žŁÀûŒ§

Fotografi av Sepehr Shakeri Yekta

Sepehr Shakeri Yekta

Universitetslektor, Avdelningschef, Docent

Jag studerar gränsytan mellan kemi och mikrobiell ekologi för hantering av biomassaresurser. Jag utvecklar analytiska angreppssätt för att undersöka den molekylära komplexiteten hos kol och näringsämnen i dessa heterogena material.

Kolhantering på molekylär nivå för klimatnytta

Kommunala, jordbruks- och industriella verksamheter behöver kontinuerligt utvecklas för att möjliggöra återvinning av kolatomer i form av molekyler med marknadsvärde och praktisk användning. Tekniker som utnyttjar anaeroba mikroorganismers funktioner (anaeroba bioprocesser) är centrala i detta arbete för att producera biobaserade kemikalier och bränslen, samtidigt som kol, kväve och fosfor återvinns för att ersätta mineralgödsel.

Hantering av biomassaresurser genererar strömmar som innehåller många organiska molekyler, vilka till stor del förblir oidentifierade. Min forskning fokuserar på analytiska angreppssätt för att karakterisera dessa organiska komponenter på molekylär nivå, särskilt inom anaeroba bioprocesser. Kärnmagnetisk resonans (NMR) spektroskopi har blivit mitt främsta analytiska verktyg tack vare dess förmåga att avslöja molekylstrukturer. Jag strävar efter att vidareutveckla dess tillämpning för karakterisering av biomassa och därigenom ge insikter om omvandlingsprocesser och egenskaper hos biomassa som är relevanta för hanteringsstrategier. Denna kunskap utgör grunden för att introducera nya mått och karakteriseringsmetoder som möjliggör kolhantering på molekylär nivå, särskilt i de sammanhang där biomassaegenskaper har utgjort en betydande utmaning för avancerad återvinning av kolatomer.

Jag undersöker även hur näringsämnen interagerar med anaeroba mikrobiella processer, med särskilt fokus på kemisk speciering av mikronäringsämnen för att optimera kolåtervinning och omvandling vid biomassahantering. Utifrån denna forskning utforskar jag metoder för samproduktion av produkter såsom biometan, karboxylsyror, proteinrik jäst och biogödsel från biomassa såsom matavfall och gödsel.

Forskning och undervisning

Undervisning

Undervisning vid miljövetenskapliga program och följande kurser:

  • Biogasprocessen
  • Utformning av miljöstudier
  • ČŃŸ±±ôÂáöö±č±đ°ù±čČč°ìČÔŸ±ČÔČ”
  • Globala biogeokemiska cykler
  • ČŃŸ±±ôÂáö°ì±đłŸŸ±


Forskning

FörbÀttrad hydrolys som ett sÀtt att öka den totala nedbrytbarheten hos organiskt material vid anaerob digestion för biogasproduktion.

Projektledare: Annika Björn

Samarbeten

  • Biogas Research Center (BRC) Linköping University
  • Swedish Energy Agency
  • BRC partners and members including Scandinavian Biogas Fuels AB, Tekniska Verken i Linköping AB, NordvĂ€stra SkĂ„nes RenhĂ„llnings AB, Swedish Biogas International AB, VĂ€stblekinge Miljö AB

Forskningsprojekt

Pågående projekt

Bioraffinaderi av livsmedelsrester för biobaserade kemikalier och proteiner

Industriella strömmar som innehĂ„ller organiska syror Ă€r tillgĂ€ngliga pĂ„ platser dĂ€r livsmedelsrester genereras och behandlas. SĂ€rskilt den mekaniska behandlingen av matavfall – som ofta anvĂ€nds för att minska partikelstorleken och homogenisera materialet – ger upphov till betydande sidoströmmar som innehĂ„ller organiska syror. Dessa syror utgör lĂ€ttillgĂ€ngliga och vĂ€rdefulla rĂ„varor för produktion av biobaserade kemikalier. Organiska syror sĂ„som mjölksyra, Ă€ttiksyra, propionsyra och smörsyra fungerar som substrat för biologisk syntes av medellĂ„nga karboxylsyror (MCCA), inklusive kapronsyra och kaprylsyra, genom mikrobiell kedjeförlĂ€ngning. Dessa biologiskt framstĂ€llda MCCA kan ersĂ€tta fossilbaserade rĂ„material vid tillverkning av till exempel tensider, mjukgörare, nylon, smörjmedel och gummi. Organiska syror kan dessutom anvĂ€ndas som tillvĂ€xtsubstrat för jĂ€stodling vid produktion av proteinfoder, vilket minskar beroendet av vĂ€xtbaserade foderrĂ„varor och de miljöeffekter som Ă€r förknippade med dem. De erbjuder ocksĂ„ ett kostnadseffektivt alternativ till konventionella kolkĂ€llor för biologisk kvĂ€vereduktion i kommunala avloppsreningsverk. Projektet syftar till att utveckla en integrerad bioraffinaderiplattform som förĂ€dlar livsmedelsrester genom flera bioprocesser för att producera:

  • MedellĂ„nga karboxylsyror (MCCA) som förstadier till biobaserade kemikalier,
  • JĂ€stbiomassa för hĂ„llbar proteinfoderproduktion, samt
  • Kolsubstrat för förbĂ€ttrad biologisk denitrifikation i kommunala avloppsreningsverk.

