福利姬

Hallå Johan Lind, du har disputerat med avhandlingen Supporting students’ development of technological literacy through visualisations and verbal interactions. Den handlar om teknikämnet i grundskolan och om elevers tankar om teknik och tekniska system i deras närmiljö.

Fotograf: Olivia Hugoo.

Vill du berätta lite om dig, ditt yrkesval och din forskning?

Jag är lärare, alltid självklart även om vägen dit tog tid. Jag började med att komplettera på Komvux för att sedan ta mig an resan mot att bli lärare, då i Ma/No 1–7. Det var där mitt intresse väcktes för hur elever lär sig och vad som egentligen sker i smågruppssamtalen i klassrummet.

Varför blev du intresserad av att gå en forskarutbildning?

Egentligen blev jag övertygad av en rektor och uppmuntrad av några kollegor, inte riktigt så dramatiskt som det låter, att söka en kommunlicentiandutbildning. De hade på något sätt uppfattat att jag gillade att analysera och reflektera över min undervisning, framför allt i teknikämnet. Den här utbildningen startade 2015 och vid den tidpunkten visste jag inte så mycket om hur akademin fungerar. Jag hade en grundskollärarutbildning men inte mer än så, förutom några enstaka kurser för att bli behörig teknik- och mattelärare för högstadiet. Så det var mycket som var väldigt nytt för mig.
Kommunlicentiandutbildningen var ett erbjudande för lärare som ville beforska sin undervisningspraktik. Med andra ord ett tillfälle för kommunerna att få forskarutbildade lärare och därmed öka kompetensen i lärarkåren.
Redan när jag avslutade min licentiatavhandling tänkte jag att jag var klar med akademin. Men det visade sig snart att kombinationen av att undervisa och forska fördjupade båda delarna. Jag ville förstå mer om hur elever utvecklar teknisk litteracitet, alltså inte bara vad teknik är, utan också hur teknikkunskaper används, förstås och diskuteras.
Så vad hände då? Jag väntade på att doktorandutbildningar inom teknikdidaktik skulle annonseras ut. Och när de kom en på Malmö universitet så sökte jag direkt. Jag upplevde att jag hade mer kvar att utforska kring elevers utveckling av teknisk litteracitet i grundskolan. Jag kom med och kunde på så sätt fortsätta mitt 50/50-upplägg mellan undervisning och forskning. Det var betydelsefullt för mig att fortsätta med fötter i båda verksamheterna – universitet och grundskola – eftersom de verkligen berikar varandra.
Utbildningen startade i augusti 2021 och jag disputerade i maj 2025. Jag ville att min forskning skulle vara praktiknära, konkret och relevant för tekniklärare. Det blev också en röd tråd genom hela mitt avhandlingsarbete.

Vad är överraskande eller viktigast av dina resultat?

Det viktigaste är kanske att lyfta teknikundervisningen i stort men vad gäller mina resultat så ser jag ett viktigt resultat att yngre elever i årskurs 2 visar att de kan diskutera och samtala om tekniska begrepp och kunskaper. Eleverna bygger kunskaper och förståelse tillsammans i smågruppsdiskussioner. De visar att de kan använda sina kunskaper, både nya och gamla, i nya sociala sammanhang och diskutera teknik på olika sätt.
En nyckel till detta är visualiseringar: bilder, elevskapade modeller eller fotografier tagna med elevernas lärplattas kamera. Eleverna använder dem som stöd i samtal och resonemang om tekniska lösningar, från föremål till system. Det gäller både yngre elever och elever i högstadiet.
Det blir också tydligt hur elever med olika förutsättningar stöttar varandra när de får möjlighet att diskutera teknik, tillsammans med klasskamrater och läraren som samtalspartner och vägledare. När de samtalar om abstrakta begrepp med visualiseringar som stöd utvecklar de också sitt ämnesspecifika språk.

Vem kan ha nytta av dina resultat?

Jag tror att tekniklärare kan ha nytta av mina resultat eftersom de kan plocka ut delar och implementera direkt i sin egen undervisning.

Fotograf: Olivia Hugoo.

Dessutom tänker jag att några av mina resultat är allmängiltiga såsom att använda olika former av visualiseringar i klassrummet för att stötta elevers lärande genom olika former av visualiseringar, exempelvis som att använda lärplattans kamera för att arbeta med elevers förståelse av vad teknik är. Det handlar om att ge eleverna verktyg för att tänka, prata och förstå teknik.
Dessutom finns det några teoretiska ramverk som kan vara användbara vid planering av arbetsområde i teknikämnet, som till exempel om teknikens olika manifestationer. Jag hoppas att min forskning kan bidra till en undervisning där teknikämnet får ta plats, där elevernas röster hörs och där visualiseringar blir en självklar del i lärandet.

Avhandlingen på DIVA: