¸£Àû¼§

25 september 2025

Sedan FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporerades i svensk rätt år 2020 har barns rättigheter fått ett mer framträdande utrymme i samhällsdebatten, inom rättsväsendet och i olika politiska sammanhang. Trots detta kvarstår utmaningar vad gäller konventionens praktiska genomslag.

Porträtt av en kvinna med brunt hår och orange kavaj
Pernilla Leviner, föreläsare på Barnafridskonferensen Fotograf: Sören Andersson

På Barnafridskonferensen 2026 är det dags att stanna upp och reflektera. Hur långt har vi kommit i förverkligandet av barnkonventionen? Vilka hinder står i vägen – och vilka möjligheter finns för att ta nästa steg? För att bena i detta har vi bjudit in Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och dekan vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet som kommer att föreläsa om utmaningarna i att realisera barns rättigheter och vägarna framåt ur ett rättsvetenskapligt perspektiv.

– Vi ser att barns rättigheter idag lyfts i fler sammanhang än tidigare. Det anordnas konferenser och barns perspektiv beaktas i större utsträckning än för 10–15 år sedan. Inkorporeringen av barnkonventionen har bidragit till att vi idag i högre grad betraktar barn som rättighetsbärare, säger Pernilla Leviner.

Fortsatta brister i genomförandet

Trots framstegen finns det flera områden där barns rättigheter inte förverkligas fullt ut. Exempelvis ökar barnfattigdomen inom vissa grupper och den sociala segregationen påverkar barns uppväxtvillkor och framtida möjligheter. Våld mot barn och unga förekommer fortfarande, både i hemmet och inom institutioner.

– Det finns också kontexter där barns rättigheter och perspektiv inte diskuteras eller ges betydelse. Ett exempel är arbetet mot gängkriminalitet, där barn ibland framställs som vuxna som ska ta ansvar utan hänsyn till deras särskilda behov, samtidigt som kontrollerande åtgärder och tvångsinsatser som knappast skulle anses rimliga för vuxna accepteras för barn. Lagförslag som berör barn – exempelvis reformer som rör bidragstak och kvalificering till ekonomiska bistånd - saknar ofta en analys av om hur sådana reformer påverkar barn och om de därmed är rimliga och proportionerliga ur ett barnrättsperspektiv, säger Pernilla Leviner.

Rättsfall och rättsutveckling

Barnkonventionen har börjat få genomslag i rättssystemet. Det finns exempel på lagstiftningsinitiativ där barns rättigheter har fått större utrymme, och domstolar börjar i högre grad hänvisa till konventionen.

– Vi ser att ombud lyfter fram barnkonventionen i rättsprocesser, och det finns en utredning som har i uppdrag att se över om barn bör få ombud i vårdnadstvister, säger Pernilla Leviner

Vad krävs för att barnkonventionen ska få fullt genomslag?

Pernilla betonar att vi måste ställa oss frågan om vad vi är beredda att låta barns rättigheter kosta – både i ekonomiska termer och i förhållande till andra intressen? I migrationskontexten till exempel – hur väger vi barns rätt till familjeåterförening mot en restriktiv invandringspolitik? Eller när det gäller frågor om ekonomiskt bistånd, kan vi acceptera att barn lever under skälig levnadsnivå för att deras föräldrar inte lever upp till de villkor och krav som ställs för att få ekonomiskt stöd. För att barnkonventionen ska få genomslag är det enligt Pernilla Leviner viktigt att gå tillbaka till grundbudskapet i konventionen: att barn är självständiga rättighetsbärare.


Om föreläsningen på Barnafridskonferensen​

Motstridigheter, bakslag och framgångar efter barnkonventionens inkorporering i svensk rätt – vem bär ansvaret för rättsutvecklingen framåt?

Kanske har vi aldrig pratat så mycket om barns rättigheter som under 2020-talet och syftet med att inkorporera konventionen år 2020 angavs vara att stärka barns rättigheter, men har det blivit så? Hur står det står det till med barns rättigheter och förverkligandet av konventionen i Sverige? På ett övergripande plan framträder en motstridig bild av rättsutvecklingen. Å ena sidan genomförs på vissa områden reformer med det uttryckliga syftet att stärka barns rättigheter och domstolar har i vissa frågor tagit ställning till hur barns behov och bästa kan sättas i främsta rummet. Å andra sidan finns det kontexter där diskussion om barns rättigheter i hög grad lyser med sin frånvaro och det finns exempel på områden där det saknas resonemang om inskränkningar av barns rättigheter är rimliga och proportionerliga.

Syftet med detta anförande är att beskriva och resonera kring denna motstridiga bild ur ett rättsvetenskapligt perspektiv. Avsikten är att diskutera vilka utmaningar som finns i att realisera och respektera barns rättigheter, men också att belysa vilka vägar som finns framåt.

Ta del av hela programmet och anmäl dig här.

Kontakt

Relaterat innehåll