žŁÀûŒ§

19 oktober 2016

FN:s barnkonvention bör inte inkorporeras i svensk lag, menar LiU i ett aktuellt remissvar till socialdepartementet. Jonathan Josefsson, doktorand vid Tema Barn, är en av skribenterna bakom LiU:s yttrande. Varför inte?

– Vi Ă€r förstĂ„s inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt emot att barns rĂ€ttigheter styrks. Det behövs. Men argumenten som framförs i utredningen för att en inkorporering verkligen skulle stĂ€rka barns rĂ€ttigheter Ă€r alltför svaga. Det finns en risk att det stannar vid en symbolhandling och tar fokus frĂ„n andra mer effektiva sĂ€tt att arbeta för barns rĂ€ttigheter. Redan idag finns artiklar frĂ„n barnkonventionen i svensk lag och utredningen har inte visat att en inkorporering skulle göra nĂ„gon större skillnad för att till exempel stĂ€rka principen om barnets bĂ€sta eller barns rĂ€tt att göra sig hörda.

I mars överlĂ€mnades betĂ€nkandet ”Barnkonventionen blir svensk lag” till regeringen.
I förra veckan gick remisstiden ut och i mediedebatten framfördes en hel del kritik mot utredningen. Och till kritikerna hörde alltsÄ forskarna bakom LiU:s yttrande till socialdepartementet: Bengt Sandin och Anna Sparrman, bÀgge professorer vid Tema Barn, Judith Lind, universitetslektor och Jonathan Josefsson, doktorand vid samma institution.

– Vi anser att utredningen brister bĂ„de i kunskapsunderlag och konsekvensanalys. saknar den nĂ€rmaste helt anknytning till den omfattande internationella forskningen om barns rĂ€ttigheter som pĂ„gĂ„tt sedan barnkonventionen togs av FN 1989. Det tycker förstĂ„s vi som kunskapsmyndighet Ă€r allvarligt. Inte heller har utredningen ordentligt genomlyst för- och nackdelar en inkorporering kan fĂ„. Det Ă€r oerhört mĂ„ngfacetterade frĂ„gor som berör sĂ„ mĂ„nga samhĂ€llsomrĂ„den och inte bara de omrĂ„den som tas upp i utredningen och de rĂ€ttsliga aspekter som fokus ligger pĂ„ dĂ€r. Det behövs ett bredare kunskapsunderlag, sĂ€ger Jonathan Josefsson.

Sett till barns rĂ€ttigheter – kan du ge exempel pĂ„ nĂ„gra allvarliga invĂ€ndningar mot att göra hela barnkonventionen till lag som ni tar upp?
– Det frĂ€msta skĂ€let Ă€r att det framstĂ„r som högst oklart att en inkorporering skulle ha en avgörande betydelse för att sĂ€kerstĂ€lla barns rĂ€ttigheter. Och ska man göra en sĂ„ generell och omfattande reform bör frĂ„gan ha utretts noggrant innan. Konventionen bygger pĂ„ internationella kompromisser och det finns dĂ€rför en hel del inbyggda konflikter som ocksĂ„ kan tĂ€nkas fĂ„ oönskade eller ovĂ€ntade effekter vid en inkorporering. Till exempel mellan barns rĂ€ttigheter enligt svensk lag och konventionens definition av barns rĂ€tt i förhĂ„llande till förĂ€ldrarnas rĂ€tt. För mitt eget forskningsomrĂ„de, barn och migration, visar exempelvis forskning att Norges inkorporering av konventionen haft mycket liten betydelse nĂ€r migrerande barns rĂ€ttigheter stĂ€llts mot statens intresse att reglera invandring i rĂ€ttslig prövning och i mottagande.

– Bara att konventionen blir lag, gör inte med automatik nĂ„gon skillnad i det praktiska barnrĂ€ttsliga arbetet. Det Ă€r sĂ„ mĂ„nga andra samhĂ€llsfaktorer som pĂ„verkar det, som förutsĂ€ttningar i barnomsorg, skola, socialtjĂ€nst. Ekonomiska och politiska hĂ€nsyn, inte minst.

SĂ„ – hur lyder ert förslag för att stĂ€rka barns rĂ€ttigheter?
– Vi föreslĂ„r att man fortsĂ€tter med att successivt transformera delar av barnkonventionen till svensk lag och skĂ€rper lagstiftning pĂ„ de omrĂ„den som behövs. Detta behöver ocksĂ„ ske samtidigt med andra styrmedel. Det ger ocksĂ„ fördelen att diskussionen kring barns rĂ€ttigheter och hur de ska implementeras rent praktiskt förs ut i ljuset. Det ger oss inte nĂ„gon möjlighet att slĂ„ oss till ro med det faktum att vi antagit en lag.