Projektets främsta resultat är två doktorer i Forskarskola Energisystem. Emily Rodriguez disputerade vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet i mars 2024 och Adrian Lefvert har fastställt disputationsdatum vid Energiprocesser på Kungliga Tekniska Högskolan till 8 januari 2025. De båda doktoranderna har spridit resultat via flera internationella vetenskapliga konferenser och deltagit på projektets kompetensnätverksmöten med externa intressenter och industriaktörer. Resultaten har lite olika karaktär så istället för att göra en syntes lyfts artiklarnas enskilda resultat fram i det följande, med undantag för artiklarna 1, 4 och 6 (se slutrapporten nedan) som delar metod och perspektiv.
Genom de två omfattande intervjustudierna och den fokusgruppstudie som genomförts har industriaktörer och intressenter från olika myndigheter förts samman för att diskutera utvecklingen av bio-CCS i Sverige. Bland de övriga resultaten hör kartläggning av relevanta aktörer och analys av deras drivkrafter och benägenhet att satsa på bio-CCS (Se artikel 1, 4 och 6 i slutrapporten nedan). Vi har även dragit lärdomar av historiska erfarenheter från tidigare utveckling av CCS. Under 00-talet fanns stora förhoppningar och satsningar på CCS som av flera skäl aldrig infriades. Resultat från denna analys presenteras i artikel 4.
Projektet bidrar med en viktig fallstudie av en stad, Stockholm, som ligger i framkant både vad gäller klimatarbete generellt och bio-CCS specifikt. Viktiga resultat i denna studie är att belysa de risker som finns att satsningar på bio-CCS påverkar pågående mer konventionellt klimatarbete och den lokala klimatpolitiken negativt (artikel 7). På liknande analytiskt tema, men med annat material, undersöks den vetenskapliga litteraturen för att kartlägga resonemang kring kopplingarna mellan utökad olje-utvinning (EOR) och CCS/bioCCS (artikel 8). Artikelns resultat visar att klimatnyttan många gånger dessvärre motverkas genom EOR, men att det är svårt att dra några mer specifika slutsatser.
Genom en energisystem-analys och modellering visas resultaten från modelleringen av sex olika konfigurationer av teknikval att koldioxidavskiljning från kalcineringsprocessen kan genomföras med relativt låg ytterligare energiförbrukning. Produktionen av sulfatmassa från kraft-massabruk, som använder kalkugnar, ökar både i Europa och globalt. Därför finns det en stor potential för att fånga in koldioxid från de alternativa kalcineringstekniker studien lyfter fram, både som ett första steg mot och som en del av en storskalig implementering av CCS och bioenergi med CCS (BECCS) (artikel 3).
I en policy-analys argumenteras för att certifieringsramverket för BECCS strider mot riktlinjerna från FNs klimatpanel (IPCC) och riskerar att i onödan hindra implementeringen av ett potentiellt kostnadseffektivt verktyg (BECCS) för att motverka klimatförändringar. Bland de viktiga resultaten här hör att peka ut riktningen mot ett mer stödjande ramverk. (artikel 2)
Produktionsdata och IPCCs redovisningsmetoder har använts i en studie för att konstruera en referenspunkt för biogen kol som lagras i träbaserade skivmaterial. Vi visar att det är möjligt att uppnå en ökad kolsänka i träprodukter i Sverige och argumenterar för att alla alternativ som producerar verkliga och kvantifierbara kolsänkor bör ges möjligheter inom de regelverk som syftar till att motverka klimatförändringar. Vi drar slutsatsen att den ökade betydelsen av kolsänkor för att motverka klimatförändringar rättfärdigar en kritisk diskussion om bioenergipolitiken i Sverige och resten av Europa. Dessutom föreslår vi en politisk inriktning som främjar kaskadanvändning av biprodukter för träbaserade skivmaterial utan att införa en obligatorisk hierarki för biomassanvändning.
