Forskningsmiljön Åldrande och social förändring

Bild från en stad med människor som sitter vid ett bord.
Fotograf: Lars-Christer Hydén

Inom forskningsmiljön Åldrande och social förändring bedrivs ledande forskning om centrala sociala, politiska och kulturella aspekter av åldrandet. Utöver att erbjuda grundläggande och avancerade studier inom dessa fält, bidrar forskningsmiljön även till en ökad kunskap om åldrandet utifrån ett samhällsperspektiv.

Forskningen bidrar med kunskap om åldrandet både som en social och en individuell process i en dynamisk värld, där stora demografiska förändringar är en viktig del av de sociala förändringarna i dagens liksom i framtidens samhälle.

Det huvudsakliga fokuset för miljöns forskning om åldrande har att göra med förhållandet mellan livslopp och social förändring. Detta komplexa förhållande analyseras på flera nivåer; från samhället som helhet ned till individen, och samspelet mellan dessa över tid.

Utifrån dessa perspektiv bedriver forskningsmiljön forskning om social ojämlikhet, inkludering och exkludering, att åldras med sjukdom och funktionshinder, såväl som att åldras i olika sociala och fysiska kontexter. Vid Centrum för demensforskning (CEDER) bedrivs forskning om demens. Forskning om ålderism och åldersdiskriminering bedrivs inom ramarna för ITN EuroAgeism.

En internationaliserande forskningsmiljö

Forskningsmiljön Åldrande och social förändring är involverad i flera större forsknings- och utbildningsnätverk som exempelvis 'COST Actions of Ageism and on Old-age Social Exclusion', 'The Swedish national Graduate School for Competitive Science on Ageing and Health' (SWEAH) och ‘International, multi-disciplinary, multi-sectoral training network on ageism’ EuroAgeism.

Forskningsmiljön har även en nära anknytning till tidskriften Journal of Aging and Social Change (JASC), vilken Avdelningen för åldrande och social förändring (ASC) vid Linköpings universitet är huvudredaktör för. ASC organiserar också seminarieserien 'LiU Interdisciplinary Seminar on Ageing Research' (ASC-ISAR).

Aktuellt

Kalender

Forskning

Forskningsprogram inom åldrande och social förändring

Tvärvetenskapliga forskningssamarbeten

I forskningsmiljön Åldrande och social förändring betonas perspektiv från samhälls- och beteendevetenskap såväl som statsvetenskap.

Forskarna har sin bakgrund i flera akademiska discipliner och integrerar sina perspektiv när de analyserar frågor som har att göra med socialförsäkringssystemet, sociala strukturer, teknologi, ekonomi, geografi, migration, kön, hälsa, och andra områden.

För att kunna täcka in alla dessa områden har forskningsmiljön initierat forskningssamarbeten med nationella och internationella aktörer inom äldreforskningsområdet.

Metoder och analytiska verktyg

Miljöns forskare använder och utvecklar avancerade metoder och analytiska verktyg inom ramarna för sina discipliner och forskningsområden. Kombinationen av avancerade metoder – från statistisk analys av registerdata och annan processgenererad information till kvalitativa studier av olika slag – gör det möjligt att bedriva avancerad forskning.

Relationen mellan livslopp och sociala förändringar

Forskningen om åldrande och social förändring utgår från relationen mellan livslopp och sociala förändringar. Detta görs inom tre områden: Tematiskt område I: Åldrande och sociala strukturer, Det ojämlika åldrandet, social integration, social exklusion och förändringar av välfärdssystemet. Tematiskt område II: Åldrandet mellan hälsa och sjukdom, Hälsa, sjukdom, vård, stödbehov vid ett liv med sjukdom.Tematiskt område III: Åldrandet i ett sammanhang, Förändringar av sociala, tekniska och rumsliga kontexter.

Projekt och nätverk

Forskningsprogram och projekt

Avslutade forskningsstudier

Event, forskarskolor, tidskrifter, seminarier samt internationella nätverk

Publikationer

Urval av senaste publikationer

2025

Lars-Christer Hydén, Anna Ekström, Elin Nilsson (2025) Discourse Studies, Artikel 14614456251344126 (Artikel i tidskrift)
Laura J. W. Hogerwerf, Bianca Suanet (2025) Emerging Adulthood (Artikel i tidskrift)
Hanna Mac Innes, Helena Bjurbäck (2025) Ohälsa som socialt problem: socionomers arbete med hälsa och ohälsa, s. 71-89 (Kapitel i bok, del av antologi)
George Pavlidis (2025) BMC Psychology, Vol. 13, Artikel 348 (Artikel i tidskrift)

Forskarutbildning

Forskarutbildningen inkluderar en forskarutbildning i Åldrande och social förändring och studier för postdoktorer. Forskarutbildningen sker i nära samspel med pågående forskningsprojekt i forskningsmiljön. 

Målet för forskarutbildningen är att utveckla och fördjupa doktorandens kunskaper inom området åldrande och social förändring, både vad gäller teorier och metodologi.

Forskningsmiljön erbjuder postdoktorer möjligheten att utveckla sin akademiska karriär inom en inspirerande och engagerande forskningsmiljö efter att de har tagit sin doktorsexamen i Sverige eller utomlands.

Pågående doktorand- och postdoktorandprojekt

Klicka på pilen för att få veta mer om vad ASC doktorander och postdoktorander arbetar med just nu (presenteras på engelska)

The aim of postgraduate studies is to extend and deepen the student’s theoretical and methodological knowledge and understanding of ageing and later life as a research area.

Multisectoral collaboration in managing & preventing intersecting social problems amongst older population

Helena Bjurbäck

The PhD research focuses on contextual changes within local welfare. More specifically, governance at the intersection of stakeholders and prevention of intersecting social problems among older population in local welfare arrangements.

Exploring the Role of Sectoral Factors for Late Working Life Inequalities and Exclusion in Europe

Landry Botokou

The PhD research contributes to the body of knowledge on ageing and labour market inequalities by focusing on the meso-level in general and sectors specifically. It examines sectoral differences in the employment of older workers and assesses the impact of sectoral factors on the employment chances of older workers in selected European countries.

Social inequalities in retirement after extended working lives

Annika Heuer

As the contexts of late working lives are changing, it is not fully clear how post-retirement inequalities evolve and how the change in post-retirement inequalities is related to macro-social change and shifts in life courses. This PhD thesis examines changing post-retirement inequalities in quality of life from a time- and country-comparative multilevel perspective.

Is Demography Our Destiny? Ageing and Election Participation in Sweden

Milos Milovanovic

The PhD research project explores how demographic ageing in Sweden influences electoral participation. It employs a multi-method research approach, including machine learning, decomposition analysis, and age-period-cohort modelling. The objective is to determine whether demographic shifts explain turnout trends and whether age should be considered as an essential factor in political participation and representation alongside gender and ethnicity.

Bridging Generations and Risks: Pathways to Solidarity in the Green Transition

Nico Mira

This PhD project investigates how different generations perceive and respond to risks, and how these perceptions influence intergenerational solidarity in the context of the green transition. By examining media discourses, focus groups, surveys, and public deliberation, it aims to identify barriers and opportunities for fostering inclusive and collaborative climate action across generations.

Benchmarking Municipal Dementia Care Systems: Policy, Practice, and Performance

Mattias Antar

Positioned at the intersection of policy implementation research and social care analytics, this PhD project will systematically map the scope, eligibility conditions, and organisational logic of social care services for older adults with dementia living in ordinary housing. Using register linkage, nationwide municipal surveys and comparative statistics, the project will derive granular quality indicators and rank municipalities by integrated care performance.

Governance and working conditions in long-term care

Ceciel Heijkants

This postdoctoral work focuses on governance and working conditions in long-term elderly care. It is related to the research program “DEM(H)CARE” which aims to improve coordination between home care, municipal health care, and primary care for people with dementia living at home. Both quantitative and qualitative methods are employed, involving register and survey studies at the national level, and the collection and analysis of questionnaires, interviews and focus groups at the local level.

Risks and potentials with flexible employment pathways in late working life in Sweden

Gülin Öylü

This Postdoc project analyzes the relationship between flexible employment pathways in late working life - including employment type, intensity, contract type, and employer changes - and labor market exit outcomes in Sweden. Using Swedish registers, it examines patterns and trends of flexible employment pathways across groups and over time, taking into account individual life courses and labor market structure.

Nyheter

Bianca Suanet.

Så kan vi minska ensamheten bland äldre personer

”Vi behöver förstå varför vissa individer blir ensamma och ge dem stöd på olika nivåer i samhället innan det sker”, säger Bianca Suanet som är professor vid LiU och forskar om ett inkluderande samhälle för äldre personer.

Deltagare vid workshop.

Digitalisering, diskriminering och teknik

Att utgå ifrån att alla personer över 60 år varken vill eller kan förstå ny digital teknik är diskriminerande. Det var ett av ämnena som diskuterades vid en doktorandkurs i Norrköping.

Anna Olaison, biträdande professor vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet.

Nytt forskningsprogram letar lösningar för demensvården

År 2050 kan antalet äldre med demensdiagnos ha fördubblats jämfört med idag. Att ge vård och omsorg till alla blir en stor utmaning. Under året drar ett nytt forskningsprogram igång vid LiU för att hitta lösningar för framtiden.

I media

Kontakta oss

Organisation