Teknisk utveckling – t.ex. fotografi, ljudinspelning och internet – har tydligt resulterat i betydande effekter på konsten. Det är mycket troligt att AI kommer att skapa konst utöver reproduktion och distribution, nämligen automatiserad skapande av konst genom att imitera, kombinera och utvidga befintliga konstnärliga stilar (creative-AI). Det saknas betydande utredningar om konsekvenserna av kreativ AI får för konsten när de praktiseras, upplevs, koms ihåg, återanvänds och lagligt definieras.
Den nuvarande spänningen med vad kreativ AI kan ge konsten döljer de sätt det kan skada – bortsett från det populära men grova argumentet att det kommer att leda till mänsklig redundans. Vilka är fördelarna och nackdelarna med AI som tillämpas på konsten? Hur kan det påverka hur konstnärer arbetar och hur lärlingar utvecklar sitt hantverk? För en teknik som är så beroende av redan existerande data, vad kan vägleda den etiska användningen av dessa data för att skapa AI inom konsten? När AI används för att skapa konst, hur kan det påverka ekonomi, miljö, rättvisa och mångfald i olika kulturella sammanhang? Hur kan svar på dessa frågor vägleda kraven för immateriella rättigheter?
Detta är de centrala forskningsfrågorna i detta tekno-humanistiska projekt, i samarbete med experter från områden inom antropologi, etik, medierätt och konst
utövare. Resultaten av vårt projekt kommer att väga in i arbetet med att skapa pålitliga AI-system och hur man tillämpar dem på kreativa domäner på etiska och hållbara sätt.
Finansiering: Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse
