žŁÀûŒ§

Hem
Inspelning av en seminarium.
Inspelning av en seminarium.
Inspelning av en seminarium.

Videos

Digitala lunchseminarier 2026

Image not found

Cybersäkerhet seminarium 1

Digitalt, robust och sÀkert - framtidens jordbruk och cybersÀkerhet

I den första delen av seminarieserien fÄr du en överblick över pÄgÄende initiativ och verktyg som driver utvecklingen framÄt. Cyberly berÀttar om sitt arbete med cybersÀkerhet och kommande regelverk och vi avslutar med en introduktion till grundlÀggande cybersÀkerhet med fokus pÄ robusthet och hur AI kan anvÀndas för att stÀrka det dagliga arbetet, som leds av Office Sverige.

Image not found

Cybersäkerhet seminarium 2

Robust drift i det digitala jordbruket – sĂ€ker data för djur- och vĂ€xthĂ„llning.

I seminariet medverkar Linda Snejde frÄn Office Sverige, som presenterar digitala verktyg som kan anvÀndas pÄ gÄrden och hur de fungerar i praktiken. Representanter frÄn LRF Ungdom deltar ocksÄ i samtalet och diskuterar frÄgor kopplade till robust drift och sÀker hantering av data inom djur- och vÀxthÄllning.

Image not found

Cybersäkerhet seminarium 3

Hur ser sÀkerheten egentligen ut i de digitala system som blivit en sjÀlvklar del av dagens jordbruk?

I detta inspelade seminarium möts Agronod och DatavÀxt för att belysa hur datasÀkerhet, dataintegritet och ÀganderÀtt till data hanteras i ett allt mer digitaliserat lantbruk. Du fÄr ta del av konkreta exempel frÄn djur- och vÀxthÄllning, lÀrdomar frÄn incidenter samt perspektiv pÄ varför en sÀker och neutral infrastruktur för lantbruksdata Àr avgörande för svenskt lantbruk.

Image not found

Cybersäkerhet seminarium 4

Digitalt försvar för lantbruket. Cyberhot, krigsföring och vÀgen mot robusthet

I den sista delen av vÄr seminarieserie ligger fokus pÄ digitalt försvar inom lantbruket och hur verksamheter kan stÀrka sin motstÄndskraft i en allt mer osÀker omvÀrld. Du fÄr ta del av perspektiv pÄ cyberhot, kopplingar till modern krigsföring samt konkreta exempel pÄ hur risker kan hanteras i praktiken.


Image not found

När tekniken ser det vi inte ser - sensorer och data i praktiken

Hur mycket kan vi egentligen veta om våra djur med hjälp av teknik?

I det här seminariet dyker vi ner i hur sensorer och datainsamling används i dagens lantbruk – från aktivitetsmätare och positioneringssystem till GPS och kamerateknik. Teknik som gör det möjligt att följa djur i realtid och upptäcka sådant vi själva inte ser.

Tidiga digitala skördeprognoser för optimerade insatser

Dessa seminarium handlar om hur digitala verktyg och data kan användas för att förutsäga skörd och optimera beslut i precisionsjordbruk. Vi går igenom olika angreppssätt: från grödmodeller baserade på växtfysiologi, till satellit- och historikbaserade produktivitetszoner, samt markscanning och detaljerad jordanalys.

Agricolus

Vad Àr deras produkt?

Deras produkt Àr en digital plattform och app för precisionsjordbruk. Den riktar sig till lantbrukare och andra aktörer inom jordbruket och syftar till att stötta beslutsfattande kring grödor, till exempel bevattning, gödsling, skadedjur och skördeprognoser.

En central del av produkten Àr avkastningsprognoser för grödor, i detta fall vintervete, samt övervakning av grödans hÀlsa och utveckling med hjÀlp av data och modeller.

Hur fungerar produkten?

Produkten bygger pÄ en mekanistisk grödmodell (inte ren AI eller statistik), vilket innebÀr att den simulerar hur vÀxten faktiskt vÀxer biologiskt, dag för dag.

Kortfattat fungerar det sÄ hÀr:

  1. Datainsamling
    • VĂ€derdata (temperatur, nederbörd, solinstrĂ„lning, vind m.m.)
    • Jorddata (t.ex. jordtextur)
    • SĂ„- och skördedatum
    • Eventuellt lokala vĂ€derstationer och jordbrukspraktiker
      Dessa data kan komma frÄn europeiska vÀderdatabaser eller lokala mÀtningar
  2. łŐĂ€łæłÙČőŸ±łŸłÜ±ô±đ°ùŸ±ČÔČ”
    • Modellen simulerar hur biomassa produceras och fördelas mellan rötter, blad, stjĂ€lk och ax.
    • VĂ€xtens utveckling delas in i tre huvudfaser:
      • SĂ„dd → uppkomst
      • Uppkomst → blomning
      • Blomning → mognad
        Varje fas har olika sÀtt att anvÀnda resurser.
  3. Kalibrering
    • Modellen mĂ„ste kalibreras för varje region och grödsort.
    • Kalibreringen justerar modellen sĂ„ att t.ex. blomningsdatum och potentiell skörd stĂ€mmer med verkliga fĂ€ltdata.
    • Vanligtvis krĂ€vs 1–2 Ă„rs data per region
  4. Resultat och noggrannhet
    • Produkten ger prognoser för potentiell skörd.
    • Nuvarande noggrannhet ligger runt ±15 % felmarginal.
    • Med mer detaljerad data (bevattning, gödsling m.m.) kan precisionen förbĂ€ttras ytterligare.

 

Kontakt

Agricolus
https://www.agricolus.com/
Federica Bordoni
f.bordoni@agricolus.com

GeoPard

Vad är deras produkt?

Deras produkt är en ”allt-i-ett-plattform för precisionsjordbruk” som används av lantbrukare, agronomer och agribusiness-företag. Plattformen samlar in, lagrar och analyserar geografisk och agronomisk data per fält för att stödja beslut kring bland annat skörd, gödsling och insatsoptimering.

Ett särskilt fokus ligger på att:

  • förutsäga förväntad skörd,
  • analysera variation inom fält,
  • och skapa variabla styrfiler (t.ex. för kvävegödsling).

Hur fungerar produkten?

Produkten fungerar genom att kombinera många datakällor, analysmodeller och AI i ett sammanhängande arbetsflöde:

1. Datainsamling

Plattformen samlar in och kopplar ihop:

  • historiska skördekartor
  • satellitdata (vegetationsindex, biomassa m.m.)
  • väderdata
  • jord- och topografidata
  • maskindata (såmaskiner, skördetröskor m.fl.)

All data samlas på fält- och zon-nivå.

2. Analys och modellering

Med hjälp av modeller och AI analyseras:

  • fältets produktionspotential
  • stabila och instabila zoner
  • sambandet mellan jord, växtutveckling och historisk skörd

Resultatet blir:

  • förväntat skördeintervall (inte bara ett exakt tal)
  • kartor som visar hög- och lågproducerande zoner inom samma fält.

3. Beslutsstöd för gödsling

Utifrån skördeprognosen och variationen i fältet:

  • beräknas kvävebehovet inför andra/finala gödslingstillfället
  • skapas variabla giva-kartor (t.ex. ±10 % eller fler zoner)
  • användaren kan välja mellan enkla eller mer avancerade, datadrivna strategier

Målet är att:

  • undvika övergödsling
  • sänka kostnader
  • minska miljöpåverkan
  • samtidigt maximera lönsam skörd.

4. Praktisk användning

  • Kartor exporteras direkt till maskiner
  • Arbetsflöden kan automatiseras
  • Systemet är redo att användas i Sverige redan idag.

 

Kontakt


Vladimir Klinkov
vladimir.klinkov@geopard.tech

OneSoil.ai

Vad är deras produkt?

