Vad intresserar en forskare och vilka resultat kommer man fram till? I vår serie Forskare tycker om Teknik intervjuas forskare inom olika områden, alla med koppling till skolämnet Teknik, eller med ett intresse för frågor som innehåller teknikdidaktik.
Hallå där, Anna Perez! Du har disputerat med din avhandling Programmering i teknikämnet – Didaktiska utmaningar i tekniklärarutbildningen.
Vill du berätta lite om dig och ditt intresse för teknikdidaktik?
Johannes Rydström
Anna Perez
Jag är lärarutbildare inom teknikdidaktik men även matematik- och fysikdidaktik. Mitt intresse för forskning i teknikdidaktik har vuxit fram i möten med lärarstudenter, särskilt i samband med att programmering infördes i grundskolans styrdokument. Då mötte jag många studenter som kände sig osäkra inför att undervisa i programmering. Det väckte frågor hos mig: Vad är egentligen programmering i skolan? Vad menas med programmering i matematik respektive teknik i skolan? Och hur kan vi i lärarutbildningen stödja studenterna i att utveckla både ämneskunskaper och didaktisk kompetens så att de känner sig trygga i sitt kommande yrke?
Det var de frågorna som blev startpunkten för min forskning.
Vill du berätta lite om din avhandling?
Min avhandling handlar om hur programmering förstås och undervisas inom tekniklärarutbildningen för blivande lärare i årskurs 4–6. Jag har undersökt både lärarstudenters och lärarutbildares perspektiv. Ett fokus har varit hur lärarstudenter uppfattar programmering som innehåll i teknikämnet. Ett annat har varit hur lärarutbildare arbetar med att undervisa programmering i teknikämnet. Genom att analysera dessa perspektiv synliggör avhandlingen vilka utmaningar som finns med programmering i teknikämnet i lärarutbildningens kontext.
Vilka är de viktigaste resultaten?
VEtt centralt resultat är att teknikämnets ofta hamnar i bakgrunden när lärarstudenter beskriver programmering, som i stället främst förstås som kodning. Studien visar också att lärarutbildare i vissa fall förenklar undervisningen i programmering, till exempel på grund av tidsbrist, studenternas förkunskaper eller organisatoriska förutsättningar. Det kan bidra till att fokus hamnar på att “göra” programmering snarare än att förstå dess roll i teknikämnet. Ett annat resultat är att undervisning om hur man undervisar i programmering i teknik, alltså det didaktiska perspektivet, ofta får mindre utrymme. Sammantaget pekar resultaten på ett behov av mer explicit didaktisk reflektion i lärarutbildningen kring vad programmering innebär i teknikämnet och hur undervisningen kan utformas.
Vad överraskade dig?
Det som överraskade mig mest var hur lite teknikämnet syns i lärarstudenters beskrivningar av programmering i teknik. Programmering framstår ofta som något eget, snarare än som en del av teknikämnet. Dessutom blev jag förvånad över hur svagt själva läraruppdraget framträder, alltså hur man undervisar i programmering i teknikämnet.
För vem är dina resultat viktiga?
Resultaten är särskilt relevanta för lärarutbildare i teknik men också för andra ämnen där programmering ingår, som matematik. De kan också vara användbara för dem som utvecklar lärarutbildningens innehåll och struktur, inte minst i relation till den pågående reformeringen av lärarutbildningen där ämnesdidaktik får en tydligare roll. Jag vill att min avhandling ska bidra till diskussioner om vad programmering innebär i teknikämnet och hur undervisning kan utformas för att stärka både ämnesförståelse och undervisningskompetens hos lärarstudenter.
Johannes Rydström
