žŁÀûŒ§

Regeringens proposition för att kriminalisera oskuldsåtgärder var ämnet för Barnafrids webbinarium den 16 oktober 2025. Senior åklagare Jessica Wenna gav i föreläsningen en juridisk och praktisk genomgång av lagförslagen, deras tillämpning och betydelse för rättsväsendet och samhället i stort. Den nya lagstiftningen träder i kraft 1 december 2025.

Sammanfattning av den nya lagstiftningen

Tre nya brott

FrÄn den 1 december 2025 införs tre brott i svensk lag

  • Oskuldskontroller (Brb 4 kap 4 f §)
  • Intygande av sexuell oskuld (Brb 4 kap 4 g §)
  • Oskuldsingrepp [Lag (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp pĂ„ kvinnor 1 a §]

Vad blir straffbart?

Lagstiftningen innebÀr att det Àr straffbart att:

  • undersöka nĂ„gon annans kvinnliga könsorgan i syfte att, för egen eller annans del, bedöma om personen har haft, eller om det framstĂ„r som att personen har haft, vaginalt samlag eller deltagit i jĂ€mförbara penetrerande sexuella handlingar
  • skriftligen eller muntligen intyga att nĂ„gon annan har haft vaginalt samlag eller deltagit i jĂ€mförbara penetrerande sexuella handlingar, eller att sĂ„ inte Ă€r fallet,
  • med hĂ€nsyn till det kvinnliga könsorganets beskaffenhet göra ingrepp i nĂ„gon annans kvinnliga könsorgan i syfte att det ska framstĂ„ som att personen inte har haft vaginalt samlag eller deltagit i jĂ€mförbara penetrerande sexuella handlingar (oskuldsingrepp) oavsett om samtycke till ingreppet har lĂ€mnats eller inte.

Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp Àr fÀngelse i högst ett Är. Straffet för intygande av sexuell oskuld Àr böter eller fÀngelse i högst sex mÄnader.

Utvidgat straffansvar vid Àktenskapsbrott

Den nya lagstiftningen straffbelÀgger underlÄtenhet att avslöja eller förhindra ÀktenskapstvÄng och barnÀktenskapsbrott. Lagstiftningen gÀller tidiga skeden, det vill sÀga pÄgÄende eller kommande brott. En orosanmÀlan (SoL 14 kap 1 §) Àr tillrÀckligt för att avslöja brottet.

För att oskuldåtgärder överhuvudtaget ska förekomma krävs att man lever i en miljö där det finns ett oskuldideal och en norm kring oskuld. Det måste också finnas en föreställning om att oskuld kan synas. Detta sammanfaller vanligen med miljöer präglade av hedersnormer, men kan även förekomma i starkt religiösa miljöer.
Jessica Wenna, senior åklagare

Webbinarium: Skydd mot oskuldsingrepp och kontroll – nytt lagförslag 

Fotograf: Barnafrid

Webbinarium med senior åklagare Jessica Wenna

FörelÀsningen handlar om ny lagstiftning som kriminaliserar oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp.

Inspelad 16 oktober 2025.
Inspelningen Àr cirka 50 minuter lÄng.
​

Om lagstiftningen

Syftet med lagstiftningen är att skydda kvinnans självbestämmande över kropp och sexualitet, skydda fysisk och psykisk hälsa, motverka hedersnormer och felaktiga föreställningar om kvinnlig anatomi.

Oskuldskontroll (Brb 4 kap 4 f §)

Oskuldskontroller Àr undersökningar av det kvinnliga könet för att avgöra om en kvinna haft sex eller inte, eller har en intakt mödomshinna. I den nya lagstiftningen omfattar begreppet undersökning Àven att enbart titta pÄ det kvinnliga könsorganet i detta syfte. Det gÄr inte att samtycka till en oskuldskontroll, den Àr alltid brottslig. Syftet styr om undersökningen hamnar under bestÀmmelsen eller inte, exempelvis omfattas inte rÀttsmedicinska undersökningar. Ett brott Àr fullbordat i och med att en oskuldskontroll Àr pÄbörjad. Ringa gÀrningar utgör inte brott, men handlar om rena undantagsfall dÀr gÀrningen framstÄr som bagatellartad och sker pÄ den undersöktes eget initiativ.