OneSoil är en digital plattform för precisionsjordbruk som hjälper lantbrukare och agronomer att:

  • analysera skördevariation inom fält
  • planera och genomföra variabel giva (VRA), främst för kvävegödsling
  • utvärdera resultat med hjälp av skördedata och fältförsök

Produkten finns som:

  • en mobilapp för fältövervakning och scouting
  • en mer avancerad webbaserad plattform (OneSoil Pro) för professionell användning, t.ex. gödsling, fältförsök och skördeanalys.

Hur fungerar produkten?

OneSoil.ai bygger på fjärranalys (satellitdata), historisk data och AI-baserade algoritmer.

1. Insamling av data

Plattformen använder:

  • satellitbilder över flera år
  • historiska skördekartor
  • grödtyp och växtsäsong
  • jordrelaterade indikatorer (t.ex. jordens ljushet = organiskt material)
  • topografi (höjd, lågmarker, sluttningar)

Allt kopplas till exakta fältgränser

2. Skapande av produktivitetszoner

Med hjälp av AI analyseras hur skörden har varierat år efter år. Resultatet blir produktivitetszoner:

  • hög produktivitet
  • medel
  • låg produktivitet

Dessa zoner används för att förutsäga hur skörden sannolikt kommer att fördelas nästa säsong, inte bara vad som syns just nu i grödan

 

3. Beslutsstöd för variabel giva

Utifrån produktivitetszonerna kan användaren:

  • skapa styrfiler för variabel kvävegödsling
  • ge mer insats där potentialen är hög
  • minska insatser där responsen är låg

Detta minskar:

  • övergödsling
  • kostnader
  • miljöpåverkan
    samtidigt som skörden kan öka

4. Uppföljning och lärande

Efter skörd:

  • laddas skördedata upp i systemet
  • resultat jämförs zon för zon
  • fältförsök och kontrollrutor analyseras

Detta används för att förbättra strategin till nästa säsong.

 

Kontakt

 
Vladyslav Paskar
v.paskar@onesoil.ai

Terra Oracle AI

Vad är deras produkt?

Terra Oracle AI är en AI-baserad agronomisk rådgivare som ingår i Terra AIs precisionsjordbrukssystem. Produkten kombinerar markscanning, satellitdata, väderdata och maskindata för att hjälpa lantbrukare att förstå varför skörden varierar inom fält och hur insatser kan optimeras.

Hur fungerar produkten?

  1. Markscanning
    Fältet scannas med en avancerad sensor som mäter jordens egenskaper (pH, näringsämnen, organiskt material m.m.) i hög upplösning. Resultaten kalibreras med laboratorieprover.
  2. Dataintegration
    Jorddata kombineras med:
  3. AI-analys (Terra Oracle AI)
    Terra Oracle AI analyserar alla datalager tillsammans och:
  4. Beslutsstöd och ekonomi
    AI:n kan även göra ROI-beräkningar, t.ex. om kalkning eller gödsling är lönsam, baserat på skördepotential, kostnader och spannmålspriser.

 

Kontakt

 
Erez Biton
erez@terraoracle.ai

SEGES Innovation

Vad Àr produkten?

En digital modell för tidig skördeprognos i framför allt höstvete, integrerad i SEGES farm management-system. Prognosen anvÀnds som beslutsstöd för att optimera kvÀvegödsling.

Hur fungerar den?


Bygger pÄ maskininlÀrning trÀnad med stora mÀngder fÀltförsök och historiska skördedata frÄn Danmark.

  • Kombinerar flera datakĂ€llor, bland annat:
  • Jordart och odlingshistoria
  • FöregĂ„ende gröda och anvĂ€ndning av stallgödsel
  • VĂ€xtföljd, bevattning och fĂ„nggrödor
  • VĂ€derdata och sĂ€songsvariationer
  • Modellen ger en uppskattning av förvĂ€ntad skörd tidigt pĂ„ sĂ€songen.
  • Prognosen anvĂ€nds i berĂ€kning av grödans kvĂ€vebehov, sĂ„ att givorna kan anpassas mer exakt.


Kontakt


Mette Kramer Langgaard
mlje@seges.dk

Syngenta

Vad Àr produkten?

En digital plattform för skördeprognoser och fÀltövervakning som ger kontinuerliga uppskattningar av förvÀntad avkastning och grödans utveckling.

