¸£Àû¼§

Drönartekniken visar vägen mot ett mer digitaliserat och resurseffektivt jordbruk. Projektet har visat hur drönare kan ge lantbrukare och rådgivare nya verktyg för att fatta träffsäkra beslut baserade på högupplöst fältdata i realtid.

Bilden visar en drönarbild över ett vårkornfält inför skörd. De gröna gångarna i grödan har orsakats av vildsvin.
Bilden visar en drönarbild över ett vårkornfält inför skörd. De gröna gångarna i grödan har orsakats av vildsvin.

Projektet Användning av drönare i växtodlingen för jordbrukets digitalisering har undersökt hur drönartekniken kan användas praktiskt i växtodlingen. Genom en omvärldsbevakning har både möjligheter och begränsningar identifierats, liksom jämförelser mellan olika drönarmodeller och programvaror för bildanalys.

Som en central del av projektet har praktiska manualer tagits fram. De beskriver steg för steg hur flygrutter planeras och genomförs, både med drönare som har inbyggda automatiska flygrutter och med drönare där rutten skapas manuellt i separat programvara. Manualerna visar även hur drönarbilder importeras, bearbetas och analyseras samt hur resultaten kan användas för att skapa styrfiler baserade på grönhetsindex, till exempel för varierad kvävegödsling.

Materialet riktar sig till både rådgivare och lantbrukare och syftar till att underlätta införandet av drönarteknik i praktiskt lantbruk. Resultaten visar att drönare erbjuder ett högupplöst, kostnadseffektivt och nästan realtidsbaserat sätt att samla in fältdata och skapa beslutsunderlag som kan bidra till en mer resurseffektiv och digitaliserad växtodling.

Bakgrund

Digitaliseringen av jordbruket går inte i den takt som skulle behövas, och drönare är en av de tekniker som har stor potential att påskynda utvecklingen och effektivisera växtodlingen. Genom att leverera högupplöst fältinformation i nära realtid kan drönare både komplettera och i vissa fall ersätta mindre högupplöst och fördröjda satellitbilder eller mer kostsam utrustning, såsom N-sensorer. Drönartekniken har funnits tillgänglig i flera år, men många lantbrukare och rådgivare vet inte hur den insamlade datan faktiskt kan omsättas till praktisk nytta i växtodlingen.

Metod och syfte

Syftet med projektet var att undersöka hur drönartekniken kan implementeras i lantbruket och hur den praktiskt kan användas för att bidra till en mer lönsam och resurseffektiv växtodling.

Projektet har byggt på två huvuddelar:

  • Omvärldsbevakning för att kartlägga möjligheter, begränsningar och juridiska ramar för drönaranvändning i växtodlingen.
  • Praktiska tester med drönare i olika prisklasser, där även flera programvaror för bearbetning och analys av drönarbilder har utvärderats. Utifrån testerna har manualer tagits fram som stöd för implementering (bilaga 1 och 2).

Resultat

Resultaten visar att drönare erbjuder ett kostnadseffektivt och högupplöst sätt att samla in fältdata i nära realtid, vilket stärker beslutsunderlaget för rådgivare och lantbrukare. Tekniken kan användas för att:

  • identifiera viltskador, dräneringsproblem och utvintringsskador
  • skapa underlag för varierad gödsling och växtskydd
  • bedöma etablering i radsådda grödor
  • kartlägga ogräsförekomst

Projektet belyser också utmaningar, som kort batteritid, väderberoende, datalagring och filformat. Dessutom behöver precisionen i spridningstekniken utvecklas för att fullt ut utnyttja drönardatans höga upplösning.

Trots dessa begränsningar visar projektet att drönartekniken redan idag kan bidra till mer träffsäkra insatser, minskad klimatpåverkan och ökad lönsamhet i växtodlingen. Genom de framtagna manualerna har projektet lagt grunden för en bredare användning av drönare i praktiskt lantbruk och rådgivning.

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering