福利姬

I denna session presenteras projektet 鈥滻nkluderande NO-undervisning i skolor med socioekonomiska utmaningar". Det syftar till att utveckla naturvetenskaplig undervisning i grundskolan f枚r att st盲rka och bibeh氓lla elevers intresse f枚r 盲mnena. Bakgrunden 盲r att intresset f枚r naturvetenskap ofta minskar under grundskolan och att tidigare fortbildningsinsatser f枚r l盲rare haft begr盲nsad effekt.

Projektet genomf枚rs vid en skola d盲r eleverna har l盲gre sannolikhet f枚r gymnasiebeh枚righet 盲n genomsnittet, utifr氓n Skolverkets statistik. Under perioden 2025鈥�2028 utvecklas lektioner genom forskningscirklar d盲r forskare samarbetar med l盲rare i 氓rskurs 4鈥�6. Lektionerna pr枚vas och dokumenteras d盲refter. Arbetet utg氓r fr氓n ramverket vetenskapligt kapital och en l盲rarhandledning baserad p氓 brittisk forskning, vilka pr枚vas som didaktisk modell i svensk skola. Data fr氓n den f枚rsta cykeln har samlats in och analyserats med fokus p氓 hur vetenskapligt kapital st枚djer undervisningsplanering och p氓 elevers upplevelser av undervisningen.

I denna session presenteras en pilotstudie som adresserar behovet av experimentell, praktikn盲ra forskning f枚r att st盲rka skolans vetenskapliga grund. Genom en randomiserad kontrollerad studie (RCT) med 33 elever i 氓rskurs 9 pr枚vades 鈥漝irekt Kahoot鈥� mot traditionell l盲sning. Resultaten utmanade hypotesen om testbaserat l盲rande; eleverna l盲rde sig mindre via Kahoot, och metoden missgynnade s盲rskilt elever med l盲gre betyg, vilket indikerar en segregerande effekt.

Studiens fr盲msta nytta 盲r att visa hur l盲rare praktiskt kan operationalisera stringent forskningsmetodik i vardagen f枚r att utv盲rdera digitala verktyg. Genom att isolera variabler och m盲ta kognitiva resultat f氓r professionen metoder att g氓 fr氓n trendk盲nslighet till evidensbaserad utveckling. studien visar att l盲rare kan generera objektiv data som direkt utvecklar undervisningen, bidrar till l盲rarnas gemensamma verktygsl氓da och fr盲mjar en likv盲rdig skola genom systematiskt pr枚vande.

Elektrokemi och redoxreaktioner är svåra områden i gymnasiekemin eftersom elever ofta har svårt att koppla symboliska representationer till processer på partikelnivå. Detta leder till missuppfattningar om laddningar, elektronrörelser och vad som utgör en redoxreaktion. Varken traditionella modeller eller digitala animationer ger alltid tillräckligt stöd. Genom att tydliggöra elektroners rörelse kan fysiska modeller ge elever en mer intuitiv grund att bygga vidare på, något som är av stor betydelse när eleverna ska lära sig kemi.

I denna session presenteras en forskningsstudie som undersöker hur lermodeller kan stödja förståelsen. Två gymnasieklasser arbetade antingen med lera eller enbart symboliskt. Lermodellerna gav bäst resultat vid identifiering av redoxreaktioner och elektronöverföring. Alternativa förståelser minskade, men terminologin utvecklades inte nämnvärt. För att överbrygga representationsklyftor i elektrokemin behöver modellering kombineras med explicit undervisning om partikelnivå och begrepp.

P氓 hemsidan hittar du kortfattad och aktuell information om riskbed枚mning, ansvarsfr氓gor och kemikaliehantering, anpassad f枚r skolans undervisning. D盲r finns 盲ven en introduktion till gr枚n kemi och exempel p氓 鈥漡r枚na鈥� laborationer. Sidan uppdateras fortl枚pande p氓 engelska, finska, norska, slovenska och svenska. Id茅n 盲r att l盲rare ska f氓 verktyg f枚r att k盲nna sig kompetenta och trygga n盲r de hanterar hanterar kemikalier relaterade till sin undervisning.

F枚r att underl盲tta anv盲ndningen av hemsidan utvecklar vi nu webbaserade 枚vningar. Genom att verksamma l盲rare och medarbetare p氓 universitet i Finland, Norge, Slovenien och Sverige har provat ut materialet i flera omg氓ngar v氓gar vi p氓st氓 att inneh氓llet 盲r relevant. N氓gra s氓 kallade finns publicerade p氓 engelska p氓 hemsidan. Under den h盲r presentationen kommer vi att ge en kort inflygning till hemsidan och d盲refter blir det m枚jlighet att prova p氓 n氓gra 枚vningar.

Projektet "Finns det plats f枚r f枚rundran i grundskolans NO-undervisning" syftar till att bidra med ny kunskap om och hur NO-undervisning kan utformas p氓 ett s盲tt som b氓de passar skolans m氓lstyrda verksamhet och ger plats f枚r elever att f枚rundras 枚ver naturvetenskapligt 盲mnesinneh氓ll. I denna session presenteras tv氓 delstudier:

1. En Delphi-studie om synpunkter p氓 f枚rundrans roll i vetenskaplig praxis och naturvetenskapsundervisning hos intressenter inom olika omr氓den av naturvetenskap och naturvetenskapsundervisning: forskare i naturvetenskap, utvecklare av naturvetenskapliga l盲roplaner och l盲rarutbildare inom naturvetenskap.
2. Resultat fr氓n formativa interventioner som genomf枚rts i tre klasser (氓k 4-6) kommer att presenteras. Under lektionerna uttryckte eleverna m氓nga olika k盲nslor. Uttryck f枚r f枚rundran kunde knytas till estetiska upplevelser och undervisningsuppl盲gg som gav eleverna utrymme att f枚rdjupa sig.

Deltagarna f氓r m枚jlighet planera f枚r undervisning med plats f枚r f枚rundran.

Hur kan kollegialt samarbete och formativa interventioner bidra till mer undersökande och meningsfull NO-undervisning i låg- och mellanstadiet? I denna session presenteras en praktiknära forskningsstudie där fem F–6-lärare följs som tillsammans utforskar utomhusundervisning och praktiska arbetssätt i naturvetenskap.

Resultaten visar hur erfarna lågstadielärares mod och handlingsutrymme inspirerar kollegor i mellanstadiet att släppa läroboksstyrning och ta undervisningen ut i närmiljön. Samtidigt synliggörs spänningar mellan teori och praktik kopplade till tid, resurser och styrdokument. Presentationen belyser hur förundran, ämnesintresse och didaktiskt mod kan stärkas genom gemensamt professionslärande.

I denna session presenteras en forskningsstudie som unders枚ker hur scenariobaserat arbete, generativ AI och critical making i makerspace kan anv盲ndas i l盲rares kompetensutveckling inom STEM och h氓llbarhet. 40 l盲rare deltog i olika uppl盲gg d盲r de i tv盲rvetenskapliga grupper utvecklade framtidsscenarier och byggde prototyper utifr氓n teman som h氓llbara samh盲llen och ljusf枚roreningar.

Resultaten visar att prototypbaserat arbete 枚kar engagemang, samarbete och kreativ probleml枚sning. Generativ AI fungerade som st枚d f枚r id茅utveckling och breddade perspektiv, medan prototyper gjorde komplexa fr氓gor konkreta och relevanta f枚r undervisning. Studien pekar p氓 att kombinationen st盲rker l盲rares didaktiska kompetens och m枚jligheten att arbeta med h氓llbarhetsfr氓gor i klassrummet.

Skalor 盲r en viktig del i naturvetenskap, till exempel n盲r sm氓 skalor anv盲nds f枚r att f枚rst氓 kemiska och cellul盲ra processer och stora skalor f枚r att f枚rst氓 astronomiska avst氓nd. I denna session presenteras en forskningsstudie med olika grupper som utf枚rt en aktivitet d盲r de rangordnat stora och sm氓 objekt, till exempel universum, stj盲rna, planet, m盲nniska, virus och proton. Syftet 盲r att utforska vilka strategier som anv盲nds och beskriva skillnader mellan en grupp som har naturvetenskaplig expertkompetens (forskare i rymdfysik och mikrobiologi) och en grupp som har ett didaktiskt fokus (l盲rarstudenter med inriktning 氓k 4-6).