Hur fungerar den?

  • Kombinerar satellitbilder, vĂ€derdata, markdata och information om gröda och sort.
  • AnvĂ€nder AI-baserade modeller som följer grödans biomassa, tillvĂ€xt och stress under sĂ€songen.
  • Prognoserna uppdateras löpande nĂ€r ny data kommer in.
  • Kan anvĂ€ndas tillsammans med andra beslutsstöd, exempelvis för gödsling, vĂ€xtskydd och skördeplanering.

łąĂ€ČÔ°ìČč°ù

  • LĂ€nk till Cropwise Open Platform-webbplatsen dĂ€r du hittar detaljerad information om vĂ„ra tillgĂ€ngliga modeller:
  • LĂ€nk till verktyget Field Variability Assessment som finns tillgĂ€ngligt som en kostnadsfri webbtjĂ€nst:


Kontakt


Jeanne-Lise Phung
jeanne-lise.phung@syngenta.com

 

Image not found

Del 1

Image not found

Del 2

Ett bord som har en lista med olika föremÄl pÄ sig.
Jämförelse av datakällor och funktioner i digitala verktyg för tidiga skördeprognoser från företag som deltog i seminariet. Tabellen visar vilka typer av indata (t.ex. satellitbilder, väder- och jorddata) och plattformsfunktioner (t.ex. skördeprognoser, produktivitetszoner och VRA-kartor) som respektive lösning erbjuder samt om de är tillgängliga i Sverige våren 2026.

Kontakt

Johan Larsson Hörkén
johan@frinkle.se

Ulrik Lovang
ulrik.lovang@lovang.se

Digitala lunchseminarier 2025

Så tar vi lantbruket in i framtiden - Globala insikter och svenska möjligheter

Under detta lunchseminarium, arrangerat av HushÄllningssÀllskapet SkÄne, diskuterar vi hur internationella exempel pÄ digitalisering och teknikutveckling kan stÀrka det svenska lantbruket.

Seminariet spelades in den 12 maj 2025.

Tryck pÄ "V" för att se seminariet i fullskÀrm.

Digitalisering för en smartare nötköttsproduktion

Den 8 maj 2025 hölls ett lunchseminarium där Caroline Almroth Larsson och Caroline Eriksson från Gård & Djurhälsan gav konkreta tips och visade exempel på digitala lösningar för nötköttsproduktion.

Seminariet spelades in den 8 maj 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitalisering för en smartare grisproduktion

Ta del av vårt digitala lunchseminarium där Lina Hidås och Pontus Almerheim från Gård & Djurhälsan visar hur digital teknik kan effektivisera grisproduktionen. Få inspiration och smarta exempel på lösningar som gör skillnad.

Seminariet spelades in den 26 maj 2025.

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Digitalisering för en smartare får- och lammproduktion

I detta inspelade lunchseminarium fÄr du ta del av konkreta exempel pÄ hur digital teknik kan effektivisera och förbÀttra arbetet pÄ gÄrden. Malin Bernhard och Theo den Braver frÄn GÄrd & DjurhÀlsan berÀttar om aktuella digitala lösningar och framtidssatsningar som hjÀlper svensk lammproduktion att utvecklas.

Seminariet spelades in den 4 juni 2025.

Tryck pÄ "V" för att se seminariet i fullskÀrm.

Image not found

Agritechnica i backspegeln - och framtidens teknik i strålkastarljus

Ett webbinarium dĂ€r Agtech Sweden, Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering och HushĂ„llningssĂ€llskapet summerar intrycken frĂ„n Agritechnica 2025. Vi gĂ„r igenom konkreta exempel pĂ„ ny teknik inom vĂ€xtodling, sensorer, AI, robotik, bevattning, gödslingsprecision, ogrĂ€sbekĂ€mpning, drönare och nordiska innovationer – och diskuterar vad det betyder för framtidens lantbruk.
Image not found

Nedsläckning av 2G- och 3G-näten - Vad innebär det för lantbruket?

