¸£Àû¼§

Flera fästingburna mikrober är känt humanpatogena; såsom Borrelia (B.) burgdorferi sensu lato, B. miyamotoi, Anaplasma (A.) phagocytophilum, Rickettsia (R.) helvetica, Tick-borne Encephalitis virus (TBEV), Neoerlichia micurensis (NM), och Babesia arter. Därutöver har senaste åren infektioner orsakade av nya fästingburna arter diagnosticerats hos människa, dock med fördröjd handläggning och behandling av patienten p.g.a. multisymtomatologi och okunskap inom vården för dessa sjukdomar. För att erhålla kunskap om dessa nya sjukdomar, fördjupa kunskapen om kända sjukdomar och särskilt borrelios och TBE, samt utveckla sammanhållen och snabb diagnostik av samtliga fästingburna infektioner i Sverige har vi initierat SWEtick-studien, som startar hösten 2023. Här kan du läsa mer om SWEtick-studien.

Övergripande mål

Det övergripande syftet med studierna är att utveckla och optimera metoder och kunskap för att bättre kunna förebygga, handlägga och prediktera risken för fästingburen infektion och om möjligt använda kunskapen för att minska ökningen och spridningen av sjukdomsalstrande fästingar och de infektioner de orsakar. Ovanstående mål uppfylls genom utvecklandet av:

1. molekylärbiologiska metoder för detektion och kvantifiering av patogener i fästingen och
2. serologiska metoder för indirekt analys av exponerade asymtomatiska och symtomatiska individer och genom att
3. behandla och studera det kliniska förloppet hos fästingbitna personer med symtom och
4. sprida erhållen kunskap till sjukvården och allmänheten.

Fästingburna agens: hudens betydelse

Immunreaktivitet i huden efter fästingbett har tidigare studerats vid manifest infektion och då främst hos patienter med erythema migrans (EM); det patognomona hudutslaget som uppstår till följd av en borreliainfektion. Flertalet studier har visat förekomst av fästingburna bakterier i den infekterade huden och en karakteristisk immunaktivering lokalt. Vår forskargrupp har tidigare publicerat en studie, i vilken det lokala immunsvaret i huden i anslutning till EM studerades i relation till patienter med olika kliniska förlopp efter antibiotikabehandling. En prospektiv studie (AxBioTick) pågår på Åland, i vilken fokus ligger på karakterisering av det tidiga immunförsvaret i huden i direkt anslutning till fästingbettet och typ av immunreglering i relation till det kliniska förloppet hos den fästingbitna personen. Vi följer patienterna under fyra månader, både med frågeformulär, blodprover och hudbiopsier.

Länk till studien: Carlströmer Berthén N, Tompa E, Olausson S, Nyberg C, Nyman D, Ringbom M, Perander L, Svärd J, Lindgren PE, Forsberg P, Wilhelmsson P, Sjöwall J, Nordberg M. . Microorganisms. 2023 Apr 22;11(5):1100. doi: 10.3390/microorganisms11051100. PMID: 37317075; PMCID: PMC10223457.

Vår forskargrupp drev under åren 2007–2015 den s.k. STING-studien, i vilken vi samlat in fästingar som bitit människa och kartlagt risken för fästingburen infektion efter fästingbett i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Vi har byggt upp en gedigen biobank med mer än 10 000 fästingar, blodprover vid två tillfällen under studietiden från mer än 5000 fästingbitna individer och enkäter med kliniska data från deltagande personer. Studien fortsätter att generera vetenskapliga publikationer. Uppkomst av infektion orsakad av Babesia-arter och B. valaisiana är några aktuella projekt inom STING-studien.