De Àr tillbaka sista Äret pÄ Industriell ekonomi och kan se tillbaka pÄ sitt sabbatsÄr dÀr de under sex mÄnader pÄ plats i byn San Juan La Laguna renoverat och byggt ut en flickskola.
HalvĂ„ret dessförinnan arbetade de hĂ„rt i Sverige för att fĂ„ finansiering för projektet. Allt pĂ„ helt eget initiativ. Parallellt med jobb pĂ„ lager och inom omsorgen sökte de stipendier och designade armband som de sedan sĂ„lde till förmĂ„n för skolprojektet. â Det var tufft att fĂ„ ihop pengarna, vi fick slita hĂ„rt men sĂ„lde armband för över 40 000 kronor pĂ„ marknader och webben, och sĂ„ fick vi en del stipendier och sponsring frĂ„n företag sĂ„ till slut hade vi över 200 000 kronor, berĂ€ttar Sabina NordĂ©n.
Privata kontakter i Guatemala
Tanken bakom sabbatsÄret var att göra nÄgot nyttigt för vÀrlden.
â Vi ville bidra pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Och vi ville inte bara sitta och tycka en massa, utan ocksĂ„ agera. SĂ„ vi sa till varandra att vi testar pĂ„ och gör nĂ„got frĂ„n grunden, sĂ€ger Sofie.
Genom privata kontakter i Guatemala fick de kÀnnedom om skolans behov av upprustning, det var startskottet för deras initiativ till hela projektet.
â Vi har upptĂ€ckt att vi Ă€r lösningsorienterade, konstaterar Sabina.
Maskin, konstruktion, energi och miljö
De 200 000 kronorna som de fick ihop rÀckte för att genomföra upprustningen av skolan. Sofie Àr inriktad pÄ maskin och konstruktion i sina civilingenjörsstudier, Sabina pÄ energi och miljö. Kombinationen av deras kunskap gjorde att de anvÀnde ÄteranvÀndningsbart material i byggkonstruktionen.
PĂ„ plats i byn samlades 2500 petflaskor ihop och fylldes med skrĂ€p â för att isolera vĂ€ggarna bĂ€ttre. Flaskorna staplades i hönsnĂ€t och tĂ€cktes sedan med cement. Byggarbetet gjorde de tillsammans med byggare frĂ„n byn. Via sociala medier slöt volontĂ€rer upp frĂ„n olika hĂ„ll i vĂ€rlden, bybor, skolans elever och lĂ€rare hjĂ€lpte till att samla ihop och fylla flaskorna med skrĂ€p.
Det var mycket blod, svett och tÄrar, men ocksÄ massor av skratt och glÀdje under tiden i byn, berÀttar Sabina och Sofie. De bodde hemma hos en mayafamilj, delade deras vardag och mÄltider, trÀngdes pÄ en liten yta.
â Bara i vĂ„rt lilla rum hade vi ibland dessutom sju volontĂ€rer som sov dĂ€r, sĂ€ger Sofie.
I somras stod skolan upprustad och tillbyggd, fÀrdig att ta emot betydligt fler elever Àn tidigare.
Startade Ätervinningscentral
Sofie och Sabina tycker att Äret gett dem hur mÄnga lÀrdomar som helst. Konflikthantering, till exempel. Det sÀger de spontant. Att vara ung tjej i en mansdominerad by och dessutom driva ett byggprojekt dÀr var inte lÀtt.
â Vi var arga sÄÄ mĂ„nga gĂ„nger. Folk försökte lura oss, vi fick stĂ€ndigt vara pĂ„ vĂ„r vakt, det var mycket âtrial and errorâ och mĂ„nga kulturkrockar, pĂ„pekar Sofie.
De lÀrde sig spanska, projektledning, konstruktion och praktiskt byggnadsarbete, fick insikter om sig sjÀlva och en fördjupad kunskap om omvÀrlden, miljö och jÀmstÀlldhet.
