Ett centralt tema i min forskning är relationen mellan celler och vävnader samt de integrerade dynamikerna i vävnadsarkitektur. Under utvecklingen organiserar sig celler till funktionella vävnadsstrukturer genom reglerade interaktioner mellan genuttryck, positionell identitet, mekanik och den extracellulära miljön. Vid sårläkning hos vuxna återkommer många av dessa principer i förändrad form: vävnader reagerar på skada, återställer barriärfunktion, omstrukturerar matrix och återetablerar struktur under påverkan av inflammatoriska, mekaniska och metabola begränsningar. Jag är intresserad av hur dessa processer kan studeras experimentellt och i förlängningen styras mot förbättrad vävnadsreparation.
Min bakgrund omfattar hudbiologi, regenerativ medicin, adulta stamcellssystem, biomaterial och kvantitativ vävnadsanalys. Min doktorandutbildning utgick från vävnadsteknologiska principer tillämpade på humana primärceller och vävnad, med fokus på centrala transkriptionsfaktorer och cellulära fenotypiska landskap.
Under min postdoktorala period studerade jag evolutionär neurodevelopment av hjärnbarken (anterioposterior mönstring av centrala nervsystemet) i mus och drosophila, med särskilt fokus på Polycomb-beroende reglering av Hox-gener och dess nedströms rumsliga och tidsmässiga effekter på cellöden. Detta arbete fördjupade mitt intresse för hur regulatoriska kaskader, utvecklingshistoria och vävnaders självorganisation ger upphov till mogna eller störda anatomiska strukturer. Jag tillämpar nu detta bredare biologiska perspektiv på sårläkning och hudbiologi, där den centrala frågan inte enbart är vilka celler som finns, utan hur de organiseras, instrueras och begränsas i vävnadens miljö.
Experimentellt har jag erfarenhet av cellfenotypers dynamik, adulta humana stamceller, stromala cellnischer, vävnadskultur, genetisk modifiering, porcina sårmodeller, histologi, fluorescensmikroskopi och biomimetiska biomaterialsystem. Analytiskt intresserar jag mig för mikroskopibaserad kvantifiering av vävnad, multiomikdata, bioinformatik och abstrakta representationer av biologiska tillstånd. Dessa angreppssätt förenas av ett gemensamt mål: att förstå komplexa vävnadsbeteenden över flera skalor – från molekylär reglering och cell–matrix-interaktioner till vävnadsarkitektur och funktionell reparation.
Det långsiktiga målet med min forskning är att bidra till sårläkningsforskning som är både mekanistiskt stringent och kliniskt användbar. Icke-läkande sår, patologisk ärrbildning och nedsatt vävnadsreparation utgör fortsatt stora medicinska och samhälleliga utmaningar. Förbättrade modeller för hudreparation, i kombination med biomaterial, antimikrobiella strategier och kvantitativ biologisk analys, kan bidra till att identifiera nya vägar mot avancerad sårvård och regenerativ medicin.