Att utföra oskuldskontroller kan leda till fÀngelse i högst ett Är. Försök, förberedelse eller stÀmpling till oskuldskontroll Àr inte straffbart.

Tidigare straffrÀttslig reglering

Lagstiftningen om sexualbrott; vÄldtÀkt, sexuellt övergrepp, sexuellt ofredande, olaga tvÄng och ofredande. Denna lagstiftning ska anvÀndas i första hand eftersom de har högre straffvÀrde Àn den nya lagstiftningen. Den nya lagstiftningen tÀpper till luckor som huvudsakligen trÀffar personer över 15 Är som samtycker, eller en enklare okulÀr kontroll av ett barn som samtycker och gÀrningen dÀrmed inte nÄr upp till ofredande.

Intygande av sexuell oskuld (Brb 4 kap 4 g §)

Oskuldsintyg Àr skriftliga eller muntliga intyg som utfÀrdas av lÀkare eller annan betrodd person för att fastslÄ om en kvinna eller flicka Àr oskuld. För att vara straffbart mÄste intyget vara kopplat till det kvinnliga könsorganets beskaffenhet. BÄde skriftliga och muntliga intyg kriminaliseras eftersom de ofta Àr en förutsÀttning för att ett Àktenskap inom en hederskontext ska kunna ingÄs, inte sÀllan i form av ett tvÄngs- eller barnÀktenskap. Lagstiftningen gör inte nÄgon skillnad pÄ till vem intyget lÀmnas och samtycke Àr inte ansvarsbefriande. Centralt för brottet Àr innebörden av det som stÄr i intyget, inte vilka ord som anvÀnds.

Att intyga sexuell oskuld kan leda till böter eller fÀngelse i högst sex mÄnader. Böter ska vara förbehÄllet de allra lindrigaste fallen, gÀller intyget ett barn Àr straffvÀrdet högre. Om gÀrningen Àr ringa utgör den inte brott. Försök, förberedelse eller stÀmpling till intygande av oskuld Àr inte straffbart.

Tidigare straffrÀttslig reglering

UtfÀrdande av oskuldsintyg har i regel inte varit straffbart.

Oskuldsingrepp eller -operation [Lag (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp pÄ kvinnor 1 a §]

Oskuldsingrepp eller oskuldsoperation Àr kirurgiska ingrepp eller liknande som görs i en flickas eller kvinnas underliv i syfte att det ska framstÄ som att hon Àr sexuellt orörd, exempelvis inför giftermÄl. Det finns olika metoder för detta, men alla bygger pÄ felaktiga förestÀllningar om kvinnlig anatomi. Sveriges lÀkarförbund har tagit avstÄnd frÄn oskuldsoperationer eftersom de saknar vetenskaplig grund.

Oskuldsingrepp kan inte vara en del av ett hedersförtryck, brottet omfattas inte av de bestÀmmelserna till följd av att det Àr infört i könsstympningslagen. I de fall ett oskuldsingrepp ocksÄ utgör en misshandel kan dock misshandeln ingÄ i hedersförtrycket. Oskuldsingrepp fÄr inte utföras oavsett om en person har lÀmnat samtycke eller inte. Syftet med ingreppet avgör om det Àr tillÄtet eller inte. För att vara ett otillÄtet oskuldsingrepp ska syftet ha varit att det ska framstÄ som att den person som ingreppet utförs pÄ inte har haft penetrerande sex. Det innebÀr att sjukvÄrdpersonal behöver utreda vad syftet Àr, nÀr en vuxen person söker för den hÀr typen av ingrepp i sitt könsorgan. Om det görs ett estetiskt ingrepp pÄ ett barn och ett oskuldssyfte saknas kommer ingreppet inte att falla under brottet oskuldsingrepp, utan det fÄr i stÀllet hanteras enligt lagen om estetiska ingrepp.

Att utföra oskuldsingrepp kan leda till fÀngelse i högst ett Är. Försök, förberedelse eller stÀmpling till oskuldsingrepp Àr inte straffbart.