â Eftersom vi jobbade pĂ„ en flickskola blev det naturligt för oss att prata om jĂ€mstĂ€lldhet. Dessutom startade vi en Ă„tervinningscentral i byn. Vi kom inte sĂ„ lĂ„ngt dĂ€r, men det finns planer pĂ„ hur de sjĂ€lva ska kunna fortsĂ€tta jobba med det, fortsĂ€tter Sofie.
â Att bry sig om miljön kan ju verka som ett lyxproblem nĂ€r folk inte har mat pĂ„ borden, dĂ„ bryr man sig ju inte om var man slĂ€nger soporna. Men vi fick Ă€ndĂ„ stor respons frĂ„n de flesta bybor och inte minst barnen hade ett stort engagemang för miljöfrĂ„gorna. Större Ă€n vad vi hade trott, sĂ€ger Sabina.
Kontaktat lÀrarsektionen
Nu nÀr de Àr tillbaka i vardagen reflekterar de mer över livet de lever i Sverige.
â Man nĂ€stan skĂ€ms över att man inte uppskattar levnadsstandarden hĂ€r mer. I Guatemala Ă„t, sov och jobbade vi, precis som alla andra i byn. HĂ€r har vi ett överflöd av allt, men livet blir ocksĂ„ mer komplicerat. Jag saknar enkelheten, fortsĂ€tter Sabina.
Och Àven om de Àr tillbaka i sina studier sÄ slÀpper de inte byn i Guatemala. Redan innan de Äkte startade de den ideella föreningen Engineering for Mayan Students med syfte att förbÀttra mayabefolkningens stÀllning i Guatemala. De vill ocksÄ fÄ igÄng ett volontÀrprogram för personer som kan utbilda eleverna i engelska och har pÄbörjat ett samarbete med en kvinna frÄn Guatemala som hÄller pÄ att bygga en förskola dÀr.
â Vi har ocksĂ„ kontaktat lĂ€rarsektionen hĂ€r pĂ„ LiU och hoppas fĂ„ igĂ„ng ett samarbete sĂ„ att lĂ€rarstudenter hĂ€rifrĂ„n ska kunna Ă„ka ner pĂ„ sommarlovet och hjĂ€lpa till med pedagogisk kompetens pĂ„ plats, sĂ€ger Sofie.
Kul att driva projekt
Sabina Àr inriktad pÄ att jobba inom omrÄdet avfall, energi och miljö nÀr hon Àr fÀrdig med studierna.
â Den viljan har blivit Ă€nnu starkare av det hĂ€r projektet.
Sofie vill jobba pÄ nÄgot mindre företag eller starta ett sjÀlv.
â Vi hade ingen aning om vad vi gav oss in pĂ„ men det Ă€r hĂ€ftigt att upptĂ€cka att allt gĂ„r om man kĂ€mpar. Det Ă€r sĂ„ kul att driva projekt och dra i alla trĂ„dar.
Vad tror de dÄ att bybefolkningen i Guatemala fÄtt ut av att de varit dÀr?
â Tjejerna har fĂ„tt se vad kvinnor kan Ă„stadkomma. LĂ€rarna och eleverna fĂ„r behĂ„lla sin skola och för byn betyder tillgĂ„ngen till en gymnasieskola mycket, sĂ€ger Sofie.
Sabina lÀgger till att de skapat jobb eftersom de köpt tjÀnster frÄn byggjobbare i byn och Àven sÄtt ett frö kring avfallshantering.
â Vi kommer fortsĂ€tta hĂ„lla kontakten, det hĂ€r Ă€r bara början.
Bild 1: Sabina Nordén och Sofie Folkesson bygger vÀggar med hjÀlp av PET-flaskor fyllda med skrÀp.
Bild 2: Mayabyn San Juan La Laguna
Bild 3: Barnen i byn hjÀlpte till att fylla flaskorna med skrÀp.
Bild 4: Flaskorna staplades i hönsnÀt och tÀcktes sedan med cement.
Bild 5: Sabina och Sofie Àgnade mycket tid Ät att förelÀsa om Ätervinning och hÄllbarhet pÄ olika skolor i byn.
Bild 6: Sofie Folkesson och Sabina Nordén vid den egenbyggda Ätervinningsstationen i byn.
Foto: Privata