Strategier som anv盲nds och skillnader mellan grupper har betydelse f枚r hur vi f枚rbereder blivande l盲rare att st枚dja utvecklingen av elevers rumsliga t盲nkande och anv盲ndning av skalor. Studien indikerar att en kombination av faktakunskaper och strategiska resonemang, m枚jligheter till kroppsliga upplevelser, samt konkreta redskap f枚r att byta mellan linj盲r och logaritmisk skala 盲r viktiga faktorer.

I denna session presenteras en forskningsstudie som unders枚ker hur undervisningen i naturkunskap p氓 gymnasiet p氓verkar elevers m枚jligheter att utveckla handlingskompetens i fr氓gor om h氓llbar utveckling. Genom fokusgrupper och enk盲ter med l盲rare analyseras didaktiska val i undervisningen. Resultaten visar att inneh氓llet 盲r likartat mellan h枚gskolef枚rberedande program och yrkesprogram, men att undervisningsmetoderna skiljer sig. Elever p氓 h枚gskolef枚rberedande program f氓r oftare arbeta med diskussion, reflektion och etiska fr氓gor, medan undervisningen p氓 yrkesprogram i h枚gre grad 盲r faktabaserad.

Studien visar att dessa skillnader kan p氓verka elevers m枚jligheter att utveckla handlingskompetens, det vill s盲ga f枚rm氓gan att f枚rst氓, ta st盲llning till och agera i samh盲llsfr氓gor. Organisatoriska faktorer som tid, elevgrupper och schemal盲ggning p氓verkar ocks氓 undervisningen. Sammanfattningsvis betonar studien behovet av att utveckla undervisningen f枚r att ge alla elever likv盲rdiga f枚ruts盲ttningar att bli aktiva samh盲llsmedborgare.

I denna session presenteras resultaten från en ny doktorsavhandling om teknikundervisning i perspektivet särskild begåvning. Det är ett område som tidigare varit outforskat i svensk grundskola och där kunskapsluckorna är stora. Jag har undersökt vilka behov elever med särskild begåvning har i teknikundervisningen och jag har genomfört en studie över hur läromedel i teknikämnet kan möta dessa behov.

Min avhandling visar att teknikundervisningen har möjligheter att skapa förutsättningar för komplexitet och progression och ett exempel är undervisning med CAD. Avhandlingen visar också att det är viktigt att det görs medvetna didaktiska val för att komplexitet och progression ska förekomma kontinuerligt. Det tycks inte räcka med att enbart följa ett läromedel.

P氓 hemsidan  hittar du kortfattad och aktuell information om riskbed枚mning, ansvarsfr氓gor och kemikaliehantering, anpassad f枚r skolans undervisning. D盲r finns 盲ven en introduktion till gr枚n kemi och exempel p氓 鈥漡r枚na鈥� laborationer. Sidan uppdateras fortl枚pande p氓 engelska, finska, norska, slovenska och svenska. Id茅n 盲r att l盲rare ska f氓 verktyg f枚r att k盲nna sig kompetenta och trygga n盲r de hanterar hanterar kemikalier relaterade till sin undervisning.

F枚r att underl盲tta anv盲ndningen av hemsidan utvecklar vi nu webbaserade 枚vningar. Genom att verksamma l盲rare och medarbetare p氓 universitet i Finland, Norge, Slovenien och Sverige har provat ut materialet i flera omg氓ngar v氓gar vi p氓st氓 att inneh氓llet 盲r relevant. N氓gra s氓 kallade  finns publicerade p氓 engelska p氓 hemsidan. Under den h盲r presentationen kommer vi att ge en kort inflygning till hemsidan och d盲refter blir det m枚jlighet att prova p氓 n氓gra 枚vningar.

Pluralism utgör en central pedagogisk ansats inom handlingsorienterad miljö- och hållbarhetsutbildning (ESE). Kritiker menar dock att mycket av den pluralistiska diskursen fortfarande är centrerad kring antropocentrism. Dekoloniala forskare inom ESE har lyft fram behovet av att gå bort från epistemisk universalism och anamma perspektiv som ligger utanför västerländsk antropocentrism.

