Livsvillkor, stress och hälsa - LSH-studien

En bild på människor i rörelse
Fotograf: olaser

LSH studien (LSH = Livsvillkor, stress och hälsa) är en befolkningsbaserad, prospektiv kohortstudie. Den övergripande forskningsfrågan är om och hur stress och biologiska mekanismer kan förklara sociala skillnader i hälsa – särskilt hjärt kärlsjukdom.

Vi fokuserar på skyddande psykologiska och sociala resurser och målsättningen är att generera kunskap som kan stödja insatser för att minska socioekonomiska skillnader i hälsa.

Varför skiljer sig människors hälsa åt beroende på olika livsvillkor?

Det är utmanande att välfärdslandet Sverige har påtagliga skillnader i hälsa mellan människor med olika livsvillkor. År 2024 var medellivslängden för personer med eftergymnasial utbildning 6,7 år längre än för personer med enbart grundskola, och 2,9 år längre än för dem med gymnasieutbildning (scb.se). Skillnaderna i livslängd har ökat de senaste tio åren. De som arbetar i manuella yrken har också en högre risk för hjärtinfarkt – en medelålders arbetare löper ungefär dubbelt så stor risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt som en tjänsteman. Ogynnsamma levnadsvanor (till exempel rökning och stillasittande) är vanligare i grupper med lägre utbildning respektive inkomst, men dessa faktorer förklarar bara en del av skillnaderna. Stress och brist på psykologiska och sociala resurser är en viktig möjlig förklaring.

Skyddande faktorer mot skadlig stress

Vårt forskningsfokus ligger på skyddsfaktorer som kan motverka skadlig stress. Tidigare resultat från LSH visar att copingförmåga, självkänsla och känsla av sammanhang har en tydlig skyddande effekt. Personer med starka psykologiska och sociala resurser hade lägre risk att insjukna i hjärtinfarkt, oberoende av levnadsvanor och andra etablerade riskfaktorer. Dessa resurser var dessutom kopplade till lägre nivåer av vissa biomarkörer, såsom MMP 9, vilket tyder på att det finns biologiska mekanismer som medverkar i sambanden. Skyddande faktorer kan finnas i den sociala omgivningen, exempelvis i form av starka sociala nätverk, men finns framför allt individen själv, såsom tillit till egen förmåga och upplevelsen av meningsfullhet i livet.




Studiedesign

LSH studien är uppbyggd av två kohorter. Den första (LSH I) omfattar drygt 1 000 deltagare, slumpmässigt utvalda i Östergötland, som var 45–69 år vid studiestarten år 2002.

Deltagarna besvarade enkäter, genomgick medicinska undersökningar, lämnade blodprov och samlade saliv hemma för att mäta dygnsvariationen av stresshormonet kortisol. Den andra kohorten (LSH II) rekryterades 2012–2015 i Östergötlands och Jönköpings län. Drygt 28 000 personer i åldrarna 40–70 år inbjöds till hälsosamtal på sina vårdcentraler; omkring 12 000 deltog, och nästan 7000 individer tackade ja till att bidra till forskningsstudien LSH II.

Deltagarna undersöktes enligt samma protokoll som i den första kohorten. Uppföljning sker med enkäter, hälsobesök och biologiska prov för att studera hur livsvillkor, stress, psykologiska och sociala resurser och biomarkörer förändras över tid. Forskargruppen är tvärvetenskaplig och inkluderar sociologi, psykologi, folkhälsovetenskap, epidemiologi, statistik, allmänmedicin, kardiologi, immunologi och cellbiologi.

Ikoner
Fotograf: Issarawat Tattong

Fokus på nya biomarkörer

För att förstå ”hur stressen tar sig in i kroppen” analyserar vi för tillfället tre kompletterande spår. För det första undersöker vi kollagenrelaterade markörer – med utgångspunkt i våra egna fynd där plasmanivåer av typ I kollagens α1-kedja (COL1α1) i LSH I kopplats till framtida kranskärlshändelser; dessa biomarkörsfynd undersöks nu fördjupat i LSH II, inklusive prövning av ytterligare biomarkörer.



Tanken är att dessa kan spegla hur kärlväggen byggs om och hur plack blir mer eller mindre stabila, och att sambanden kan skilja sig mellan socioekonomiska grupper.

