福利姬

Tingsten hade r盲tt. Richard 脰hrvall har visat att teorin om att st枚rre valdeltagande 枚kar j盲mlikheten verkligen st盲mmer. Foto: Mikael S枚nne

F枚r盲ldrar p氓verkar r枚stning

M氓nga forskare h盲vdar att r枚stningen 盲r en vana och att den vanan formas i de f枚rsta val en ung m盲nniska f氓r r枚sta i. Hypotesen g氓r ut p氓 att den som r枚star i det f枚rsta valet 盲r mer ben盲gen att forts盲tta g枚ra det. I Sverige skulle i synnerhet g盲lla om f枚rsta valet 盲r ett riksdagsval och inte ett val till Europaparlamentet, med betydligt l盲gre deltagande.

I avhandlingen Growing into Voting 鈥� Election Turnoout among Young People and Habit Formation visar dock Richard 脰hrvall att detta inte st盲mmer. Visserligen r枚star betydligt fler 18-氓ringar 盲n 19鈥�21-氓ringar, men skillnaden har helt f枚rsvunnit till n盲sta val.

Och huruvida ett riksdagsval eller Europarlamentsval 盲r f枚rsta val spelar ingen roll f枚r ben盲genheten att r枚sta n盲sta g氓ng.

- 18-氓ringar bor vanligtvis hemma och p氓verkas av sina f枚r盲ldrar. 19鈥�21-氓ringar har ofta flyttat hemifr氓n och f氓tt andra n盲tverk, vilket g枚r att f盲rre r枚star. Men som sagt, i n盲stkommande val ser vi inga skillnader alls, s盲ger Richard 脰hrvall.

- En konsekvens av det h盲r blir att s盲nkt r枚str盲tts氓lder knappast skulle 枚ka valdeltagandet.

Skolval kan 枚ka kunskapen

Inte heller om f枚rstag氓ngsv盲ljarna tidigare deltagit i ett skolval spelar n氓gon roll f枚r deras valdeltagande. Det 盲r ocks氓 n氓got som m氓nga tidigare trott. D盲remot, visar annan forskning, kan skolval vara viktiga p氓 andra s盲tt; kunskapen om politik 枚kar och eleverna g枚r kanske mer informerade, b盲ttre, val efter detta.

Richard 脰hrvall talar om de m氓nga 鈥漬oll-resultaten鈥� i sin avhandling: inga samband mellan valdeltagande och vare sig 氓lder vid r枚stningsdebuten, typ av f枚rsta val eller skolval.

- Visst kan man tycka det 盲r tr氓kigt att en insats som skolval inte spelar n氓gon roll f枚r framtida r枚stning. 脜 andra sidan kan det ses som positivt att man inte 盲r d枚md till ett l氓gt valdeltagande bara f枚r att man kanske varit lite 盲ldre f枚rsta g氓ngen man fick r枚sta eller om det valet r氓kade vara ett Europaval f枚rsta, s盲ger han.

Resultaten i avhandlingen avviker fr氓n tidigare forskning. Varf枚r?

- Teorin om r枚standet som vana kommer till stor del fr氓n USA. D盲r finns det vissa hinder f枚r att r枚sta f枚rsta g氓ngen, som att man 盲r tvungen att registrera sig. Har man v盲l kommit 枚ver den tr枚skeln kanske det 盲r mer sannolikt att man r枚star ocks氓 n盲sta g氓ng. S氓 det kan vara en skillnad mellan l盲nder.

Tingsten hade r盲tt

Avhandlingen best氓r av fyra artiklar, varav tre behandlar sambanden, eller icke-sambanden, som beskrivs ovan. I den fj盲rde artikeln unders枚ker Richard 脰hrvall tillsammans med tv氓 kollegor om 枚kat valdeltagande ocks氓 g枚r valdeltagandet mer j盲mlikt avseende olika samh盲llsgrupper.

Richard 脰hrvall delar sin tid mellan LiU och Institutet f枚r n盲ringslivsforskning d盲r han ocks氓 har en tj盲nst.

Det 盲r en teori som ursprungligen lanserades av Herbert Tingsten redan 1937, men som sedan dess inte har testats.

- Min forskning visar att hypotesen h氓ller empiriskt. Ju fler som r枚star, desto mindre blir skillnaden mellan olika grupper. D盲rmed f氓r insatser f枚r att 枚ka valdeltagandet en dubbel positiv effekt: fler deltar i demokratin och j盲mlikheten 枚kar.

• Richard 脰hrvall f枚rsvarar sin doktorsavhandling fredag 26/10 2018. Platsen 盲r ACAS, A-huset p氓 Campus Valla. Handledare har varit Elin Wihlborg, professor, Gissur Erlingsson, bitr盲dande professor och Sven Oskarsson, professor.

• Den 6 december presenterar Richard 脰hrvall avhandlingen vid ett seminarium i S枚derk枚ping. Mer information finns 丑盲谤.