¸£Àû¼§

Kunskapsnavet kommer att göra omfattande och systematisk omvärldsbevakning såväl internationell som nationell. Omvärldsbevakningen kommer att koordineras av ledaren för kunskapsnavet och delas in i olika områden såsom digitalteknik relaterat till växtodling, djurhållning och maskin. En viktig del inom vart och ett av dessa områden blir även hur digitalteknik används som beslutsstöd. Omvärldsspaningen kommer utöver att fokusera på olika områden även att beröra olika nivåer från forskning ner till lantbrukarens tillämpning av tekniken i det dagliga arbetet. För att kunna genomföra en heltäckande omvärldsspaning både vertikalt inom olika områden och horisontellt på olika nivåer kommer de ingående organisationerna i expertnätverket att tilldelas olika områden som de ansvarar för. Ledaren för kunskapsnavet har ansvar för att koordinera arbetet med omvärldsbevakningen och tillse att den blir heltäckande utan några kunskapsluckor.

Bevakning och scanning av teknik
Detta innebär att systematiskt scanna vad det finns för digitalteknik vid kunskapsnavets start och att sedan bevaka olika områden över tid för löpande infångst av digitala nyheter. Detta görs genom att följa med i medier t.ex. de främsta tidskrifterna inom fältet, prata med teknikexperter inom olika fält och delta i konferenser, mässor, seminarier m.m, där ny teknik presenteras.

I bevakning och scanning ingår att lokalisera vilken teknik som finns i olika delar av världen. Detta innefattar även att ta ställning till om denna teknik skulle passa i Sverige och att bevaka när denna teknik blir aktuell för den svenska marknaden.

Analys av omvärldsbevakning
Som en del i omvärldsbevakningen ingår att analysera värdet av den nya tekniken som lokaliseras. Experterna i expertnätverket som ansvarar för omvärldsbevakningen ska i sina sammanställningar göra en analys utifrån kritiska frågor såsom exempelvis:

1. Vad kan denna teknik bidra med till lantbruket?
2. Vilka problem kan de lösa?
3. Är tekniken robust?
4. Passar den i de förhållanden vi har i Sverige? (t.ex. odlingsförhållanden)
5. Fungerar det med gällande lagstiftning? (t.ex. djurskyddslag, lagar för autonoma fordon)
6. Vad skulle behöva förändras i våra regelverk eller lagar för att tekniken skulle kunna användas?

Dessa frågor kommer även att diskuteras gemensamt av experterna i expertnätverket under de gemensamma träffarna.

Best pratice och praktikanalys
Det är viktigt att kunskapsnavet befinner sig nära primärproducenterna och verkar för att utveckla kunskap som verkligen fungerar och som berör de behov som finns inom primärproduktionen och inom rådgivningen. I kunskapsnavet kommer vi därför göra sammanställningar och metaanalyser av best practice forskning, försök och tester dvs det som visar säkra resultat vid upprepade försök och som är överlägset jämför med annat som testas.

För praktikanalysen kommer även de tio lantbrukarna som ingår i referensnätverket spela en avgörande roll. Dels kan dessa lantbrukare dela med sig av sina egna erfarenheter, dels kan de delta som verksamhetsexperter i de tester och utvecklingsprojekt om digitalteknik som kommer att genomföras inom kunskapsnavet som en del av praktikanalysen. För genomförandet av praktikanalyser finns även fem test- och utvecklingsgårdar som idag används av Agtech Sweden, som även kan användas för tester och utveckling inom kunskapsnavet.

Analys av vetenskaplig forskning
Delaktiviteten syftar till att tolka data och resultat från forskning inom digital teknik för att genom expertnätverket kunna omsätta detta i konkret nytta för lantbrukaren. Den pedagogiska sakkunniga, liksom ledaren för kunskapsnavet är välmeriterade forskare med lång erfarenhet som experter på att tolka resultat från vetenskapliga artiklar, rapporter, forskningskonferenser, forskningsförsök m.m. I expertnätverket ingår även forskare från SLU. Dessa forskare kommer därför att utgöra ett viktigt stöd för expertnätverket.

Analysen av vetenskaplig forskning kommer att koordineras av den pedagogiskt sakkunniga samt verksamhetsledaren.

Behovsanalysen kommer att ske på flera olika sätt och arbetet med detta kommer att fördelas mellan expertnätverkets olika aktörer.

Identifiera behov av digitalteknik genom workshops, enkäter och intervjuer
Expertnätverket består av fyra rådgivarorganisationer ( Växa Sverige, Gård och Djurhälsan, Ludvig & Company samt Lovang Lanbrukskonsult). Dessa har i uppdrag att löpande föra en dialog med de lantbrukare som de är rådgivare för och sammanställa de behov av digitalteknik och problem kopplat till digitalteknik som framkommer vid rådgivningssamtal och aktiviteter som anordnas inom organisationerna. Genom dessa dialoger och sammanställningar skapas en säker bild av de behov som uttrycks av lantbrukare inom olika produktionsgrenar. Växa Sverige som är Sveriges största husdjursförening och har en rikstäckande rådgivningsorganisation med 600 medlemmar, kommer få ett särskilt ansvar för att samordna rådgivarorganisationernas arbete.

Analysera problem kopplat till befintlig digitalteknik
Kunskapsnavet kommer inte bara att arbeta med att omvärldsbevaka och sammanställa ny teknik som kan leda till förbättringar och lösningar på problem för lantbrukare och rådgivare. Idag finns redan en oerhört stor mängd digitalteknik som används inom lantbruket men detta är inte alltid problemfritt. Dels finns det utmaningar när det gäller användarvänligheten, vilket gör att mycket av den digitalteknik som finns inbyggd i maskiner inte används, dels finns det problem med robustheten. Det kan handla om program som har buggar eller teknisk utrustning som inte klarar den tuffa miljön i lantbruket. För att komma förbi dessa problem behöver det utvecklas teknik som är säker, robust, hållbar och har en rimlig kostnad. En del i kunskapsnavets arbete kommer därför att fokusera på att kartlägga och analysera de problem som finns kopplade till digitalteknik och utifrån dessa analyser utforma råd och stöd för hur dessa problem kan lösas. Analyserna kan även innefatta olika tester av befintlig digitalteknik.

Återföra resultat från omvärldsspaningen genom seminarier, möten och kurser
Återförseln av kunskapen från omvärldsspaningen kommer som nämnts ske mycket aktivt och på flera olika sätt, t.ex i form av olika rapporter och populärvetenskapliga texter, liksom genom sociala medier och nyhetsbrev. Resultaten från kunskapsspaningen kommer även att återföras till näringen genom seminarier, möten och kurserm föredrag och medverkan vid olika event. Referensgrupperna och expertnätverket kommer ha en mycket viktig roll i återförsel av resultaten från omvärldsspaningen genom sina olika kanaler. När resultaten från omvärldsspaningen återförs kommer det vara viktigt att genomföra en analys med näringen om resultatet från omvärldsspaningen, analysen kommer dels handla om ifall kunskapen "förpackas" på ett lämpligt sätt så att den blir tillgänglig för näringen, dels om den är relevant och dels hur näringen ser på den digitalteknik som presenteras.

Analys av vetenskaplig forskning

Vi kommer att koordinera kunskapsnavet både genom formaliserade processer och informella processer. Löpande möten vid jämna mellanrum kommer att ske med alla expertorganisationer liksom med referensgrupperna (och jordbruksverket). I mångt och mycket kommer kansliet vara en helpdesk för alla partners i kunskapsnavet, men dialoger kommer även att systematiseras under workshops och andra möten. Vidare kommer verksamheten genom följeforskaren att hela tiden analysera resultat i förhållande till mål och intentioner.

Akademin
En del i kunskapsnavets verksamhet handlar om att arbeta i gränslandet mellan akademi och näringsliv. Det finns många värdefulla kunskaper inom den akademiska världen som skulle kunna komma till nytta inom lantbruket. Koordinationen och dialogen kopplad till akademin handlar alltså, enligt vårt perspektiv, om att hantera kunskaps- och idéfööden i båda riktningarna och att stärka kopplingen mellan lantbrukspraktiken och akademin. I kunskapsnavet finns två tunga akademiska aktörer med: Linköpings universitet och SLU, båda dessa lärosäten innehåller en mycket stor mängd avdelningar, kunskapsområden och människor som bedriver forskning.

±·Ã¤°ù¾±²Ô²µ±ð²Ô
Att koordinera processer relaterade till näringslivet handlar om att kunna hantera olika företagskulturer och speciella förhållanden som råder hos respektive företag. Därför är vi noga med att möten och andra aktiviteter är strukturerade och håller en hög nivå som leder till nu kunskap för alla inblandade. Vi anser att det även är viktigt att vara med ute hos företagen, men kommer även skapa workshops och forum för dialoger med näringslivsaktörerna.

