Den rådande uppfattningen, såsom den beskrivs i läroböcker, är att smärta hos människor signaleras av tunna, så kallade omyeliniserade eller tunt myeliniserade, nervtrådar. Hos däggdjur har man dock kunnat visa att smärta leds inte bara av tunna utan också av tjocka nervtrådar; förekomsten av tjocka nervtrådar varierar mellan att vara 18-65% av alla smärtnerver.
Vår forskargrupp gjorde nyligen en fundamental upptäckt när vi för första gången kunde visa att också människor har tjocka nervtrådar som signalerar smärta. Dessa nervtrådar leder smärta med mycket hög hastighet och därför kallar vi dem ultrasnabba smärtnerver. Genom elektrofysiologiska- och beteendeundersökningar av friska försökspersoner och individer med sällsynta mutationer som drabbar hudkänseln vill vi lära oss mer om de ultrasnabba smärtnervernas funktion och deras betydelse vid hälsa och sjukdom. Specifikt vill vi undersöka hur den ultrasnabba smärtreceptorn fungerar ända ner till molekylnivå och om nerven blir mer känslig efter inflammation.
En ökad känslighet efter inflammation tyder på att ultrasnabba smärtnerver kan ha stor betydelse för smärta som uppkommer efter vävnadsskador. En sådan upptäckt kan i sin tur leda till utvecklingen av nya läkemedel mot smärta.
Vi vill också undersöka om ultrasnabba smärtfibrer har en roll för den undandragningsreflex som uppkommer när man till exempel trampar på ett häftstift. Vi har utvecklat en ny metod för att mäta undandragningsreflexen och denna metod kan i förlängningen användas i klinisk praxis för objektiv diagnostik av skador på det ultrasnabba smärtsystemet. Projektet förväntas ha stor betydelse för fortsatt smärtforskning och kommer sannolikt att leda till förbättrad diagnos och omhändertagande av smärtpatienter.
För utförligare information, se den engelska versionen av sidan.