žŁÀûŒ§

På denna sida har vi samlat forskning som berör skyddat boende

Forskningsartiklar

Young Children’s Lives at Domestic Violence Shelters: Mothers’ Perspectives on Their Children’s Experiences

Linda Arnell och Sara Thunberg (2025)

Studien utforskar mödrars upplevelser av sina barns liv pÄ skyddade boenden i Sverige. Genom intervjuer med mödrar till smÄ barn framkommer att trygghet Àr avgörande för barnens vÀlmÄende och pÄverkar flera aspekter, sÄsom isolering, miljö, hÀlsa och sociala relationer. Barnen befinner sig ofta i en frÀmmande miljö och behöver tid och stöd för att bearbeta sina upplevelser. En trygg, barnvÀnlig miljö med aktiviteter och positiva relationer kan minska kÀnslan av ensamhet och frÀmja ÄterhÀmtning. Studien betonar vikten av stöd frÄn bÄde personal och socialtjÀnst under vistelsen.

Akut hjälp till offer för våld i nära relationer – skyddshemsverksamheten i Finland i jämförelse med de andra nordiska länderna

Helena Edwards (2021)

Trots det nordiska välfärdssystemet har stödet för våldsutsatta familjer inte utvecklats lika mycket inom offentlig sektor. Skyddade boenden har länge drivits av frivilligsektorn i Norden. Artikeln fokuserar på utvecklingen i Finland, som skiljer sig från övriga nordiska länder, men där en liknande professionalisering och avideologisering nu sker. Det finns ett växande behov av statlig styrning av skyddshemstjänster, likt den finska modellen, även i andra nordiska länder. Artikeln visar att en mer enhetlig och strukturerad utveckling behövs för att möta våldsutsatta familjers behov på ett rättvist och hållbart sätt.

"I Put Her in the Baby Stroller and Left”: The Escape Route From Violence to a Domestic Violence Shelter for Mothers and Children

Sara Thunberg och Linda Arnell (2024)

Lite Àr kÀnt om hur mödrar och barn upplever att fly frÄn vÄld och vad som hÀnder efterÄt, sÀrskilt ur barnens perspektiv. Denna studie bygger pÄ 14 intervjuer med mödrar och undersöker deras upplevelser av flykten och hur de tÀnkte pÄ sina smÄ barns vÀlmÄende under processen. Resultaten visar att flykten ofta var planerad, men att planeringen sÄg olika ut. MÄnga anvÀnde sitt sociala nÀtverk som ett första steg innan de tog sig till ett skyddat boende. Studien lyfter Àven behovet av förbÀttrad policy och praktik för att bÀttre stödja dessa familjer.

Fear and loss: violent fathers’ impact on children’s and mothers’ lives after fleeing from home

Linda Arnell och Sara Thunberg (2025)

Denna studie undersöker hur vĂ„ldsamma fĂ€der pĂ„verkar barns och mödrars liv efter att de flytt frĂ„n vĂ„ld i hemmet. Genom intervjuer med barn och mödrar som bor eller har bott pĂ„ skyddade boenden framkommer tvĂ„ huvudteman: rĂ€dsla och förlust. Barnen upplever rĂ€dsla för fortsatt vĂ„ld och separation, samt förlust av hem, relationer och identitet. Studien visar ocksĂ„ att fĂ€ders vĂ„ld fĂ„r lĂ„ngvariga konsekvenser för bĂ„de barn och mödrar, Ă€ven efter att de lĂ€mnat hemmet. Resultaten diskuteras sedan  utifrĂ„n barnkonventionen och betonar behovet av fortsatt stöd och skydd för drabbade familjer.

Children with multiple stays at Nordic refuges for abused women: conclusions, challenges, and causes for concern

Sabreen Selvik, Carolina Överlien (2015)

Den hĂ€r artikeln belyser barns situation pĂ„ skyddade boenden i Norden, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ barn som Ă„terkommer flera gĂ„nger. Trots att nĂ€stan lika mĂ„nga barn som kvinnor bor pĂ„ boenden Ă€r forskningen om barn begrĂ€nsad. Det finns stora skillnader mellan lĂ€nderna i vilken data som samlas in och vilket stöd barnen fĂ„r. Barn med upprepade vistelser riskerar lĂ„ngvarig exponering för vĂ„ld, avbrott i relationer och skolgĂ„ng, samt psykisk ohĂ€lsa. Artikeln efterlyser mer forskning och bĂ€ttre stödinsatser för denna sĂ€rskilt utsatta grupp barn. â€‹

The Process of Leaving a Domestic Violence Shelter for Mothers and Children

Sara Thunberg & Linda Arnell (2024)

Artikeln undersöker mödrars upplevelser av att lämna skyddade boenden där de bott med sina små barn. I Sverige ansvarar socialtjänsten för att ge stöd till våldsutsatta, men processen att lämna boendet börjar ofta redan vid ankomsten, eftersom det kan ta tid att hitta ett tryggt boende och förbereda sig mentalt. Det krävs mycket planering och stöd från både personal och socialtjänst för att mödrar och barn ska kunna bygga upp ett nytt liv.

Skyddade boenden – Idéburna organisationers betydelse

Linda Arnell, Martina Vikander, Susanne Strand (2023)

Skyddade boenden erbjuder en fristad för våldsutsatta, men har olika förutsättningar att möta barns och vuxnas behov. Artikeln beskriver utmaningar som boendena står inför och lyfter idéburna organisationers betydelse, med stöd i Nancy Frasers teorier om social rättvisa. Den visar att kunskapen inom idéburna verksamheter är viktig oavsett driftsform. För att boendena ska kunna ge rätt stöd krävs stabil finansiering och samverkan mellan aktörer. Artikeln betonar behovet av att säkerställa att alla skyddade boenden har resurser att möta de utsattas behov på ett rättvist och hållbart sätt.