čóŸ±ČÔČčČÔČőŸ±Ă€°ù±đ°ù: ÅForsk och Energimyndigheten via Biogas Solutions Research center

Avslutade projekt

Mikrobiell ß-oxidation av långkedjiga karboxylsyror och dess interaktion med sulfid.

Mikrobiell nedbrytning av lipider under anaeroba förhållanden sker genom som kallas ß-oxidation, där mikroorganismer bryter ner långkedjiga fettsyror (LCFA) – byggstenarna i lipider – till mindre molekyler för att generera energi. Dessa mindre molekyler används därefter av metanogena arkéer för att producera biometan. Avfallsströmmar som innehåller håga halter av lipider är mycket energirika bioresurser och utgör därför ett lovande substrat för biometanproduktion via anaeroba bioteknologier. Denna metod är särskilt attraktiv i samband med avloppsrening, där biometanproduktionen från avloppsslam ofta är ineffektiv och befintliga kapaciteter är underutnyttjade. Projektet bygger vidare på tidigare forskning som visat att anaerob nedbrytning av LCFA kan påskyndas vid förhöjda sulfidkoncentrationer. Sulfid bildas under anaerob nedbrytning av svavelhaltiga material och förekommer ofta i olika avfallsströmmar. Vi undersökte samrötning av lipid- och svavelrika avfall med avloppsslam för att öka produktionen av förnybar energi vid befintliga avloppsreningsverk.

Relevanta publikationer:

Finansiär: FORMAS

Svavlets betydelse i reglering av fettnedbrytning

Nedbrytning av energitäta avfall så som fettrika material tillsammans med avloppsslam möjliggör användande av outnyttjad kapacitet i befintliga kommunala rötkammare för biogasproduktion. Det kan i sin tur kan bidra till en energieffektiv reningsprocess, effektivare användning av befintliga energikällor och förbättrad ekonomi. Projektet undersöker sulfidens roll i reglering av fettnedbrytning i biogasprocessen.

För att öka biogasproduktionen i Sverige och förbättra de ekonomiska förutsättningarna är rötning på avloppsreningsverk ett strategiskt forskningsområde. Här finns de flesta biogasanläggningarna i Sverige och också en potential att använda dessa för en ökad produktion utan att bygga nya dyra biogasanläggningar. Ett attraktivt sätt att förbättra biogasproduktion från avloppsslam är genom så kallad samrötning: blandning av flera olika typer av material med energirika avfall exempelvis med fett. Vi producerar stora mängder av fett dagligen som hamnar i avloppsreningsverk och detta material har en hög teoretisk biogaspotential, viket innebär att biogasproduktion från fett kan öka energieffektiviteten för avloppsreningsprocesser.

Trots den höga potentialen medför användningen av fett i biogasprocesser ofta stora driftsproblem. Fett tenderar att täcka mikroorganismernas cellytor och begränsar näringsupptaget. Detta gör att mikroorganismernas tillväxt och därefter biogasproduktionen begränsas om det tillförs stora mängder fett i en biogasprocess. Den mikrobiella nedbrytningen av fett involverar en metabolisk process som heter beta-oxidation. Genom beta-oxidation bryter mikroorganismerna ner långa fettsyror till mindre organiska molekyler för att producera energi. Faktorer som påverkar tillväxt av mikroorganismer som genomför beta-oxidationen är avgörande för nedbrytning av fett under rötningsprocessen.

Idag finns det tyvärr begränsad kunskap om vilka faktorer som kan påverka och reglera beta-oxidationen i biogasprocesser. I tidigare forskning observerade vi att en ökning av halten sulfid i biogasreaktorer kan förbättra denna oxidation genom att gynna tillväxt av fettnedbrytande mikroorganismer. Sulfid frigörs i biogasreaktorer genom nedbrytning av material som innehåller svavelföreningar. Svavel finns i nästan allt biologiskt material, bland annat i proteiner, men även i oorganiska former till exempel sulfat.

Våra observationer är en grund för detta projekt där vi avser att ta fram grundläggande kunskap om relationen mellan sulfidnivå i biogasreaktorer och nedbrytning av fett. Syftet är att skapa förutsättningar för samrötning av fett med avloppsslam och därmed bidra till en effektivisering och ökad produktion av biogas i befintliga anläggningar.

