¸£Àû¼§

Klimatfrågan och frågan om ekologisk hållbarhet är en av framtidens ödesfrågor med konsekvenser för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården står för ett stort klimatavtryck och behöver hitta nya sätt att bedriva vård. Ett förändrat klimat kommer få konsekvenser för vårt hälsopanorama och innebära nya utmaningar. Detta är något som också bör få konsekvenser för våra prioriteringar. I sessionen kommer vi belysa dessa utmaningar, vilka konsekvenser det kan och bör ha på våra prioriteringar, samt hur hälso-och sjukvården i nuläget väger in detta när vi värderar hälso- och sjukvårdsinsatser.

Medverkande: Johan Wallin, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Maria Wolodarski, Läkare för Miljön

I juni 2025 presenterar Vårdansvarskommittén sitt betänkande kring eventuellt förändrat huvudmannaskap för hälso-och sjukvården. Oavsett var kommittén landar i termer av konkreta förslag så väcker det frågor om prioriteringar. Om det skulle ske en förändring, innebär det också förändrade förutsättningar för att kunna göra prioriteringar inom hälso- och sjukvårdssystemet? Om man väljer att behålla nuvarande system, hur föreslår man då att problem med vård på olika villkor över landet ska hanteras och hur kommer sådana förslag påverka prioriteringsfrågan?

Medverkande: SjukvÃ¥rdsminister Elisabet Lann (KD), Anna-Lena Hogerud (S), SKR 

Vilken roll kan civilsamhället fÃ¥ framöver när resursbehovsgapet i offentlig sektor ökar? Här finns stora förväntningar frÃ¥n politiskt hÃ¥ll (nationellt och lokalt) och medborgare. När arbetet helt eller delvis finansieras offentligt gäller de vanliga prioriteringsprinciperna. Det är dock rimligt att de som bidrar pÃ¥ frivillig väg har möjlighet att pÃ¥verka hur arbetet i praktiken planeras och utförs. Här finns möjligheter men ocksÃ¥ avvägning- och samverkansproblem. 

Medverkande: Magnus Karlsson, Marie Cederschiöld högskola; Emma Henriksson, Famna; Ulrika Lundberg, Västra Götalandsregionen och Daniel Boëthius, Prioriteringscentrum

Pandemin och Rysslands invasion av Ukraina aktualiserade en diskussion kring hur vi bör prioritera inom svensk hälso- och sjukvård i samband med fredstida katastrofer eller krig. Samtidigt finns det erfarenheter av hur den formen av prioriteringar sker i andra hälso- och sjukvårdskontexter, som har varit utsatta i än större bemärkelse än vi har varit. I denna session kommer vi få ta del av erfarenheter av prioriteringar från hälsokriser och krig i andra länder för att ge perspektiv på våra egna etiska principer och hur vi tänker kring prioriteringar i dessa situationer om vi skulle drabbas.

Medarbetare: Johan von Schreeb och Märit Halmin, Karolinska institutet

Alternativkostnad är ett centralt begrepp inom hälsoekonomiska utvärderingar och prioriteringar och den definieras som värdet av bästa möjliga alternativa användning av resurser. Resursanvändningen kan utgöras av monetära enheter, men även av personalresurser, utrustning, utrymmet etc. På senare år har alternativkostnaden ibland uttryckts i termer av hälsa. Men vad alternativkostnaden är kan bero på vilken nivå i hälso- och sjukvården som utvärderas, exempelvis statlig, regional eller kommunal.

Medverkande: Martin Henriksson, Linköpings universitet; Emelie Heintz, Region Stockholm och Kaspar Meili, Umeå universitet

Lokal: Idun

Kloka kliniska val är ett arbetssätt som snabbt sprider sig i landet. Det har ett fokus på utmönstring av "lågvärdesvård". I denna session belyser vi tidigare liknande arbete kring utmönstring och effektivisering. Vi diskuterar också hur kloka kliniska val kan omsättas i praktiken ur ett systematiskt och transparant prioriteringsperspektiv.

Medverkande: Alexander Nordgren Selar, Socialstyrelsen; Emil Omerovic, Västra Götalandsregionen; Fredrik von Wowern, Region Skåne; Oskar Lindfors, Region Jämtland Härjedalen

Lokal: Studion

Dagligen görs prioriteringar, ransoneringar och effektiviseringar i hälso- och sjukvård men det är ofta oklart hur de görs. Med ökade vårdbehov utan motsvarande resursförstärkning, är det allt fler vårdverksamheter som efterfrågar ett mer genomtänkt arbetssätt i strävan efter ett hanterbart arbetsliv och att ge god vård. I denna session presenteras och diskuteras exempel på prioriteringsarbete i vårdverksamheter som tar stöd av de etiska principerna - hur de genomförts och vad de kan ge.

Medverkande: Birgitta Westring, Region Västerbotten och Eva Sandvall, Region Östergötland  

Lokal: Petersson-Berger

Inom läkemedelsområdet sker en stark utveckling med många nya spännande terapier. Detta väcker samtidigt prioriteringsfrågor kring hur vi skapar ett hållbart läkemedelssystem. Under 2024 kom det förslag från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kring hur man ska kunna öka tillgången på läkemedel för sällsynta tillstånd och hur man ska kunna spara resurser på vanliga tillstånd. Regionerna Västerbotten och Örebro presenterade också en rapport om hur man uppnår ett hållbart system. I sessionen kommer vi presentera och diskutera dessa frågor tillsammans med företrädare för läkemedelsindustrin.

Medverkande: Douglas Lundin, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket; Karolina Antonov, Läkemedelsindustriföreningen och Jörn Schneede, Region Västerbotten

Lokal: Idun

Goda prioriteringar kräver tydliga strukturer och planering - men räcker det? Politik är en fråga om resursfördelning där olika värden, målsättningar och intressen möts. Vilket utrymme har politiken i arbeten med prioriteringar? I den här workshopen diskuterar vi hur politikerrollen kan förstås och hur politiker kan bli stärkta i sin roll när det kommer till prioriteringar.

Medverkande: Emma Bergstedt och Daniel Boëthius, Prioriteringscentrum
Lokal: Studion

I detta seminarium utforskar vi hur prioriteringar inom vård och omsorg skiljer sig mellan glesbygd och urbana områden. Vi diskuterar de unika utmaningar som glesbygden står inför och hur dessa påverkar jämlik vård. Genom att belysa skillnaderna i förutsättningar och behov, strävar vi efter att hitta lösningar som kan bidra till en mer rättvis vård för alla, oavsett var man bor.

Medverkande: Anette Edin Liljegren, Region Västerbotten; Andreas Lundqvist, Region Västerbotten; Toni Dedeu (in English); Anna NergÃ¥rdh, Regeringskansliet

Lokal: Petersson-Berger

I Sverige pÃ¥gÃ¥r ett stort beredskapsarbete i händelse av fredstida kriser eller krig. För att kunna upprätthÃ¥lla funktionalitet i kommunal socialtjänst och hälso- och sjukvÃ¥rd vid svÃ¥r resursbrist och ökade vÃ¥rd och omsorgsbehov behövs vägledning. I hälso- och sjukvÃ¥rd finns etiska principer för prioritering men inte i socialtjänsten. I denna session presenterar och reflekterar vi över resultaten frÃ¥n ett forskningsarbete om vilka etiska principer för resursfördelning som kan tillämpas vid svÃ¥ra situationer. Vi redogör även för det nationella arbete som pÃ¥gÃ¥r för att stärka huvudmännens beredskap inför fredstida kriser och krig.

Medverkande: Barbro Krevers, Prioriteringscentrum; Maria Carlund, Socialstyrelsen; Carina Yngvesson, Länsstyrelsen Kronoberg

Lokal: Idun

En av de största utmaningarna avseende prioriteringar är att jämföra åtgärder från vitt skilda vårdområden. Ändå måste sådana jämförelser göras för att sjukvårdens begränsade resurser verkligen ska hamna där de bäst behövs. I denna workshop ges en kort introduktion till horisontella prioriteringar och deltagarna får därefter på ett reflekterande sätt öva sina färdigheter att prioritera horisontellt.

Medverkande: Joar Björk och Lars Sandman, Prioriteringscentrum

Lokal: Studion

Prioriteringscentrum stödjer och samordnar sedan 2024 projektet PrioTrio där Region Stockholm, Region Västra Götaland och Region SkÃ¥ne arbetar med och samverkar kring att konkretisera horisontella prioriteringar pÃ¥ ett transparent och systematiskt sätt. Arbetet innebär olika projekt inom respektive region, men alla fokuserar pÃ¥ att skapa processer som innebär konkret stöd till verksamheterna och medarbetarna för att kunna göra horisontella prioriteringar. I denna session berättar vi om utfall i och erfarenheter i olika konkreta projekt avseende prioriteringar i och mellan nationella vÃ¥rdförlopp, andra horisontella prioriteringar samt hantering lÃ¥gvärdesvÃ¥rd. Vi diskuterar hur dessa erfarenheter kan användas av andra regioner. 

Medverkande: Rebecca Oscarsson, Västra Götalandsregionen; 
Anna-Karin Magnusson Falck, Region Skåne; Johan Bratt, Region Stockholm.

Lokal: Petersson-Berger