Den rÄdande uppfattningen, sÄsom den beskrivs i lÀroböcker, Àr att smÀrta hos mÀnniskor signaleras av tunna, sÄ kallade omyeliniserade eller tunt myeliniserade, nervtrÄdar. Hos dÀggdjur har man dock kunnat visa att smÀrta leds inte bara av tunna utan ocksÄ av tjocka nervtrÄdar; förekomsten av tjocka nervtrÄdar varierar mellan att vara 18-65% av alla smÀrtnerver.
VÄr forskargrupp gjorde nyligen en fundamental upptÀckt nÀr vi för första gÄngen kunde visa att ocksÄ mÀnniskor har tjocka nervtrÄdar som signalerar smÀrta. Dessa nervtrÄdar leder smÀrta med mycket hög hastighet och dÀrför kallar vi dem ultrasnabba smÀrtnerver. Genom elektrofysiologiska- och beteendeundersökningar av friska försökspersoner och individer med sÀllsynta mutationer som drabbar hudkÀnseln vill vi lÀra oss mer om de ultrasnabba smÀrtnervernas funktion och deras betydelse vid hÀlsa och sjukdom. Specifikt vill vi undersöka hur den ultrasnabba smÀrtreceptorn fungerar Ànda ner till molekylnivÄ och om nerven blir mer kÀnslig efter inflammation.
En ökad kÀnslighet efter inflammation tyder pÄ att ultrasnabba smÀrtnerver kan ha stor betydelse för smÀrta som uppkommer efter vÀvnadsskador. En sÄdan upptÀckt kan i sin tur leda till utvecklingen av nya lÀkemedel mot smÀrta.
Vi vill ocksÄ undersöka om ultrasnabba smÀrtfibrer har en roll för den undandragningsreflex som uppkommer nÀr man till exempel trampar pÄ ett hÀftstift. Vi har utvecklat en ny metod för att mÀta undandragningsreflexen och denna metod kan i förlÀngningen anvÀndas i klinisk praxis för objektiv diagnostik av skador pÄ det ultrasnabba smÀrtsystemet. Projektet förvÀntas ha stor betydelse för fortsatt smÀrtforskning och kommer sannolikt att leda till förbÀttrad diagnos och omhÀndertagande av smÀrtpatienter.
För utförligare information, se den engelska versionen av sidan.