Andra kunskapsnav
Det är viktigt för vårt kunskapsnav att skapa ett givande utbyte med andra kunskapsnav som Jordbruksverket etablerat eller kommer att etablera. Vi tror det är bra att skapa en samarbetsmodell med gemensamma aktiviteter mellan navet och att dra nytta av varandras kompetenser och hoppas på att kunna samarbeta runt såväl gemensamma tester, omvärldsanalyser och kommunikationsinsatser.

Andra plattformar
Kunskapsnavet för digitalisering ska verka brett över hela nationen. En viktig del av koordineringen och dialogen handlar därför om att även koppla an till andra plattformar vid sidan om kunskapsnaven. Vi har turligt nog redan uppbyggda samarbeten och dialoger med flera sådana plattformar, exempelvis Sweden Food Arena, Nationell kompass för mat, dryck och lokal livsmedelskedja, det nationella nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken (Landsbygdsnätverket), Krinova, Vreta Kluster och AgroÖst (för att nämna några). Men vi tror även det finns anledning att även väva in några internationella plattformar. I det sammanhanget har vi redan skrivna samarbetsavtal med BCE Biocluster (Norge) och The European Region for Innovation in Agriculture, Food and Forestry (ERIAFF).

Kunskapsnavets expertnätverk är omfattande och tillsammans har vi verksamhet över hela landet, detta ger oss stora möjligheter att samarbeta med många olika plattformar och nätverk utanför navet. Koordineringen av dessa samarbeten kommer att delas upp både geografiskt och innehållsmässigt mellan aktörerna i navet.

Det finns en oro hos lantbrukare att investera i eller på annat sätt ta till sig ny digitalteknik. Det finns fog för den oron. Ofta är ny digitalteknik förenad med problem och buggar och inom lantbruket talas om problemet när olika system ska koppla an till varandra. Det finns alltså ett behov av kommersiellt oberoende aktörer till vilka jordbrukets yrkesverksamma kan vända sig för att få objektiva råd i teknikfrågor. Idag är såväl jordbrukare som rådgivare i hög grad i händerna på aktörer som direkt eller indirekt företräder tillverkare av de tekniska alternativ som står till buds. Därför behöver Sveriges jordbrukare en funktion som fångar in och strukturerar nationella erfarenheter av tillämpad digital jordbruksteknik.

Testa digitala verktyg
Med verktyg avses fysisk digitalteknik såsom sensorer för digitalisering av djurstallar, terminaler för precisionsodling, autonoma och digitalt styrda fältrobotar. Vi kommer här att dra nytta av dels till navet knutna utvecklingsgårdar, dels de 10 lantbrukare som knyts till navet. När det gäller fysisk digitalteknik kommer testerna inte bara att handla om funktion som upplevs vid första intrycket av den, utan vi kommer också att initiera tester som sker över längre tid och där tekniken utsätts för de miljöfaktorer som präglar lantbruket dvs väder och vind (inte minst fukt och temperatur), stötar och slag eller damm. För att hushålla med ekonomiska resurser kommer testerna också att inkludera intervjuer med lantbrukare som använt viss fysisk digital teknik under en längre tid.

Testa digitala tjänster
Med digitala tjänster avser vi sådan digital teknik som inte primärt innebär fysiska produkter utan snarare sådant som molntjänster med olika programvaror för exempelvis precisionsodling eller kontroll av djurbesättningar inomhus eller på naturbetesmarker. Inte minst avses beslutsstödssystem som bygger på molntjänster. Testerna kommer att utföras av aktörer i expertnätverket i samarbete med våra utvecklingsgårdar och våra 10 referenslantbrukare. Men vi kommer också att via intervjuer och andra metoder systematiskt fånga in erfarenheter från en större bredd lantbrukare. I det sammanhanget är det viktigt att inkludera en mångfald av lantbrukare, t.ex. digitalt vana vs digitalt ovana, äldre vs yngre personer, kvinnor vs. män osv.

Utvärdera digitala verktyg
Fokus kommer att vara på digitala verktyg som finns på marknaden, men vi kommer också att göra tester av prototyper och verka för att det skapas nya forsknings och utvecklingsprojekt för nya digitala lösningar som kan ge positiva effekter inom näringen. Som en del i detta kommer kunskapsnavet bland annat hålla span på relevanta utlysningar och hjälpa till med att sammanföra aktörer för forskningsprojekt och ge stöd i skrivande av ansökningar till utlysningar.

Utvärdera digitala tjänster
Som framgått kommer vi att testa och utvärdera teknik i användrarkontext. Vi är här inspirerade av så kallat Farmtest som är väl etablerat i Danmark. Det handlar om något mindre komplext än ett forskningsprojekt. Exempelvis ställs inte krav på upprepningar utan de är mer ett produkttest. En annan skillnad mellan farmtest och regelrätt forskning är snabbheten. Risken med större forskningsprojekt är att produkter som ingår i projekten hinner försvinna från marknaden innan resultatet är klart. Vad gäller analysdimensioner för digitala tjänster ämnar vi nyttja samma som angavs i avsnittet ovan.