I denna session presenteras en studie där vi avser att undersöka hur naturens pluriversalitet kommer till uttryck i svenska grundskollärares undervisning om natur. Intervjutranskriptioner analyserades deduktivt med hjälp av ett spektrum av naturkonceptualiseringar som etablerats i tidigare forskning, där den antropocentriska ytterligheten ligger i linje med Arturo Escobars begrepp ”naturens kolonialitet” och den relationella ändpunkten utgör dess motsats. Preliminära resultat kommer att presenteras, inklusive hur lärare navigerar naturen både som lärandemål och som klassrum.

Ett 枚vergripande syfte f枚r 盲mnet naturkunskap i gymnasieskolan 盲r att f枚rbereda elever f枚r att delta i ett demokratiskt samh盲lle. Detta inneb盲r att undervisningen i f枚rsta hand har som syfte att utbilda naturvetenskapligt litterata samh盲llsmedborgare. Vi har under tre 氓r utvecklat en undervisningssekvens som syftar till utveckling av elevers f枚rm氓ga till kritisk granskning av naturvetenskap i media. Denna undervisningssekvens har testats och reviderats i tre cykler p氓 tv氓 olika gymnasieskolor i enlighet med designbaserad forskningsmetod.

Analysen av de tre cyklerna har resulterat i designprinciper som relaterar till f枚ljande tre omr氓den: undervisning kring naturvetenskapens karakt盲r (NOS) och naturvetenskapens karakt盲r i samh盲llet (NOSIS), vikten av urval av mediainslag och elevaktiviteter som erbjuder m枚jlighet f枚r eleverna att anv盲nda begrepp som relaterar till NOS. Utifr氓n designprinciperna utvecklar vi nu ett undervisningsmaterial som vi vill presentera och pr枚va.

I denna session presenteras ett ULF鈥憄rojekt som genomfördes under våren 2023 i samverkan mellan kommun, Karlstads universitet och verksamma NO鈥憀ärare på högstadiet med syfte att utveckla undervisningsupplägg och stärka lärares ämnesdidaktiska kompetens i utmanande delar av NO鈥憉ndervisningen. Projektet utgick från lärarnas praktik och fokuserade bland annat på undervisning om kemiska reaktioner. Arbetet genomfördes med Design鈥態ased Research som metod, där en pedagogisk intervention utvecklades, prövades i undervisningen och analyserades utifrån intervjuer och skriftliga elevdata.

Resultaten visar att ett fokus på vad som sker före, under och efter kemiska processer, likheter och skillnader mellan kemiska reaktioner och fysikaliska förändringar samt arbete med modeller för att koppla makro鈥� och mikronivå bidrog till ökad förståelse hos eleverna och färre begreppsliga missuppfattningar. Arbetssättet är överförbart till andra ämnen och åldrar och belyser värdet av medvetna didaktiska val och kollegial samverkan.

I denna session beskrivs hur Strömstad gymnasium arbetar med att sprida kunskap om havet vilket ligger till grund för skolans EU-certifiering som Blue School sedan fyra år. Havet är underrepresenterat i läroplanen både i grundskolan och gymnasiet (Fauville, Strang, Skantz, Bjelvenmark, & Solli, 2026). Temadagen i september för alla skolans dryga 400 elever och personal har olika fokus för årskurs 1-3 vilket gör att eleverna får med sig kunskap om havet utifrån olika perspektiv under sin gymnasietid.

Ett syfte för alla årkurser är att sprida kunskap och erfarenhet om hållbar mat från havet. Ett 30-tal företag, organisationer, myndigheter och akademin är engagerade denna dag. NO-ämnen har från start haft en självklar plats med längre undervisning och tydliga bedömningsuppgifter. I planeringen inför temadagen 2026 har vi samlat en kollegial referensgrupp som stärkt engagemanget bland undervisande lärare. Ytterligare exempel på hur skolan jobbar med havet lyfts.

Hur kan vi undervisa i naturvetenskap och teknik i förskolan utan att förlora lekens och skapandets magi? Med utgångspunkt i Förskolan Galaxens holistiska STEAM+P-strategi presenterar vi en didaktisk modell som bygger på transduktion – konsten att förflytta tankar och idéer mellan olika uttrycksformer, material och lärverktyg.