¸£Àû¼§

Nya värdekedjor från alternativt skogsbruk

Skogsmaskiner i skogen Fotograf: Maria Carlsson

Projektet syftar till att utveckla och beskriva nya värdekedjor från skog till träprodukt. Val av metod för skogsvård, träförädling och träproduktion hänger intimt samman och präglar tillsammans vår byggda miljö, våra träprodukter och inte minst våra skogar. 

Idag dominerar industriell volymproduktion inom samtliga områden, vilket har hamnat i konflikt med behovet av varierande och bärkraftiga skogsbiotoper och gett ett smalt utbud av träprodukter med liten variation i sortiment och träslag. Projektet tar fram två handböcker som beskriver alternativa metoder för skogsbruk och träproduktion och vilka möjligheter de ger.

Trots ett stort intresse för alternativt skogsbruk hos många skogsägare och uttalade politiska mål med många stora fördelar för bland annat biologisk mångfald och kolsänkor, så praktiseras det fortfarande i mycket liten utsträckning i Sverige. Ett storskaligt, industriellt skogsbruk baserat på kalhyggen dominerar i stället och det finns få praktiskt genomförbara alternativ. Många skogsägare upplever stora osäkerheter kring nya metoder. Projektet adresserar alla de utmaningar som finns med ett alternativt skogsbruk i Sverige och som försvårar omställningen. Det gäller hinder och bristen på ekonomiska incitament för skogsägare samt utmaningar för träproducenter och hur marknaden fungerar idag.

Projektets syfte är att minska denna forskningslucka genom att kvantifiera arbetstid och ekonomiska flöden genom att beskriva potentialen i nya värdekedjor från alternativt skogsbruk. Målet är att visa på nya och efterfrågade värdekedjor för att öka incitamenten för kommersiellt sunda och alternativa skogsformer i Sverige, vilket ska ge stöd till skogsägare och entreprenörer. De nya värdekedjorna, en för privata aktörer och en för kommuner, presenteras i två digitala handböcker där alla steg förklaras praktiskt och lättillgängligt för alla som är intresserade av nya affärsmodeller.

Projektet fokuserar på att förstå och fastställa ekonomiska och praktiska aspekter av alternativt skogsbruk och lokal produktion, samt identifiera marknadsbehov och hinder. Studien använder två fallstudier – en kommunägd skog i Göteborg och privata skogsägare i Tiveden – som redan tillämpar alternativa metoder. Analysen omfattar arbetstid, ekonomi (kostnader och intäkter), kolbindning och biologisk mångfald, och täcker hela värdekedjan från skötsel till marknad. Även hinder för implementering undersöks, såsom skogsinventeringar och låneansökningar.

Projektet är strukturerat kring fyra arbetspaket i nära samarbete med intressenter:

  • Hur kan skogar förvaltas på alternativa sätt? Här genomförs en litteraturstudie och ekonomisk analys (kostnad-nytta) för att uppskatta kostnader och intäkter vid alternativ skogsskötsel. Data samlas även in via intervjuer, gruppdiskussioner och "walkabouts" med skogsägare, samt via dokumentanalys av skogsbruksplaner. Hinder för förvaltningen identifieras.
  • Hur hanteras produkter från ett alternativt skogsbruk? Här ligger fokus på produktion och förädling av träprodukter. Data samlas in från flera aktörer i branschen kring produktionsprocesser, transportbehov, maskiner och kompetens. Analysen koncentrerar sig på arbetstid, ekonomi (kostnader och intäkter) och att identifierar vilka de avgörande frågorna och svårigheterna är i produktionskedjan.
  • Hur når produkter från ett alternativt skogsbruk en marknad? Här utvärderas vilka behov som potentiellt finns på marknaden av fler träslag och kvaliteter och hur köpare och säljare av dessa kan hitta varandra. Data samlas in genom intervjuer och dokumentanalyser. Hinder identifieras, som certifiering, klassificering av virke och upphandlingsregler och arbetstid samt ekonomi utvärderas.
  • Kartlägga resan från alternativt skogsbruk till en kommersiell produkt. Här integreras resultaten och beskrivs i digitala handböcker och diskuteras under webbinarier. Projektet föreslår lösningar på identifierade hinder och jämför de alternativa värdekedjorna med konventionellt skogsbruk avseende kostnader, intäkter, tidsramar och lönsamhet.

De vetenskapliga metoder som används inkluderar litteraturstudier, ekonomisk analys baserad på kostnad-nytto-ramverk, enkäter, intervjuer, gruppdiskussioner, deltagande metoder som "walkabouts", dokumentanalys samt modellering och testförsök. Projektgruppen är tvärvetenskaplig med expertis inom geografi, skogsekonomi, skogsföretagande och arkitektur.

Kontakt

Organisation