En viktig del i kunskapsnavets arbete blir att förädla, paketera och förmedla kunskap i format som passar olika målgrupper och som får en bred spridning genom olika kanaler. För att kunskapen ska vara relevant för aktörer som verkar inom olika delar och på olika nivåer inom kedjan kommer förpackningen och kunskapsspridningen delas in i följande fyra delar.

Fördjupade rapporter
Fördjupade rapporterna handlar om att sammanställa och göra analyser av sådant som rör digitalteknik som fångas in i expertnätverket. Det handlar också om att skriva forskningsrapporter eller vetenskapliga artiklar som baseras på resultat som framkommer av de tester och försök som kommer att ske inom kunskapsnavet. Ansvaret för dessa fördjupade rapporter kommer delas upp mellan experterna i expertnätverket och kansliet.

Enklare rapporter och utbildningsmaterial
Kunskapsnavet huvudfokus är att förmedla kunskap som är förpackad på ett sätt så att den är tillgänglig för och relevant för alla målgrupper oavsett digital mognad. För detta kommer vi att producera rapporter som är skrivet på ett enklare sätt, men som för den skull inte tummar på ett relevant och djupt kunskapsinnehåll. En gång i månaden ska expertnätverket samlas för att dela med sig av sina omvärldsbevakning och analys av denna. Inför varje sådant möte ska personerna i expertnätverket lämna in en sammanställning av det de funnit vid omvärldsspaningen. Detta kommer att förpackas av pedagogisk sakkunnig i samråd med expertnätverket till en lättillgänglig rapport som ska spridas brett via alla dom kanaler som kunskapsnavet omfattar. Utöver dessa rapporter kommer pedagogiskt sakkunnig tillsammans med personer från expertnätverket utforma utbildningsmaterial inom olika områden som har till syfte att på ett pedagogiskt och tydligt sätt leda till ökad kunskap om digitalteknik inom lantbruk. Dessa utbildningsmaterial kan dels vända sig till primärproducenter, men det kan också vara utbildningsmaterial som vänder sig till aktörer utanför lantbruket som saknar kunskap om hur lantbruk fungerar idag och vilken omfattande mängd digitalteknik det finns inom lantbruk. Det kan bland annat vara teknikföretag, allmänhet och forskare som behöver öka sin kunskap inom detta för att det ska väckas idéer om nya projekt som kan bidra till omställning och systemförändring.

Hemsida
Kunskapsnavet kommer vara en fristående organisation inom Linköpings universitet och kommer därmed att ha en egen hemsida. Hemsidan blir viktig både för kommunikation ut från kunskapsnavet och för att personer utifrån ska kunna komma i kontakt med kunskapsnavet. Hemsidan ska vara levande och vara en kunskapskälla som informera brett om digitalteknik kopplat till lantbruk. Den ska alltså inte bara informera om det som sker inom själva kunskapsnavet utan även kunna fungera som en sammanhållande länk för olika aktörer, nav, plattformar; projekt osv som håller på med digitalteknik inom lantbruk. Alla i expertnätverket såväl som personerna i referensgrupperna har till uppgift att förmedla information till kommunikatören för publicering på hemsidan. Det ska också finnas ett samarbete mellan den kommunikatör som arbetar på kunskapsnavets kansli och de kommunikatörer som finns hos olika aktörer i navets expertnätverk, så att organisationerna kan hjälpas åt att sprida och inhämta relevant information och kunskap via sina respektive hemsidor.

Sociala medier och nyhetsbrev
För att få stor spridning och nå ut till olika aktörer kommer kunskapsnavet också aktivt att jobba med spridning på sociala medier. Kommunikationsavdelningen vid Linköpings universitet har stor erfarenhet av strategier för att nå olika målgrupper via sociala medier, dessa strategier kommer ligga till grund för att vi ska nå fram till så många olika målgrupper som möjligt och få en bred spridning via sociala medier. För att nå genomslag via sociala medier gäller det att både förmedla ett intressant innehåll och att ha ett tillräckligt stort flöde. Kommunikatören i kunskapsnavet kommer tillsammans med verksamhetsledaren och kommunikationsexperter från LiU sätta upp en plan för arbetet med sociala medier så att det sker på ett väl genomtänkt och strukturerat sätt, då detta kommer bli en viktig kanal utåt.