Den 20 november arrangerade Agtech Sweden och LRF inom ramen för Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering (”Digitaliseringsnavet”) ett webbinarium under rubriken ”NedslĂ€ckning av 2G- och 3G-nĂ€ten - Vad innebĂ€r det för lantbruket?”.

Upptäck AI:s potential i lantbruket - Två inspirerande seminarier

Introduktion till AI inom lantbruket, Del 1

I detta inspelade seminarium ger Oscar Spaak, AI Change Agent vid Linköping Science Park, en översikt av AI och dess potential inom lantbruket. Med över 15 Ärs erfarenhet av innovation och förÀndringsledning fokuserar han pÄ hur tekniken kan anvÀndas pÄ ett sÀtt som sÀtter mÀnniskan i centrum. Seminariet belyser hur AI kan bidra till lÄngsiktigt hÄllbara förÀndringar för bÄde lantbrukare och företag.

Inspelat: 4 mars, 2025

Tryck pÄ "V" för att se seminariet i fullskÀrm.

Praktisk tillämpning av AI i lantbruket, Del 2

Detta inspelade seminarium handlar om AI inom lantbruket och hur olika chatbottar kan användas som stöd i vardagen. Oscar Spaak leder en dynamisk session där Peter Borring och Amanda Segervall testar och delar sina erfarenheter av AI-teknik i lantbruket. Med praktiska exempel och diskussioner ger seminariet en unik inblick i hur modern teknik kan effektivisera och utveckla lantbruksverksamheter.

Inspelat: 12 mars, 2025

Tryck på "V" för att se seminariet i fullskärm.

Seminarieserie - Lantbruk och livsmedelsförsörjning i osäker cybervärld

Del 1: Cybersäkerhet - en ödesfråga?

Lantbruket har idag kommit att bli oerhört framgångsrikt, inte minst tack vare digitalteknik.
Under det här lunchseminariet inleder vi med frågan var lantbruket egentligen står när det gäller digitalisering. Vi ställer också frågan vilken roll lantbrukaren har i Sveriges livsmedelsförsörjning och försvar. Men sedan tänker vi fokusera på vilka cyberhot och andra säkerhetsrisker som finns i samhället i stort – och särskilt i lantbruket.

Det är nämligen så att lantbruket av flera skäl är en måltavla när det gäller cyberattacker. Då detta är så strategiskt allvarligt hävdar vi att det är viktigt att samarbeta mellan försvaret och civilsamhället. Vi vill ju fortsätta digitaliseringen men göra det på säkrast möjligaste sätt. Karolina Muhrman och Per Frankelius, Organisations- respektive innovationsledare i Agtech Sweden, inleder och sedan följer två huvudtalare, nämligen Patrik Sandgren, Ansvarig för Forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen och därefter Mattias Elfström, Överstelöjtnant i Försvarsmakten.

Del 2: Cyberrisker - vad kan drabba mig som lantbrukare?

Vi lever i en värld där andelen brott inom vår IT & informationsstruktur ökar. Vad är det som kan hända och hur drabbar det mig som enskild lantbrukare/företagare? Vi kommer under det här tillfället lyfta exempel på vad som hänt eller varit nära att hända, samt vilka konsekvenser det kan innebära.

Matproduktion är bärande för vår överlevnad och är därför strategiskt viktigt för samhället. På grund av detta är lantbruket utsatt för cyberhot från såväl länder med onda avsikter som enskilda brottsutövare. Redan har USA drabbats av allvarliga cyberattacker mot matproduktionen och i Sverige har både exempelvis Lantmännen och Coop drabbats. Också för den enskilde lantbrukaren är störningar av digital teknik en allvarlig sak som måste förebyggas och hanteras på bästa sätt.

Del 3: Grundläggande cyberhygien - vart börjar jag?

Cyber- och informationssäkerhet kan låta avancerat, men faktum är att grunden är enkel och börjar med din personliga cyberhygien. Precis som att du inte håller upp dörren till lokalerna för vem som helst bara för att den har en gul väst på sig, så gläntar du inte på dörren till digitala utrymmen genom lätta lösenord på postit-lappar.

