Varje Är rings 3,3 miljoner samtal till 112. Att mÀnniskor i nöd snabbt och smidigt kan fÄ hjÀlp nÀr de ringer ett nödnummer Àr grundlÀggande för ett tryggt samhÀlle. Men under Ären har bland annat mÄnga olika tekniska system och entreprenörer gjort omrÄdet för alarmering, larm och larmkedjor svÄrt att överblicka.
â I allt större grad bygger samhĂ€llets funktioner pĂ„ tĂ€tt kopplade tekniska system och tĂ€t samverkan vilket gör operatören â den som knyter samman systemen â allt mer strategiskt viktig. Blir det fel hĂ€r blir det fel hela vĂ€gen, sĂ€ger Rebecca Stenberg, universitetslektor och styrelseledamot i CARER, Centrum för forskning inom respons- och rĂ€ddningssystem vid Linköpings universitet.
I en ny rapport har Rebecca Stenberg tagit ett samlat grepp över alarmering, larm och larmkedjor. Genom dokumentstudier, observationer och intervjuer med bland annat SOS-alarm, Sjöfartsverket, Polisen och Kustbevakningen samt rÀddningscentraler ringar hon in omrÄdet och ger förslag pÄ utveckling.
Bland annat föreslÄr hon att larmoperatörens roll utvecklas. För att arbeta som SOS-operatör krÀvs gymnasieutbildning och 20 veckors internutbildning, medan det pÄ andra larmcentraler finns andra kriterier. För att höja kompetensen och minska omsÀttningen pÄ personal, föreslÄr rapporten att larmoperatör ska vara en profession med nationella utbildnings- och kompetenskrav, samt möjliga karriÀrvÀgar.
Rapporten tar ocksĂ„ upp fokuseringen pĂ„ en Lean organisation dĂ€r standardiseringar och specialiseringar kan innebĂ€ra att var och en bara ser sin âbitâ i en komplex process.
â Mycket Ă€r standardiseringsbart, som lĂ€genhetsbrĂ€nder som sker ofta, men en olycka pĂ„ is, som sker sĂ€llan, Ă€r det inte. Jag har sett att det behövs mer trĂ€ning och operatörsstöd för de ovanliga och komplicerade olyckorna dĂ€r mĂ„nga parter Ă€r inblandade. SĂ„dan samverkan övas det inte pĂ„ i tillrĂ€cklig utstrĂ€ckning idag, vilket gör samhĂ€llet sĂ„rbart, sĂ€ger Rebecca Stenberg.
Rapporten:
Alarmering, larm och larmkedjor â ett komplext organisatoriskt fĂ€lt. Rebecca Stenberg (2016), CARER Rapport, 15.
â I allt större grad bygger samhĂ€llets funktioner pĂ„ tĂ€tt kopplade tekniska system och tĂ€t samverkan vilket gör operatören â den som knyter samman systemen â allt mer strategiskt viktig. Blir det fel hĂ€r blir det fel hela vĂ€gen, sĂ€ger Rebecca Stenberg, universitetslektor och styrelseledamot i CARER, Centrum för forskning inom respons- och rĂ€ddningssystem vid Linköpings universitet.
I en ny rapport har Rebecca Stenberg tagit ett samlat grepp över alarmering, larm och larmkedjor. Genom dokumentstudier, observationer och intervjuer med bland annat SOS-alarm, Sjöfartsverket, Polisen och Kustbevakningen samt rÀddningscentraler ringar hon in omrÄdet och ger förslag pÄ utveckling.
Bland annat föreslÄr hon att larmoperatörens roll utvecklas. För att arbeta som SOS-operatör krÀvs gymnasieutbildning och 20 veckors internutbildning, medan det pÄ andra larmcentraler finns andra kriterier. För att höja kompetensen och minska omsÀttningen pÄ personal, föreslÄr rapporten att larmoperatör ska vara en profession med nationella utbildnings- och kompetenskrav, samt möjliga karriÀrvÀgar.
Ovanliga olyckor krÀver resurser
Rapporten tar ocksĂ„ upp fokuseringen pĂ„ en Lean organisation dĂ€r standardiseringar och specialiseringar kan innebĂ€ra att var och en bara ser sin âbitâ i en komplex process.
â Mycket Ă€r standardiseringsbart, som lĂ€genhetsbrĂ€nder som sker ofta, men en olycka pĂ„ is, som sker sĂ€llan, Ă€r det inte. Jag har sett att det behövs mer trĂ€ning och operatörsstöd för de ovanliga och komplicerade olyckorna dĂ€r mĂ„nga parter Ă€r inblandade. SĂ„dan samverkan övas det inte pĂ„ i tillrĂ€cklig utstrĂ€ckning idag, vilket gör samhĂ€llet sĂ„rbart, sĂ€ger Rebecca Stenberg.
Rapporten:
Alarmering, larm och larmkedjor â ett komplext organisatoriskt fĂ€lt. Rebecca Stenberg (2016), CARER Rapport, 15.