Miljöaktivismens narrativ präglas av multitemporala horisonter som utmanar idén om tiden som homogen och linjär. Genom skildringar av framtida ekologiska slut argumenterade 1970-talets aktivister för samtida reformer; framtiden aktualiserades således i nuet för att förhindra dess realisering. Framväxten av 2010-talets klimataktivism har emellertid medfört nya tidshorisonter som står i motsättning till de som tidigare varit tongivande inom den globala miljörörelsen. Den ekologiska apokalypsen ses inte längre som hotande framtid utan nutida realitet; vi befinner i ett (post)apokalyptiskt tillstånd. Men vad händer med varaktiga miljöorganisationers uppfattningar av tid när de hamnar i konflikt med nya och radikala tidshorisonter?
Projektets syfte
Genom att utforska centrala narrativ från Greenpeace International och Friends of the Earth International (1970–2025) syftar projektet ” Miljöaktivismens multitemporala horisonter: Narrativ om ekologiska slut i den globala miljörörelsen, ca 1970–2025” till att bidra till förståelsen av samtida miljöaktivism. Målet är att identifiera och analysera de multitemporala horisonter som den globala miljöaktivismen har varit förbunden med, utmanat och (re)producerat under det senaste halvseklet.
Med dess historievetenskapliga ingång bidrar projektet med viktiga men ännu outforskade perspektiv till såväl studiet av sociala rörelser som temporalitetsforskning. Genom att kombinera temporalitetsteori och utopifilosofi analyseras förändrade tidshorisonter i global miljöaktivism. Då internationella icke-statliga organisationer har en central roll inom global miljöstyrning, och i skapandet av visioner om möjliga framtider, är det avgörande att förstå vad som påverkar deras framtidsvisioner givet de vitt skilda politiska svar som dessa aktualiserar.
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet, 2025–2028.