Barnets bästa, vuxnas reproduktiva rättigheter och välfärdsstatens ansvar

Är det en rättighet att få biologiska barn? Ska behandlingen med assisterad befruktning vara tillgänglig för alla, eller bör tillgängligheten begränsas? Ska det ofödda barnets bästa bli avgörande och i så fall på vilket sätt? I det här projektet undersöks hur svensk lagstiftning och fertilitetskliniker hanterar dessa etiska dilemman.

脛nda sedan den f枚rsta lagen som reglerade behandling med assisterad befruktning inf枚rdes i Sverige 氓r 1984 har det of枚dda barnets intressen tillm盲tts betydelse. D氓 f枚rbj枚ds exempelvis anonyma spermadonatorer med h盲nvisning till barnets r盲tt att f氓 information om donatorn. Detta f枚rbud g盲llde allts氓 en specifik form av behandling, men det of枚dda barnets intressen anv盲ndes i f枚rarbetena till lagen ocks氓 som ett argument f枚r att begr盲nsa behandlingens tillg盲nglighet f枚r vissa s枚kande. Samk枚nade par fick r盲tt till behandling 氓r 2005 och ensamst氓ende kvinnor 氓r 2016. D盲rut枚ver har det ocks氓 st盲llts upp kriterier som r枚r de s枚kandes f枚rm氓ga som f枚r盲ldrar och d氓 behandling ska ske med donerade k枚nsceller ska en s盲rskild pr枚vning av de s枚kande sociala och psykologiska f枚rh氓llanden g枚ras.

Projektet 盲r finansierat av FORTE och 盲r ett samarbete med forskare fr氓n medicinsk fakultet.

Projektets delstudier

Reglerna om assisterad befruktning

Samh盲llet har genom denna lagstiftning tagit p氓 sig ett ansvar f枚r de barn som kommer till genom assisterad befruktning. Projektet syftar till att analysera de st盲llningstaganden och argument som kommer till uttryck i de f枚reskrifter som reglerar tilltr盲de till behandling med assisterad befruktning. Vidare unders枚ker vi vilka diskurser om till exempel presumtiva barns b盲sta och r盲ttigheter, om betydelsen av genetiska band, om vuxnas reproduktiva r盲ttigheter, om allas lika r盲ttigheter till medicinsk behandling och om v盲lf盲rdsstatens ansvar som ligger till grund f枚r dessa st盲llningstaganden (delstudie 1).

Klinikpersonalens st盲llningstaganden

F枚reskrifterna l盲mnar viss ledning, men de avg枚rande besluten betr盲ffande huruvida en viss s枚kande b枚r medges behandling eller inte fattas p氓 klinikniv氓. D盲rf枚r analyseras i projektet 盲ven de st盲llningstaganden, argument och diskurser som personal vid fertilitetskliniker ger uttryck f枚r i samtal med kollegor (delstudie 2).

Bed枚mningar av f枚r盲ldraf枚rm氓ga

Hur avg枚r man d氓 om en person som 盲nnu inte 盲r f枚r盲lder har f枚rm氓ga att ge barnet goda uppv盲xtf枚rh氓llanden? I projektet kommer vi 盲ven att unders枚ka hur klinikerna arbetar med denna typ av bed枚mning, vilken information om de s枚kande som inh盲mtas, hur den v盲rderas och vilka beslut som fattas (delstudie 3).聽

Om forskarna i projektet

Projektet genomförs i samarbete Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet samt Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Inspiration till projektet fick Gunilla Sydsj枚 och Judith Lind genom arbete med ett remissvar p氓 en utredning om adoption d氓 de uppt盲ckte ett gemensamt intresse f枚r bed枚mningar av f枚r盲ldrapotential. Judiths intresse h盲rstammade dels fr氓n en studie d盲r hon j盲mf枚rde vilken roll barnets b盲sta som argument spelade i f枚reskrifter och riktlinjer r枚rande adoption, assisterad befruktning och regleringen av den reproduktiva f枚rm氓gan hos kvinnor med utvecklingsst枚rning efter 1975 och dels forskning om medgivandeutredningar vid adoption som hon bedriver tillsammans med Cecilia Lindgren.

Publikationer

Judith Lind (2020)

Reproductive biomedicine & society online , Vol.10 , s.19-27

Evangelia Elenis, Agneta Skoog Svanberg, Pia Leandersson, Judith Lind, Gunilla Sydsjö (2020)

BMJ Open , Vol.10

Judith Lind (2019)

Childhood , Vol.26 , s.352-368

Rätten att bli föräldrar

Lyssna på Judith Lind i Temapodden

脛r det en r盲ttighet att f氓 biologiska barn och ska m枚jligheten att f氓 assisterad befruktning vara tillg盲nglig f枚r alla? Lyssna p氓 Temapodden med Judith Lind.

Kontakt & forskargrupp

Projektledare

Övriga forskare i projektet

Gunilla Sydsjö

Adjungerad professor

Organisation

Tema Barn (TEMAB)

Vår utbildning och forskning handlar om barn och barndom med fokus på socialt samspel och språk, barns kultur och konsumtion och barndomens förändring i tid och rum. Målet är att bättre förstå barns och ungas perspektiv på sin omvärld.

福利姬