Arriving at the shelter – mothers’ narratives of their children’s experiences

Sara Thunberg och Linda Arnell (2023)

Varje Är tvingas mÄnga barn fly frÄn vÄld i hemmet, ofta tillsammans med sin mamma, till ett skyddat boende. Denna svenska studie av Sara Thunberg och Linda Arnell bygger pÄ intervjuer med tretton mödrar till smÄ barn. Studien fokuserar pÄ barnens rÀtt till skydd och delaktighet under den första tiden pÄ det skyddade boendet. Resultaten visar att barnen ofta inte förstÄr varför de Àr dÀr, att miljön Àr frÀmmande och att de Àr rÀdda för att förlora sin mamma. För att barnen ska kÀnna sig trygga behöver de bygga tillitsfulla relationer, vilket kan börja redan första dagen.

Children’s Rights and Their Life Situation in Domestic Violence Shelters - An Integrative Review

Sara Thunberg, Martina Vikander, Linda Arnell (2022)

Denna systematiska översikt granskar forskning om barn pĂ„ skyddade boenden och hur dessa pĂ„verkar barnens liv efter att de lĂ€mnat ett vĂ„ldsamt hem. Totalt analyserades 28 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1984 och 2021. Fem teman identifierades: trygghet, hĂ€lsa och stöd, skolgĂ„ng, fritid och miljö, samt sociala relationer. Trygghet visade sig vara avgörande – brister dĂ€r kan pĂ„verka andra delar av barnens liv negativt. Barnen kĂ€nner sig oftast trygga pĂ„ boendet och uppskattar aktiviteter och vĂ€nskaper. Studien betonar vikten av att Ă€ven vĂ€rna barns rĂ€tt till stöd, utbildning, fritid och relationer.

Rapporter

en framsida av en rapport, vit bakgrund och svart text

Kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2020

Socialstyrelsen (2020)

Syftet med kartlĂ€ggningen Ă€r att ge en lĂ€gesbeskrivning av skyddade boenden i Sverige och följa upp kvaliteten i de skyddade boendena med en fördjupning vad gĂ€ller tillgĂ€nglighet för vĂ„ldsutsatta med missbruks – och beroendeproblematik samt fysiska och psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Rapporten vĂ€nder sig till regeringen men resultatet av kartlĂ€ggningen kan Ă€ven vara intressant för andra aktörer inom omrĂ„det, till exempel kommuner, regioner, frivilligorganisationer och privata aktörer.

En framsida pÄ en rapport med ett fÀrgglatt mönster

Kartläggning av brister och kunskapsluckor i skyddsnätet runt barnet i skyddat boende

Barnafrid (2022)

EU-projektet ”Efter våldet” utvecklade och utvärderade en arbetsmodell för att säkerställa barns rätt till skydd, delaktighet och stöd under vistelse i skyddat boende. Inom ramen för projektet har Barnafrid haft ett särskilt uppdrag att kartlägga brister och kunskapsluckor i skyddsnätet runt barnet i skyddat boende. Arbetet utgick från en enkätundersökning som Barnafrid och Rädda Barnen genomförde 2021–2022. Enkäten besvarades av boendepersonal på fem skyddade boenden i Sverige.

BlÄ vit framsida av en rapport frÄn Socialstyrelsen

Kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2024

Socialstyrelsen (2024)

Socialstyrelsen har kartlagt skyddade boenden för vÄldsutsatta i Sverige och följt upp kvaliteten utifrÄn sina kvalitetsindikatorer. Syftet Àr att ge en aktuell bild av boendena i Sverige. KartlÀggningen genomfördes innan den nya lagen om stÀrkta rÀttigheter för barn och vuxna pÄ skyddat boende trÀdde i kraft den 1 april 2024. Resultatet riktar sig frÀmst till regeringen, men Àr Àven relevant för kommuner, regioner, ideella organisationer och privata aktörer inom omrÄdet.

Ett lika bokomslag pÄ vit bakgrund

Det gäller barnen - Barn och unga på skyddat boende

Unizon och Peter Rösare (2015)

Barn Ă€r inte bara vittnen till vĂ„ld – de pĂ„verkas direkt. Unizon har tillsammans med psykologen Peter Rösare skrivit en bok som visar de allvarliga konsekvenserna för barn som utsĂ€tts. Boken Ă€r ett stöd för jourverksamheter och riktar sig Ă€ven till myndigheter som möter vĂ„ldsutsatta barn och mammor, sĂ„som socialtjĂ€nst, BUP, polis och domstolar. Förhoppningen Ă€r att Ă€ven verksamheter som arbetar med vĂ„ldsutövande mĂ€n ska ha nytta av boken.

en framsida av en rapport, vit bakgrund och svart text

Stöd till barn som upplevt våld: Utveckling på fältet 2026-2010

Maria Eriksson, Marta Wycichowska, Uppsala universitet (2010)

2010 Ärs kartlÀggning har begrÀnsats till de typer av organisationer som utifrÄn 2006 Ärs rapport kan antas vara de mest relevanta nÀr det handlar om stöd till barn som upplevt vÄld: kommunala verksamheter, kvinnojourer samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. KartlÀggningen visar att stöd till barn som upplevt vÄld Àr ett fÀlt som fortfarande expanderar, framför allt bland kommunerna.

Rapportframsida frÄn Bris med en tonÄrig tjej pÄ

Min tur att berätta - Barns röster om att leva med våld

Bris (2020)

Utgångspunkten för denna rapport är barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Rapporten baseras på djupintervjuer med 20 barn samt på forskning och erfarenhet från projektet ”Barns rätt i skyddat boende”, ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Stadsmissioner och Bris.