žŁÀûŒ§

Teknik står på schemat i åk 4 på Sickla skola. Kraftöverföring med en rörlig del är det centrala i undervisningen den här lektionen. Läraren Björn framhäver vikten av att känna till de enkla principerna och CETIS var på plats och lät sig dras med i det spännande arbetet att bygga en rörlig modell.

Björn och hans klass har funderat pÄ det hÀr med teknik. De har planerat och studerat olika mekaniska funktioner och nu var det Àntligen dags för instruktionerna inför lektionen, som kommer att handla om konstruktion och fÄ en del att röra sig.
HÀnder som visar en rörlig modell av papp.
Björn demonstrerar hur en rörlig modell fungerar.

- VÀnd och vrid pÄ de hÀr sakerna, försök sedan förklara för mig hur de fungerar, uppmanar Björn.

HÀvstÄng och kugghjul

Han har delat ut ett antal föremÄl i klassen. Det finns tesilar, korkskruvar, en pedalhink , tÀnger, skiftnycklar, vitlökspressar med mera. Alla Àr föremÄl som de flesta kÀnner till och har sett hemma. Eleverna ger mÄnga förklaringar och de flesta stÀmmer riktigt bra. HÀr hittar eleverna hÀvstÀnger i till exempel vitlökspressen och kugghjul i korkskruven. Att saker ser ganska lika ut men kan ha olika funktioner lÀgger man mÀrke till.

En pojke visar att nötknÀpparen har spÄr dÀr nöten ska ligga, han berÀttar ocksÄ att spÄren Àr till för att nöten ska ligga kvar nÀr man trycker ihop nötknÀpparen.

En pojke hÄller upp en tÄng, den liknar avbitartÄngen men den gör nÄgon helt annat.
- Kollar hÀr, ropar han. NÀr man trycker ihop de hÀr handtagen sÄ öppnas gapet, men trycker jag ihop handtagen pÄ den saken hÀr sÄ stÀngs gapet istÀllet. Det Àr jÀttehÀftigt.
Pojke testar om delarna inuti kartonger rör sig.

Björn ber eleverna förklara vad det Àr som gör att de fungerar sÄ olika. Och efter ett tag har de flesta kommit pÄ varför. I nÄgra föremÄl finns en fjÀder, i andra finns en kuggstÄng eller en lÀnkarm. Pedalhinken undersöks noggrant och efter en stund har man saken klar för sig, nÀr pedalen trycks ner Äker locket upp med hjÀlp av pedalens hÀvstÄng och en lÀnkarm.

Axeln och stÄltrÄd

NÀr eleverna har fÄtt berÀtta om varsin pryl berÀttar Björn vidare om konstruktioner och mekanik. PÄ sin smartboard visar han sedan vad dagens uppgift kommer att gÄ ut pÄ. Ur materialet Teknik tillsammans har han tagit fram Rörliga modeller som tydligt visar axeln och dess funktion.
Flicka limmar pÄ blÄtt papper pÄ kartong.
Design av den rörliga modellen.

- Innan ni börjar Àr det viktigt att ni funderar pÄ vilken funktion ni vill att axeln ska ha, sÀger Björn. Hur ska er sak se ut? Ska axeln göra att en sak kan röra sig upp och ner, eller ska den kunna gÄ fram och tillbaka ocksÄ?

Eleverna, som tagit med sig kartonger, börjar med att skissa. En ritning dÀr axeln Àr tydlig Àr första steget i uppdraget. NÀr det Àr klart börjar alla med stor entusiasm klippa, limma och böja stÄltrÄd, allt efter sin ritning.

- Fundera pÄ vad som faktiskt hÀnder nÀr man fÄr en del att röra sig och fundera Àven pÄ var i verkligheten ni hittar den dÀr funktionen, uppmanar Björn.


Pröva sjÀlv

Jag passar pÄ att prata med eleverna medan de konstruerar. Amanda, Àr mycket koncentrerad nÀr hon arbetar med limpistolen.
- Det Àr roligt att fÄ pröva sjÀlv, att bygga ihop nÄgonting och att sedan fÄ det att fungera.
Flicka monterar en pappskiva pÄ en kartong.
Design av kartongen.
Det mÀrks att Amanda gillar det hÀr. Efter att ha satt fast axeln mÀrker hon att sjÀlva axeln Äker ut och in ur kartongen. Det var inte riktigt sÄ hon ville ha det, och efter en stunds funderande klipper hon till smÄ brickor och fÀster pÄ insidan av kartongen. Nu Äker inte axeln lÀngre. Hon funderar lite till och konstruerar ett lock som gÄr att öppna och stÀnga. Det ska skydda axeln och brickorna förklarar hon. Vidare har hon limmat smÄ knoppar pÄ stÄltrÄden sÄ de blir lÀttare att hÄlla i nÀr man snurrar.

Olivia jobbar pÄ med sin modell. Hon hinner knappt titta upp och svara pÄ nÄgra frÄgor.

- Jag tycker det Àr spÀnnande att göra egna konstruktioner. Det Àr bra för dÄ fÄr man tÀnka sjÀlv, det tycker jag Àr bra. Det Àr alltid sÄ roligt nÀr man blir klar med sin sak. Det kÀnns bra.

-Wow! Om jag gör pÄ det hÀr sÀttet sÄ blir det som armar och ben pÄ en gubbe. Pinnarna som sticket ut pÄ sidorna kan röra sig, ropar Richard.

-Titta hÀr, jag har gjort ett fotbollsmÄl med en snurrande boll framför, sÀger Gabriel entusiastiskt.
Erfarenheter
Efter lektionen berÀttar Björn om sitt arbete.
Montering av stÄltrÄd.
Montering av stÄltrÄd
- Teknik Àr ett viktigt Àmne och med tekniklektionerna vill jag att de ska lÀra sig konstruera och se vilka funktioner som finns. Jag vill att de ska vÄga tÀnka sjÀlva, göra om nÀr det inte fungerar och att inte ge upp. De lÀr sig att lösa problem och framförallt tycker jag det viktigt att de fÄr upp sina teknikögon. Uppfinningsrikedomen Àr hög hos eleverna och det vill jag ta tillvara pÄ i den hÀr Äldern. Vi pratar om de mÀktiga fem och tittar pÄ saker som bygger pÄ dessa.

- Vi diskuterade fordon tidigare under hösten. Vi tog upp bilens historia, hur framtidens fordon kommer att se ut och om det Àr elbilen som blir vÄrt första val. Vi arbetade dÄ en hel del teoretiskt som sedan övergick i praktiskt arbete.
Rörliga delar inuti kartong.
Rörliga delar inuti kartongen.

Elevernas repertoar ökar

Björn har mÀrkt att nÀr han arbetat med en teknisk uppgift i skolan Àr det tydligt att eleverna lÀrt sig saker frÄn tidigare uppgifter.

- Eleverna kommer ihÄg och har tagit till sig vad de lÀrt sig förut. Det som var bra i den förra konstruktionen kan man anvÀnda igen eller förbÀttra. Det som inte fungerade bra sist, gör de inte om. Eleverna har en förmÄga att jÀmföra sina konstruktioner med andra och pÄ sÄ sÀtt lÀr de sig nya metoder för att lösa problem med teknik.

Han berÀttar vidare att alla i hans klass tycker om teknik och att de ser fram emot lektionerna.

- Det Àr helt klart att de verkligen förstÄr vad teknik Àr och vad det innebÀr att anvÀnda teknik. Vi har ocksÄ pratat om stadsmiljön, avloppssystem och reningsverk, men det finns mycket mer att lÀra, avslutar Björn.


Till Teknik tillsammans startsida