Men människor gör misstag och vi företagare får göra vårt bästa för att skydda våra medarbetare och våra företag. Numera är cyberattacker inte ovanliga och det är sällan som den drabbade är det direkta målet. Men ett mindre företag kan lätt slås ut då en leverantör faller och data går förlorade. Eller för att man helt enkelt inte kan fakturera på flera dagar.

Precis som vi låser och larmar våra maskiner och våra lokaler ska vi göra även med våra digitala tillgångar. Alla behöver inte ha tillgång till allting, alltid. Och när det ändå råkar bli fel eller någon har tagit sig in, så har vi en checklista för hur vi hanterar även den akuta situationen i den digitala världen. Handfasta tips utlovas! Lyssna till Joanna Sjölander, Klusterledare Cyberly, Linköping Science Park.

Del 4: Ny lagstiftning för livsmedelsproducenter

Cyberly och Teknikföretagen bjuder på en introduktion till ny lagstiftning som ställer krav på säkerhet i nätverk och informationssystem – NIS 2 och Cybersäkerhetsakten (CRA) som ska implementeras detta år. Konsekvenserna för den som inte känner till, och följer reglerna, kan bli stora. Bötesbelopp i likhet med de vi numera känner igen från GDPR-sammanhang kan påföras, liksom personligt ansvar för företagsledning. I den nya lagstiftningen omfattas även hela livsmedelskedjan. Nyligen landade förslaget till hur NIS2 ska genomföras i svensk lag på regeringens bord och enligt den ska den nya lagen börja gälla från årsskiftet.
Vi som arrangerar det hela är de tre plattformarna Cyberly, SmartAgri och Agtech Sweden.

Del 5: Hårdvara och mjukvara - hur skyddar vi oss mot stöld och sabotage?

Lantbruket har allt att vinna på att använda smart digitalteknik för att förbättra produktiviteten, stärka arbetsmiljön och få mer betalt för olika produkter. Men samtidigt måste vi tänka på att digitalteknik kan bli föremål för stöld och sabotage. Det gäller både fysisk utrustning och digitala data som finns lokalt i systemen eller i ”molnet”.
Under detta lunchseminarium kommer vi diskutera hur man kan göra för att skydda sig mot stöld och sabotage både när det gäller hårdvara och mjukvara. Tre personer gör inspel i frågan.

  • Jörgen Skarin, Verksamhetsutvecklare vid Regionalt Cybercrime Center inom Polisen
  • Richard Bogren, försäljningschef mot Lantbruk, Länsförsäkringar Skaraborg
  • Daniel Carlsson, Precision AG/Farmsight Specialist hos Åhmans traktorcentrum

Växadagarna 2026

Image not found

Mette Rehnström

Mette Rehnström berättar om Växadagarna 2026 i Umeå. En mötesplats för lantbrukare, rådgivare och branschaktörer där kunskap, erfarenheter och ny teknik delas med fokus på praktisk nytta i lantbrukets vardag.

Image not found

Monter

I vår monter på Växadagarna fick besökare ta del av lösningar och samtal om hur digitala verktyg kan användas i praktiken, både inom mjölkproduktion och andra områden. Fokus låg på kunskapsutbyte och konkreta exempel.

Image not found

Carl Andås

Carl Andås berättar om precision i vallodling, från drönare och varierad gödsling till NIR-sensorer för foderanalys. Fokus ligger på hur ny teknik kan användas praktiskt, kostnadseffektivt och gärna genom samarbete mellan gårdar.

Hur fungerar tekniken? 

Spogen.Ai

Spogen Ai anvÀnder sig av AI-drivna assistenter som ger smidig tillgÄng till teknisk kunskap, minskar stillestÄndstiden och ger anvÀndarna stöd i realtid, vilket gör verksamheten mer effektiv och produktiv.

HĂ€r pratar vi med Jonas Koivuniemi, VD och medgrundare av Spogen AI.

AgXeed

Detta videoklipp visar AgXeed, en självkörande jordbruksrobot, i arbete på fält. Filmen följer AgXeed från projektstarten 2018 till viktiga milstolpar, som den första demokörningen i Sverige 2023, försäljning i början av 2024 och visningar på internationella mässor under 2025.