Tidigare straffrÀttslig reglering

Oklart lÀge kring regleringen, bÄde straffrÀttsligt och enligt patientsÀkerhetslagen. En oskuldsoperation kan bedömas som misshandel, olaga tvÄng eller vÄllande till kroppsskada, men förhÄllningssÀttet till operationer i övrigt har varit mer svÄrbedömda. Diskussionen har handlat om hur allvarliga brott en person kan samtycka till. Regeringen har bedömt att könsstympningslagen inte omfattar oskuldsoperationer. DÀrutöver finns lagstiftning kring estetiska ingrepp som innebÀr att ingrepp fÄr utföras pÄ personer över 18 Är om de samtycker.

Värt att veta om oskuldsåtgärder 

Oskuldskontroll

Många oskuldskontroller kan sedan tidigare lagföras som sexualbrott, olaga tvång eller ofredande.

Samtycke

Samtycke spelar ingen roll för minderåriga, en penetration innebär alltid våldtäkt mot barn.

Laglig intimkirurgi

Samma kirurgiska ingrepp kan vara lagligt eller olagligt. Skillnaden ligger i syftet.

Frågestund om den nya lagstiftningen om oskuldsåtgärder 

Nedan redovisas ett urval av frÄgor under frÄgestunden efter förelÀsningen. Deltagarna fick dÄ stÀlla egna frÄgor om den nya lagstiftningen som Jessica Wenna besvarade.

Kommer straffbestämmelserna som har nämnts i dag vara undantagna dubbel straffbarhet?

Alla tre oskuldsÄtgÀrder krÀver dubbel straffbarhet. DÀremot för brotten oskuldskontroll och oskuldsintyg kommer det krÀvas dubbel straffbarhet för att bestÀmmelserna ska kunna tillÀmpas i Sverige, om brottet har begÄtts utomlands. Lagstiftningen kommer dÀrför ofta inte att pÄverka de oskuldskontroller eller -intyg som görs i ett annat land.

Gäller dubbel straffbarhet även vid det utvidgade straffansvaret, och kan till exempel bröllopsgäster vid barnäktenskap eller tvångsäktenskap utomlands dömas?

Principiellt ja, eftersom barnÀktenskapsbrott Àr undantagen dubbel straffbarhet, men i praktiken nej. Det Àr sannolikt inget man skulle vidta ÄtgÀrder för att lagföra. Möjligen om nÄgon med svensk koppling sitter med utomlands pÄ en lÀnk vid ett bröllop i Sverige.

Föräldrar kan vara beställare av både oskuldskontroller och intyg. Kan man straffas med stöd av de nya straffbestämmelserna eller annan lagstiftning? Detta oavsett om de hittar någon som utför handlingen?

Föräldrar kan dömas för anstiftan till brottet. För att någon ska kunna dömas för anstiftan krävs dock att brottet har genomförts. Förberedelseformer som stämpling, förberedelse eller försök är inte straffbara när det gäller oskuldskontroller, oskuldsintyg eller oskuldsingrepp. Föräldrar kan alltså inte dömas för att ha planerat någon av oskuldsåtgärderna om de inte också har genomförts.

Hur resonerar man kring kopplingen mellan intyg och kontroll? Skulle inte straffbestämmelsen om oskuldskontroller kunna bli aktuell när intyg om sexuell oskuld utfärdas? Finns det exempel där ett oskuldsintyg ges utan att en kontroll har föregått – och hur skulle det i så fall se ut?

Ja, detta skrivs rent ut i förarbetena. Det behöver inte ha varit en kontroll innan man skriver intyg och det behöver inte vara den som har utfört en kontroll som skriver intyget. Bestämmelserna kan ses som separata bestämmelser. 

Om en läkare skriver ”mödomshinna intakt” i en journal och den utsatta senare tvingas begära ut journalen – räknas detta som ett oskuldsintyg enligt den nya lagstiftningen, även om inget formellt intyg har utfärdats?

Ja, det här är ett exempel på när det kan bli svårigheter med lagstiftningen. Det är syftet som avgör och i det här fallet blir frågan varför läkaren skriver det här i journalen från första början. 

