福利姬

Magnus Berggren och hans kollegor på Campus Norrköping var först i världen med att forska om papperselektronik. Med hjälp av en särskild elektronisk tryckpasta kunde de trycka komponenter såsom enkla transistorer direkt på papper i en vanlig tryckpress.

Det finns många fördelar med detta. Materialet är lätt och flexibelt, tillverkningen blir både billigare och enklare. Papperselektroniken blir också mer hållbar än annan elektronik, som ofta produceras av dyrbara material som kan vara svåra att återvinna.

Donation stärkte tryckt elektronik

Jenny Widén

Det första arket med elektronik trycktes 1999 och forskningen var på frammarsch när Magnus Berggren blev innehavare av Önnesjöprofessuren år 2007. Karl Erik Önnesjös stiftelse för vetenskaplig forskning och utveckling beslöt sig då för att inrätta en professur i papperselektronik och delfinansiera den med en miljon kronor årligen i femton år.

Donationen gjorde det möjligt för LiU att ytterligare stärka den redan framgångsrika forskningen. De flesta forskningsstöd är på högst fem år och den längre finansieringen gav mycket större trygghet. Magnus Berggren såg också betydelsen av att ha en nära vän i Holmen, som stod bakom stiftelsen. Karl Erik Önnesjö var vd för Holmens bruk 1968–1984. Under närmare ett halvsekel var han djupt involverad i strukturomvandlingen av svensk skogsindustri.

Fler och fler produkter

Thor Balkhed

År 2011 tillverkades de första enkla papperselektroniska produkterna för försäljning. Sedan dess har fler och fler avknoppningsföretag startat och produkter kommit ut på marknaden. Ett användningsområde är förpackningar, där forskarna bland annat har utvecklat vaccinförpackningar som avslöjar om kylkedjan har brutits under transporten så att vaccinet inte går att använda. Ett annat är tryckta billiga fuktsensorer som kan avläsas genom väggarna och tidigt upptäcker läckage och vattenskador i byggnader.

Globala framgångar

Tryckt elektronik är dock bara en av de globala framgångarna från Laboratoriet för organisk elektronik, som vuxit i snabb takt under Magnus Berggrens ledning. Forskarna har arbetat brett med att få in elektronik där det tidigare inte varit möjligt. Bland världsnyheterna finns världens första tryckbara transistor och en jonpump som ger smärtlindring i exakt rätt dos och på exakt rätt ställe.

Ett annat exempel är världens första elektroniska ros. De traditionella forskningsfinansiärerna var skeptiska till idén att föra in elektronik i en levande växt, men tack vare fria forskningspengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kunde forskarna börja experimentera med elektriskt ledande polymerer som sögs upp i stjälken och förde in ett elektriskt system i blomman.

2015 kom genombrottet då forskarna lyckades styra och ändra bladens färg. Elektroniska växter är nu ett eget forskningsfält där man bland annat undersöker hur dessa kan användas för energilagring.

Odla elektroder i hjärnan

Thor Balkhed

Succén med elektroniska växter födde en annan idé: att odla elektroder i levande vävnad. Det öppnar möjligheter för att bekämpa sjukdomar i hjärnan och utveckla framtida gränssnitt mellan människa och maskin. När forskarna lyckades med detta utsågs det till ett av 2023 års tio största genombrott inom fysik i världen av det prestigefyllda magasinet Physics World.

Den världsunika forskningen för att behandla nervsystemets och hjärnans sjukdomar fortsätter. Med elektroniska mediciner vill forskarna lindra – eller till och med bota – alzheimer, parkinson, ALS och aggressiva hjärntumörer. Till detta söker LiU givare så att en ny generation forskare ska kunna göra betydelsefulla upptäckter.

Att privat långsiktigt stöd till forskning är viktigt och kan ge ringar på vattnet långt bortom vad vi föreställer oss – det har exemplet Önnesjöstiftelsen visat.