För att ge ytterligare perspektiv i frågan analyserar vi även benomsättningsmarkörer som speglar vävnadens omsättning och undersöker om dessa kan ge kompletterande information om riskmiljöer kopplade till metabolism, livsstil och stress.
Slutligen studerar vi också epigenetiska signaler (till exempel DNA-metylering) som kan länka långvarig stress och livsvillkor till avläsning av gener över tid. Tillsammans kan dessa spår hjälpa oss att förstå mekanismerna bakom sociala skillnader i hjärt–kärlsjukdom – från livsvillkor till molekylär nivå.

Socioekonomiska studier och pandemins effekter

LSH studien används även för att undersöka hur samhällsfenomen påverkar hälsa. Under Covid 19 pandemin genomfördes en uppföljande enkätstudie av LSH deltagare. Resultaten visade att minskad fysisk aktivitet var vanligare bland kvinnor än män och mest uttalad bland personer i arbetsför ålder (45–50 år). Alkohol¬konsumtionen minskade generellt men personer i de yngsta åldersgrupperna (40–45 år) hade högre sannolikhet att börja med riskkonsumtion.

Fynden visar att samhällsrestriktioner vid en pandemi både kan leda till minskat välbefinnande och till möjligheter för nya vanor, särskilt hos kvinnor. Andra analyser av LSH data har visat att majoriteten av deltagarna upplevde oförändrad allmän hälsa under pandemin, men cirka en fjärdedel rapporterade försämrad hälsa. Försämrad självskattad hälsa var särskilt kopplad till ekonomiska svårigheter, ensamhet, kronisk sjukdom och låga psykologiska resurser, medan förbättrad hälsa var vanligare hos yngre personer med högre utbildning, goda psykologiska resurser och positiva förändringar i fritidsaktiviteter. Preliminära analyser visar att det inte tycks finns någon effekt av själva pandemin när det gäller incidensen av hjärt-kärlsjukdom.

Organisation och finansiering

Studien drivs i samarbete mellan Linköpings universitet, Region Östergötland och Region Jönköpings län. Datainsamling har skett i samverkan med vårdcentraler i Östergötlands och Jönköpings län. LSH har finansierats med stöd från FORSS, ALF medel, Forte, olika stiftelser samt Linköpings universitet och Region Östergötland.

Publikationer

För tidigare publikationer – se DiVA

Garvin P, Jonasson L, Nilsson L, Falk M, Kristenson M.
Plasma Matrix Metalloproteinase-9 Levels Predict First-Time Coronary Heart Disease: An 8-Year Follow-Up of a Community-Based Middle Aged Population.
PLoS One. 2015 Sep 21;10(9

Garvin P, Nilsson E, Ernerudh J, Kristenson M.
The joint subclinical elevation of CRP and IL-6 is associated with lower health-related quality of life in comparison with no elevation or elevation of only one of the biomarkers.
Qual Life Res. 2015 Jul 21.

Granström F, Molarius A, Garvin P, Elo S, Feldman I, Kristenson M. Exploring trends in and determinants of educational inequalities in self-rated health.
Scand J Public Health. 2015 Nov;43(7):677-86.

Pössel P, Mitchell AM, Sjögren E, Kristenson M.
Do depressive symptoms mediate the relationship between hopelessness and diurnal cortisol rhythm?
Int J Behav Med. 2015 Apr;22(2):251-7.

Mitchell AM, Pössel P, Sjögren E, Kristenson M.

Hopelessness the "active ingredient"? Associations of hopelessness and depressive symptoms with interleukin-6.Int J Psychiatry Med.

Lundgren O, Garvin P, Jonasson L, Andersson G, Kristenson M. Psychological resources are associated with reduced incidence of coronary heart disease. An 8-year follow-up of a community-based Swedish sample. Int J Behav Med. 2015 Feb;22(1):77-84. doi: 10.1007/s12529-014-9387-5.

Granström F, Wenemark M, Festin K, Good E, Frielingsdorf H, Lowén M, Rystedt I. Impact of the pandemic on leisure physical activity and alcohol consumption. BMC Public Health. 2024 Jun 13;24(1):1589. doi: 10.1186/s12889-024-19100-w. PMID: 38872148; PMCID: PMC11177532.

Akademiska avhandlingar

Evalill Nilsson, disputerad 2012-03-16
Marika Wenemark, disputerad 2010-10-22
Peter Garvin, disputerad 2008-10-03
Johanna Lundberg, c 2008-12-12
Elaine Sjögren Disputerad 2005

Forskningsledare

Forskare

Organisation