Gör hen det i syfte att det ska användas som ett intyg eller inte? Det får bli en bedömning från fall till fall. Avsikten är att det inte ska gå att komma undan genom att skriva intyget i journalen, i stället för på ett annat sätt.

Kan ett intyg om att någon inte är oskuld bli fråga om ett förtal?

Då får man titta på de specifika omständigheterna och i vilket sammanhang som det sägs. Ja, möjligtvis om man skulle tycka att det är någonting som är kränkande för personen. Förtal kräver att någon utpekas som klandervärd i sitt levnadssätt. Det är en hårfin bedömningsfråga, jag skulle vilja säga från fall till fall, beroende på omständigheterna.

Hur kommer man att särskilja oskuldsingrepp från intimkirurgi, till exempel en så kallad slidförsnävning? Kan likgiltighetsuppsåt bli aktuellt om en läkare inte sätter sig in i situationen och utför något som hen tror är intimkirurgi, men som i själva verket är ett oskuldsingrepp?

Det är en farhåga att man kommer säga att det här är bara en skönhetsoperation och att det inte handlar om något annat. Det kan då bli svårt att tillämpa lagstiftningen. Men man ska titta på helheten och om det på något annat sätt framgår att det här inte stämmer, att syftet är att man ska framstå som oskuld, så kommer lagstiftningen att träffa det. Men det finns svårigheter här. 

Lagstiftningen är formulerad så att har man ett syfte som måste vara uppfyllt, då är det direkt uppsåt till syftet. Man kan inte använda sig av likgiltighetsuppsåt, om man har ett syfte som är en del av rekvisiten.

När socialtjänsten får information om barnäktenskap eller tvångsäktenskap – är de enligt bestämmelsen skyldiga att polisanmäla, eller räcker det att de vidtar åtgärder inom den egna organisationen för att förhindra äktenskapet, exempelvis genom att omhänderta ett barn som riskerar att giftas bort?

Det rÀcker med att socialtjÀnsten vidtar ÄtgÀrder. Det man brukar sÀga Àr att det ska komma till myndigheternas kÀnnedom och dÄ pratar man om polismyndigheten eller socialtjÀnsten normalt sett.

Har man i utredningen resonerat kring utmaningen att rättsväsendet ska kunna avgöra vilka bröllopsgäster som omfattas, särskilt vid stora bröllop?

Ja, frågan har diskuterats i utredningen. Det är inte automatiskt straffbart att vara bröllopsgäst. För att ansvar ska bli aktuellt måste man ha kännedom om att det rör sig om ett barnäktenskap eller tvångsäktenskap. Den kunskapen är avgörande, vilket gör att det i praktiken kan vara svårt att avgöra vilka gäster som omfattas.

Dessutom gäller att ingen ska behöva riskera repressalier för att avslöja eller förhindra brottet – kravet faller om man själv riskerar att råka illa ut.

Hur hanterades bevisproblematiken i utredningen, särskilt i situationer där en person inte vågar berätta eller fruktar att råka illa ut om hen delar sin upplevelse? Diskuterades sådana invändningar i utredningen?

Utredningen har resonerat kring bevisproblematiken. Brott i en hederskontext är ofta svåra att bevisa på grund av tystnadskultur och starka normer inom grupperna. Man är medveten om att detta innebär en utmaning, men lagstiftningen har ändå utformats för att skapa förutsättningar att kunna döma. Det blir sedan upp till rättstillämpningen att pröva hur väl reglerna fungerar i praktiken. En översyn kan bli aktuell efter en tid för att se om lagstiftningen fungerar som avsett.

Hur ser lagstiftningen kring oskuldsingrepp och oskuldskontroller ut i övriga Norden och Europa, särskilt i relation till den nya svenska straffbestämmelsen?

Lagstiftningen i Norden och Europa är spretig. Norge och Finland har ingen särskild reglering kring oskuldskontroller, ingrepp eller intyg, även om vissa delar kan täckas av annan lagstiftning. Danmark har kriminaliserat oskuldsingrepp, vilket kan leda till böter. I länder som Storbritannien och Frankrike finns också regler mot vissa av dessa åtgärder. Inget land har en heltäckande lagstiftning som den svenska, som omfattar alla tre; kontroll, ingrepp och intyg. Samtidigt är lagarna relativt nya och det är ännu för tidigt att säga vilken effekt de har haft i praktiken.

