÀrnan utvecklas annorlunda hos kycklingar som har stressade förÀldrar. Mycket riktigt ser forskarna att genernas sÀtt att fungera har pÄverkats i hjÀrnan hos bÄde de stressade förÀldrarna och deras avkomma.

OmrĂ„det kallas epigenetik, vid sidan av generna, och forskningen har vid det hĂ€r tillfĂ€llet just börjat ta fart i olika delar av vĂ€rlden. Forskarna vid LiU Ă€r tidigt ute och fĂ„r mycket uppmĂ€rksamhet för sina resultat – och en del kritik. För medierna blir vinkeln ”LiU-forskare ifrĂ„gasĂ€tter Darwin” oemotstĂ„ndlig, fast Per Jensen betonar att resultaten inte betyder att Darwin hade fel. Darwin sjĂ€lv uteslöt egentligen aldrig att inlĂ€rda beteenden kan gĂ„ i arv. Det Ă€r andra som senare har tolkat honom sĂ„.

vuxna djungelhöns.Djungelhöns Ă€r dagens tamhöns vilda slĂ€kting. Foto Per Jensen I dag fortsĂ€tter arbetet och forskningen bedrivs i en stor och internationellt vĂ€lrenommerad forskargrupp. Hönsen föds upp i universitetets egna hönshus vilket ger full kontroll frĂ„n det att de avlas och klĂ€cks. Forskarna har tillgĂ„ng till avancerade laboratorier för olika typer av studier inom alltifrĂ„n beteende till molekylĂ€rbiologi. Gruppen Ă€r ocksĂ„ en av fĂ„ i vĂ€rlden som har röda djungelhöns, ”urhönan” som tamhönsen har utvecklats ifrĂ„n. Det ger möjlighet att avla fram korsningar och göra jĂ€mförelser mellan tamhöns och deras vilda förfĂ€der.

Bland annat undersöker forskarna hur effekterna av stress varierar beroende pÄ nÀr i livet man utsÀtts för den. Resultaten kan fÄ betydelse för hur djur behandlas i framtiden och i förlÀngningen ge nya kunskaper om hur sjukdomar Àrvs bland mÀnniskor.


En av de främsta inom sitt fält

Mer om forskningen

Förnyare från början