žŁÀûŒ§

Per Högselius, du är professor i teknikhistoria vid KTH. Vill du berätta
lite om din bakgrund och de områden du arbetar med/forskar kring?

– Jag har en bakgrund som civilingenjör i teknisk fysik, men jag kombinerade mina studier vid KTH redan frĂ„n början med humanistiska kurser vid andra universitet. SĂ„ det kĂ€nns ganska naturligt att jag sedan har kommit att forska och undervisa om teknik i ett historiskt, kulturellt och samhĂ€lleligt perspektiv. Min nuvarande forskning handlar sĂ€rskilt om energifrĂ„gor, naturresursutvinning och stora tekniska system. Jag gillar att försöka sĂ€tta in dagens debatt om teknik och miljö i en historisk kontext.

PortrÀtt av Per Högselius som bÀr en blÄ skjorta.
Per Högselius.

Vad i teknikhistorien skulle du sÀga Àr viktigt i dagens teknikundervisning? Vad behöver man ta upp i historien för att förstÄ dagens teknik och morgondagens?

– Det Ă€r nödvĂ€ndigt att studera historien för att förstĂ„ de mĂ„nga olikartade problem som ingenjörer och tekniker har haft att tampas med i det förgĂ„ngna, nĂ€r de utvecklade den teknik vi nu tycker Ă€r sĂ„ sjĂ€lvklar. Jag tĂ€nker hĂ€r inte i första hand pĂ„ rent tekniska problem som skall lösas, utan pĂ„ hur otroligt mycket möda som genom Ă„ren har lagts ned pĂ„ att fĂ„ tekniken att passa in i samhĂ€llet. De ingenjörer och tekniker som utbildas i dag mĂ„ste tidigt skaffa sig insikter i att de i deras yrkesliv kommer att samverka med mĂ„nga mĂ€nniskor och organisationer som inte Ă€r tekniska experter, till exempel jurister, samhĂ€llsplanerare, politiker, företagsledare, som vanligen har andra intressen som strĂ€cker sig bortom passionen för att fĂ„ sjĂ€lva tekniken att fungera. Historien ger nyttig vĂ€gledning i hur den hĂ€r samhĂ€lleliga komplexiteten kring tekniken fungerar. – En annan viktig dimension Ă€r studiet av varför viss teknikutveckling historiskt har misslyckats, medan annan har lyckats. Varför har till exempel vissa försök att stĂ€lla om energisystemet historiskt misslyckats? Av detta kan vi lĂ€ra mycket om vilka risker som finns i nuet att misslyckas med det vi nu försöker oss pĂ„ i frĂ„ga om omstĂ€llningar.

I teknikundervisning Àr konsekvenser av teknikval för mÀnniska och miljö en viktig aspekt. Kan du kanske ge ett exempel pÄ vad du anser Àr viktigt kring det?

Ett grönt fĂ€lt med trĂ€dstubbar. – ÖvergĂ„ngen frĂ„n ett energisystem baserat pĂ„ ved och andra organiska brĂ€nslen till ett fossilbaserat system Ă€r kanske det mest slĂ„ende exemplet pĂ„ hur teknikval fĂ„tt oönskade konsekvenser. Det banade vĂ€g bĂ„de för den globala uppvĂ€rmningen och för en kultur dĂ€r industriell utveckling och ekonomisk tillvĂ€xt inte lĂ€ngre tycktes ha nĂ„gra grĂ€nser. Men det fanns ocksĂ„ en positiv aspekt av skiftet till fossilt: trycket pĂ„ skogen lĂ€ttade, och det var av oerhörd vikt eftersom just avskogning lĂ€nge betraktades som det mest existentiella av alla miljöhot. Exemplet illustrerar ocksĂ„ att teknikval inte Ă€r nĂ„got som sker plötsligt: övergĂ„ngen till fossila brĂ€nslen var en process som tog flera hundra Ă„r.

Drivkrafter för teknisk utveckling Àr ocksÄ ett viktigt omrÄde att undervisa om. Kan du Àven hÀr ge ett intressant exempel pÄ vad du menar kan ha varit en stor drivkraft för utvecklingen?

– KĂ€rnkraftens historia Ă€r ett bra exempel KĂ€rnkraftverksom visar hur olika drivkrafter ofta samverkar. HĂ€r fanns till en början, vi talar dĂ„ 1950- och 1960-tal, bland annat en fruktan för att de fossila brĂ€nslena skulle ta slut, vilket enligt somliga gjorde det absolut nödvĂ€ndigt att storsatsa pĂ„ kĂ€rnkraft. Men detta intresse vĂ€xelverkade med vad vi kan kalla en ”energinationalism” som tagit form redan under mellankrigstiden och som gick ut pĂ„ att det egna landet borde undvika utlandsberoenden, och en mer eller mindre uttalad ambition i mĂ„nga lĂ€nder (inklusive Sverige) att utveckla kĂ€rnvapen. Till detta kom vetenskaplig och nationalistisk prestige som en viktig faktor: ett land som lĂ€rde sig behĂ€rska kĂ€rntekniken trodde sig vinna stor respekt och beundran internationellt och Ă€ven inom landet. Dessa faktorer kan tillsammans sĂ€gas ha format kĂ€rnkraftens historia - pĂ„ gott och ont.

Till CETIS startsida