Slutlig lagtext om oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp

Oskuldskontroller

BrB 4 kap 4 f §

Den som undersöker nÄgon annans kvinnliga könsorgan i syfte att, för egen eller annans del, bedöma om personen har haft, eller om det framstÄr som att personen haft, vaginalt samlag eller deltagit i jÀmförbara penetrerande sexuella handlingar; döms för oskuldskontroll till fÀngelse i högst ett Är. Om gÀrningen Àr ringa utgör den inte brott.

Intygande av sexuell oskuld

BrB 4 kap 4 g §

Den som skriftligen eller muntligen, med hĂ€nvisning till det kvinnliga könsorganets beskaffenhet, intygar att nĂ„gon annan har haft vaginalt samlag eller deltagit i jĂ€mförbara penetrerande sexuella handlingar, eller att sĂ„ inte Ă€r fallet, döms för intygande av sexuell oskuld till böter eller fĂ€ngelse i högst sex mĂ„nader. Om gĂ€rningen Ă€r ringa utgör den inte brott.

Oskuldsingrepp/-operation

Lag (1982:316) om förbud mot könstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor 1 a §

Ingrepp i någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att det ska framstå som att personen inte har haft vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar (oskuldsingrepp) får inte utföras, oavsett om samtycke till ingreppet har lämnats eller inte. Den som bryter mot 1 a § döms till fängelse i högst ett år.
Även om det endast blir fråga om ett fåtal åtal och fällande domar bör dessa likväl få ett stort symbolvärde i förhållande till personer som lever i en hederskontext, vilket på sikt kan antas bidra till att undergräva hedersnormerna och förändra tystnadskulturen. 
Prop. 2024/25:189, Regeringen

Oskuldsåtgärder: Bakgrund till lagstiftningen och utredningens uppdrag

Bakgrund till lagstiftningen

I Sverige förekommer oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp bĂ„de inom och utanför hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. ÅtgĂ€rderna var för sig kan leda till allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser för de drabbade. Uppgifterna tyder inte pĂ„ att förekomsten Ă€r omfattande, men det kan finnas ett mörkertal eftersom det Ă€r svĂ„rt att kartlĂ€gga fall dĂ€r flickor och kvinnor inte söker stöd eller vĂ€nder sig till hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Det förekommer Ă€ven att flickor och kvinnor med hemvist i Sverige genomgĂ„r oskuldskontroller och oskuldsingrepp i utlandet.

Regeringen anser att ÄtgÀrder mot oskuldskontroll, oskuldsintyg och oskuldsingrepp Àr viktiga eftersom de ofta Àr en del av en hedersrelaterad kontext. Det Àr uteslutande kvinnor och flickor som kontrolleras pÄ det hÀr sÀttet. Den aktuella kriminaliseringen och lagstiftningen Àr bÄde ett avstÄndstagande frÄn hedersnormer och ett uttryck för likabehandling av bÄda könen. Regeringen ser ett behov av att markera att oskuldsÄtgÀrder inte Àr acceptabla i ett demokratiskt samhÀlle och har dÀrför kommit fram till att det behövs ny lagstiftning pÄ omrÄdet.

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag har bestått av två delar. Del 1 har utrett oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg och oskuldsingrepp (även kallade hymenoperationer eller oskuldsoperationer). Utredningen har haft i uppdrag att

  • inhämta kunskap om förekomsten av sådana fenomen såväl inom hälso- och sjukvården som i samhället i övrigt.
  • analysera och ta ställning till hur skyddet mot sådan otillbörlig kontroll av flickors och kvinnors sexualitet kan stärkas.
  • analysera och ta ställning till om det bör vara kriminaliserat att underlåta att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och
    barnäktenskapsbrott.

Del 2 i uppdraget har varit att analysera och redogöra för vilket straffansvar som finns när det gäller så kallade omvändelseförsök av hbtqi-personer. I uppdraget har ingått att ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör förstärkas.

 

 

Kontakta Barnafrid