Projektets namn: Sulfidens roll i reglering av anaerob nedbrytning av lipider: Implikationer för förbättring av biogasproduktion i kommunala avloppsreningsverk

Finansiär: Forskningsrådet FORMAS

Kärnmagnetisk resonans spektroskopi för molekylär karakterisering av bioresurser i biogas- och biogödselproduktion system (postdok projekt) 

Anaerobnedbrytning av organiskt material för biogasproduktionen pĂ„verkas av egenskaper av det organiska substratet, sĂ€rskilt nedbrytbarhet hos partikulĂ€rt organiskt material (POM) mot mikrobiell hydrolys som första steg i anaerobnedbrytnings kedjan. POM egenskaper Ă€r ocksĂ„ viktiga för att bestĂ€mma omvandling av organiskt material i jordbruksmark dĂ€r digestat (nĂ€ringsrikt restmaterial efter anaerobnedbrytning) appliceras som gödselmedel. Detta projekt tillĂ€mpar “13C cross-polarization magic-angle spinning (CP-MAS)” och “two-dimensional 1H,13C heteronuclear single-quantum coherence (HSQC)” kĂ€rnmagnetisk resonans (NMR) spektroskopi för att utreda molekylstrukturer inom labila och recalcitranta POM fraktioner. Denna grundlĂ€ggande information Ă€r viktig för att utforska potentiella optimeringsstrategier för att förbĂ€ttra nedbrytbarheten hos outnyttjad POM för biogasproduktion och ödet för organiskt material i jord, dĂ€r digestat appliceras som biogödsel.

Relevanta publikationer:


čóŸ±ČÔČčČÔČőŸ±Ă€°ù: Energimyndigheten genom Biogas Research Center

Tillgängligheten av spårämnen i biogasreaktorer - sulfidkomplexens roll för mikrobiell tillväxt och metanutbyte (doktorandsprojekt)

AnvÀndningen av biogasprocessen för produktion av metan, som kan nyttjas som fordongas eller i kraftverk för elproduktion Àr under stark etablering bÄde i Sverige och internationellt. Den mikrobiologiska processen anvÀnds traditionellt för att minska organiskt avfall genom rötning. Rötade produkter anvÀnds som biogödsel och utgör dÀrmed en viktig komponent i nÀringsÀmnescirkuleringen, vilket bidrar till samhÀllets strÀvan mot cirkularitet och hÄllbarhet. Det finns en ambition att producera stora mÀngder biogas effektivt, vilket innebÀr att biogasanlÀggningar mÄste vara effektiva och stabila. De behöver omvandla mycket substrat per reaktorvolym och tid utan att den biologiska processen störs. Detta beror bland annat pÄ hur vÀl tillvÀxthastigheten hos de mikroorganismer, som utför jÀsningen i rötkammaren, kan optimeras. Mikroorganismerna krÀver en balanserad kost, dÀr tillgÄngen pÄ makro- och mikronÀringsÀmnen har stor betydelse för processen. En balanserad blandning av protein, fett och kolhydrater i organiska substrat ger normalt tillrÀckliga nivÄer av kvÀve, fosfor, kalium och kalcium. I högbelastade reaktorer har tillgÄngen pÄ mikronÀringsÀmnen (t.ex. jÀrn, nickel, kobolt, wolfram och selen) dock visat sig vara begrÀnsande för processprestationen. Genom tillsats av dessa Àmnen kan processernas prestanda förbÀttras. Vi har undersökt möjligheterna genom tillsats av Àmnena individuellt och i olika kombinationer. Resultaten visar att detta Àr en hÄllbar metod, men bÄde synergistiska och antagonistiska effekter pÄ biogasproduktionen förekommer. Projektet avancerade detta omrÄde med kunskap om mekanismerna som styr tillgÀngligheten av spÄrmetaller i den syrefria miljön i reaktorn.

Resultaten redovisas i avhandlingen .

čóŸ±ČÔČčČÔČőŸ±Ă€°ù: Energimyndigheten

Relaterade forskare

Relaterat innehåll

Publikationer

2026

Helena Oliveira, Giacomo Carraro, Thuane Mendes Anacleto, Luka Safaric, Sepehr Shakeri Yekta, Annika Björn, Fernanda Abreu, Alex Enrich Prast (2026) Biomass and Bioenergy, Vol. 209, Artikel 108994 (Artikel i tidskrift)

2025

Thuane Mendes Anacleto, Helena Oliveira, Giacomo Carraro, Polina Skvortsova, Luka Safaric, Sepehr Shakeri Yekta, Annika Björn, Erika Flavia Machado Pinheiros, Alex Enrich Prast (2025) Scientific Reports, Vol. 16, Artikel 3369 (Artikel i tidskrift)
Mette Axelsson Bjerg, Annika Björn, A. Akhabari, E. Perman, Martin Karlsson, Alex Enrich Prast, Luka Safaric, Sepehr Shakeri Yekta (2025) Results in Engineering (RINENG), Vol. 28, Artikel 108202 (Artikel i tidskrift)
Mette Axelsson Bjerg, Fredrik Heino, Sepehr Shakeri Yekta, Luka Ć afarič, Alex Enrich Prast, Jan Moestedt, Ebba Perman, Anna Schnürer, Annika Björn (2025) Bioresource Technology Reports, Vol. 30, Artikel 102168 (Artikel i tidskrift)

2024

Axel Lindfors, Mats Eklund, Anna Brunzell, Erik Erjeby, Tomas Hirsch, Jonas Ammenberg, Stephanie Cordova, Roozbeh Feiz, Marcus Gustafsson, Maria Johansson, Emma Lindkvist, Thomas Prade, Anna Schnürer, Karin Tonderski, Sepehr Shakeri Yekta (2024)

Nyheter