福利姬

CABSOE 鈥� Cognition After Bilateral Salpingo-Oophorectomy

Samarbetsprojekt med University of Toronto. Projektledning Gillian Einstein, Anna-Clara Spetz Holm, Sofia Nystr枚m, Shannon Dunn. Medarbetare Elisabet Classon

Kvinnor med f枚rh枚jd cancerrisk p氓 grund av skadliga varianter i BRCA-genen kan minska cancerrisken radikalt genom att operera bort 盲ggstockarna (bilateral salpingooforektomi, BSO). Men BSO har visats p氓verka kognition och 枚ka risken f枚r kognitiv sjukdom senare i livet. BSO medf枚r menopaus och pl枚tsligt 枚strogenbortfall, oftast l氓ngt f枚re naturligt klimakterium. 脰strogen 盲r viktig f枚r immunfunktion, hj盲rna och kognition. 脰strogenbehandling har en skyddande effekt efter BSO, men inte fullt ut. Effekter av BSO och mekanismerna bakom sambandet med kognitiv sjukdom 盲r d氓ligt k盲nda. I CABSOE-studien f枚ljs f枚r f枚rsta g氓ngen kvinnor under minst 2 氓r efter BSO med unders枚kning av kognition, hormonniv氓er, immunfunktion och hj盲rnavbildning, samt djupintervjuer med en mindre grupp. Resultaten v盲ntas f氓 direkt klinisk betydelse f枚r b氓de genetisk r氓dgivning och behandling och samtidigt ge ny kunskap om 枚strogenets h盲lsoeffekter.

HALDI 鈥� H盲lsa och levnadsvillkor i S谩pmi, Sverige

Samarbetsprojekt med Ume氓 universitet, medarbetare Katarina N盲gga.

Urfolk har generellt s盲mre h盲lsa 盲n 枚vrig befolkning. S谩pmi utg枚rs av kommuner i traditionellt samiskt omr氓de i norra delarna av Norge, Sverige, Finland och 盲ven Ryssland. Den kunskap som idag finns om h盲lsotillst氓nd och livsvillkor i norra Sverige tar inte h盲nsyn till inv氓narnas olika etniska ursprung och att det finns en samisk ursprungsbefolkning. En orsak till detta 盲r att det inte finns m枚jlighet att samla officiell statistik som omfattar etnicitet. Denna avsaknad av officiell h盲lsostatistik 盲r en 氓terkommande problematik vid forskning p氓 samisk h盲lsa. Tidigare 盲ldre forskningsstudier har bl.a. visat p氓 skillnader i f枚rekomst av psykisk oh盲lsa och hj盲rt-k盲rlsjukdomar. Vissa omr氓den 盲r helt obeforskade som t.ex. f枚rekomst av olika neurodegenerativa tillst氓nd (kognitiva sjukdomar/demens, Parkinsons sjukdom). H盲r finns s氓ledes ett stort kunskapsgap.

HALDI 盲r ett samarbetsprojekt med Ume氓 universitet, och det 枚vergripande m氓let 盲r att genomf枚ra en kartl盲ggning av h盲lsotillst氓nd och levnadsvillkor f枚r den vuxna befolkningen, inklusive den samiska populationen i svenska S谩pmi. Studien omfattar fokusgrupps-intervjuer med fokus p氓 vilka fr氓gor som samer sj盲lva anser 盲r viktiga g盲llande den egna h盲lsan och hur samisk identitet b盲st definieras. D盲refter har en enk盲t skickats ut till alla vuxna inv氓nare (ca 4000 individer) i Jokkmokks kommun under 2021, f枚ljt av en h盲lsounders枚kning under 2022.

Validering av MoCA, CID och Eyes test i basal kognitiv utredning i primärvård.

Samarbetsprojekt med Primärvårdscentrum och Linköpings kommun. Projektledning: Anna Segernäs, Elisabet Classon och Maria Johansson.

Allt eftersom vi lever längre så ökar behovet att utreda misstänkt kognitiv sjukdom i primärvård. s.k. basal utredning. I detta projekt undersöker vi hur väl Montreal Cognitive Assessment (MoCA), ett kort och känsligt kognitivt test som rekommenderats av Socialstyrelsen men ännu inte validerats i primärvård, bidrar till identifiering av lindrig kognitiv funktionsnedsättning och kognitiv sjukdom vid basal utredning. Vi undersöker också ett nytt bedömningsinstrument som undersöker hur kognitiv svikt inverkar på vardagsfunktion Cognition in Daily life (CID) och ett test av empatisk förmåga (Eyes Test).

Förskrivning av opioider till äldre – farmakoepidemiologiska, geriatriska och farmakokinetiska aspekter

Projektledare: Emmanuel Bäckryd
Medarbetare: Katarina Nägga, Ylva Böttiger, Sanna Hedin

Äldre personer i Sverige förskrivs ofta opioider, med en årlig prevalens som ökar med åldern. För individer över 85 år är den årliga prevalensen 30 % för kvinnor och nästan 25 % för män. Smärta hos äldre har beskrivits som en "tyst epidemi". Samtidigt är äldre personer mer känsliga för opioidernas biverkningar, inklusive effekter på centrala nervsystemet och fallrisk, och dessa risker antas förvärras av de farmakokinetiska och farmakodynamiska förändringar som sker med åldrandet. Dessutom måste risken för polyfarmaci och läkemedelsinteraktioner beaktas. Personer med kognitiv svikt och demens kan förlora sin förmåga att kommunicera förekomst av smärta, vilket kan resultera i olika beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Detta kan innebära såväl under- som överbehandling med smärtlindring i form av opioider för denna sårbara grupp av äldre.
Projektet fokuserar på tre huvudaspekter: analys av nationella och regionala förskrivningsmönster av opioider, undersökning av opioidanvändning hos personer med demens och olika BPSD och studie av hur opioidernas farmakokinetik varierar med ålder och annan samtidig medicinering.
Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur man kan personanpassa förskrivningen av opioider till äldre, och därmed förbättra patientsäkerheten gällande denna viktiga men potentiellt farliga läkemedelsklass. Vi avser att öka kunskapen för att bidra med information till klinisk praxis och undervisning inom smärtvården.