Torsdagens teman är samhälle, ekonomi och humaniora. Här kan du läsa om de föreläsningar som ges denna dag. För att så många som möjligt ska ha kunna se det de mest är intresserade av har vi under hela dagen fyra parallella föreläsningar, som går två gånger.
Förutom föreläsningar, bjuder denna dag även på möjlighet till rundvandringar på Campus tillsammans med studenter. Kika efter studenter med blåa rundvandringsskyltar, så kommer du rätt.
Här har vi samlat den praktiska information du behöver när du besöker Populärvetenskapliga veckan med din klass. Populärvetenskapliga veckan - praktisk information.
Serious games - Körkortsutbildning i körsimulator
Äldres ensamhet - känsla eller samhällsproblem?
Läs mer om föreläsaren Axel Ågren
Svenskar beskrivs ofta som ett ensamt och asocialt folk, där vi ”lämnar” våra äldre släktingar, vilket anses bidra till utbredd hos ensamhet hos äldre. Studier visar däremot på det motsatta; äldre svenskar är mindre ensamma än andra äldre i Europa och är inte mer ensamma än andra åldersgrupper. Hur kommer detta sig? Under föreläsningen diskuterar vi varför det finns en skillnad mellan samhällsdebatten och forskningsresultaten.
Megaspel i lärande för en bättre framtid
Läs mer om föreläsaren Ola Uhrqvist
Omställningen till ett hållbart samhälle bygger på förmågan att föreställa sig och samtala om önskvärda och möjliga framtider. Jag kommer att prata om vår forskning om hur megaspel kan användas för att skapa systemperspektiv, engagemang, goda samtal och förmåga att agera i en tid präglad av miljöhot och samhällstransformation.
Småord i språket – vad har vi dem till?
Läs mer om föreläsaren Kajsa Thyberg
I föredraget presenteras några vanliga småord, bland annat ordet det och ordet så, och vad språkvetenskaplig forskning säger om dem. Jag kommer även att nämna mina kurser i svenska språket vid LiU.
Artificiell intelligens i skolan – hur ser framtiden ut?
Läs mer om föreläsaren Cornelia Linderoth
Föreläsningen tar kort upp tekniska aspekter och AI:s historia, men även hur teknik på olika sätt påverkar skolans vardag. Tonvikt i föreläsningen läggs på hur viktiga lärares röster är i utvecklingen av ny teknik, och hur olika intressenter ser på AI i utbildning. Ska vi omfamna tekniken eller vända oss mot penna och papper igen? Det – och mer – berättar Cornelia om.
Digital föreläsning pga sjukdom
Kritisk användning av Google Translate i engelskämnet
I böckers världar och i världar av böcker
Läs mer om föreläsaren Johanna Vernqvist
Hur forskar man på skönlitteratur? Hur har litteraturhistorien skrivits och kan den skrivas om? Vem har skrivit böcker och vem har läst dem under olika perioder? Dessa frågor kommer Johanna Vernqvist prata om, med särskilt fokus på några av de författare och verk hon studerar. Följ med genom 1500-talets Italien till 1800-talets bibliotek vid Löfstad slott och i detektivarbetet i arkiven!
Jag är smart! – Hur programmering kan engagera
Läs mer om föreläsaren Maria Sparf
Positiva känslor kan göra att man känner engagemang när man lär sig något nytt. Andra gånger kan bristen på utmaningar göra att allt engagemang försvinner. Föreläsningen handlar om hur man kan visa engagemang på olika sätt. Jag kommer att berätta om Anna som var med sin klass på ett science center för att lära sig att programmera. När hon löste ett problem fick alla i rummet veta att hon var smart (och magisk!).
Möt studievägledare, studenter och personer som arbetar på LiU.
Under lunchen fyller vi uppehållsytan i C-huset med prylar som tål att testas och du får träffa representanter från verksamheten och studentsektioner.
OBS! Se till att vara på plats kl. 12:40 för en underhållande stund.
Skolmobbning - betydelsen av skolans fysiska miljö
Läs mer om föreläsaren Paul Horton
Forskning visar att skolmobbning oftast sker på specifika platser i skolan, men vi vet väldigt lite om varför skolmobbning förekommer mer i vissa utrymmen än andra eller hur konstruktionen och utformningen av skolmiljöer påverkar mobbningens förekomst. I den här föreläsningen fokuserar jag just på den fysiska skolmiljöns betydelse för skolmobbning.
Satsningar på svenska atomvapen gav forskningsboost
Läs mer om föreläsaren Thomas Kaiserfeld
Efter det andra världskriget satsade flera länder på att utveckla kärnvapen. I Sverige var insatserna till en början trevande, men från mitten av 1950-talet blev planerna djärvare. För att realisera dem satsades enorma resurser på atomforskning, som mest en fjärdedel av all statlig forskning. När tankarna på svenska atomvapen så övergavs kring 1970 skulle det ta decennier att styra om resurserna.
(O)trygg skola? HBTQI+ ungdomars erfarenheter
Läs mer om föreläsaren Camilla Forsberg
Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan och trygghet är en förutsättning för lärande. Alla som jobbar i skolan ska arbeta för trygghet och förhindra mobbning. En utmaning i arbetet är att HBTQI+ ungdomar ofta kan uppleva otrygghet och kränkningar. Denna föreläsning utgår ifrån forskning med HBTQI+ ungdomar på gymnasiet, deras erfarenheter av skolan och hur skolan kan göras tryggare.
När ungdomar förändrar världen
Läs mer om föreläsaren Joel Löw
Ungdomars globala engagemang och internationella deltagande har en lång historia. I vår forskning har vi undersökt hur svenska ungdomar utvecklade strategier för att påverka sin omvärld under kalla kriget på 1900-talet. Genom sitt engagemang blev ungdomarna en stark politisk kraft och kom att spela en betydelsefull roll för den europeiska och internationella gemenskapen.