PerPlant

PerPlant AI-baserade kameraassistent gör det enklare och mer lönsamt att komma igång med punktbesprutning och VRA.

Axima

Daniel Larsson från Axima, som ansvarar för traktor-, trösk- och redskapsmärket New Holland, och Sofia Nyström, professor i pedagogik vid Linköpings universitet och som arbetar i kansliet för Kunskapsnavet, samtalar om den senaste digitala tekniken i moderna traktorer. I fokus står en simulator som visar hur avancerad tekniken i hytten har blivit och hur den kan användas för utbildning och utveckling.

Predictive Ground Speed Automation

I denna video berättar Didrik Karlsson från Green Deer för Per Frankelius om det nya konceptet Predictive Ground Speed Automation för skördetröskor. Systemet kombinerar satellit- och sensordata för att automatiskt anpassa hastigheten och minska risken för stopp — en smart lösning som spelades in under Brunnby Lantbrukardagar 2025.

Växa om sensor från Trinamix

I videon berättar Johanna Fors från Växa Sverige om en ny sensor från Trinamix som, med hjälp av NIR-teknik, kan analysera näringsinnehåll i vallskörd och i framtiden även mäta grönmassa. Sensorn kalibreras av Eurofins och väntas lanseras för grönmassamätning 2026.

Videon spelades in under Brunnby Lantbrukardagar 2025.

Massey Ferguson

I denna video berättar Per Jansson från AGCO om en ny programvara för Massey Ferguson S-traktorer som omvandlar traktorn till en robot. Lantbrukaren anger fältgränser, körrutter och önskat beteende, och traktorn sköter arbetet själv – men lantbrukaren måste vara i sitsen för att systemet ska aktiveras, av både legala och försäkringsskäl.

Videon spelades in under Brunnby Lantbrukardagar 2025.

TS Agro

TS Agro (Technical Solutions for Agrosciences) är ett danskt företag grundat av Morten Nygaard. De fokuserar på effektivitet, säkerhet och arbetsglädje. TS Agro kännetecknas av djup teknisk expertis inom design av testmaskiner, motorer, sprutor samt el- och datorsystem.

FLIVAB med maskinen Norman

En elektrisk, autonom AI-robot för stora mjölkgårdar som kan bära 600 kg och utföra flera gårdsuppgifter, vilket sparar arbete och kan ersätta en heltidsanställd. Investeringen betalar sig på två år. Hör projektledarna Mattias Fredriksson och Tomas Johansson från Agroväst.

Sonic Flora

Möt Robin Jansson från Sonic Flora - en realtidsövervakning av växthälsa genom ultraljud och AI. Detta optimerar skörden samtidigt som vatten- och resursanvändningen minskas.

Digitaliseringskonferens 2025

Image not found

Nofence

Oscar Hovde, grundare och uppfinnare bakom Nofence, berättar hur världens första virtuella stängsel ger djurhållare full kontroll, minskar kostnader och förbättrar både markhälsa och djurvälfärd.

Image not found

PerPlant

Rasmus Emil Hansen, CEO och medgrundare av Power Plant, berättar hur deras lågkostnadssensorer gör precisionsjordbruk tillgängligt för alla genom att automatisera fältövervakning och minska kemikalieförbrukningen.

Image not found

Spogen.ai

Natalia Leinonen, teknisk ledare och medgrundare av Spogen.ai, visar hur deras AI-plattform förenklar användningen av komplexa maskiner genom smarta assistenter för både operatörer och återförsäljare.

Image not found

Agricam

Ellinor Eineren, medgrundare och VD för Agricam, berättar om hur ett innovationsteam inom mjölkproduktion utvecklade en AI-lösning som drastiskt förkortar tiden för att diagnosticera mastit hos kor – från upp till tio dagar till bara 48 timmar. Genom att kombinera bildigenkänning, datainsamling och ett enkelt arbetsflöde på gården kan mjölkbönder själva ta prover, odla bakterier och få träffsäkra resultat direkt via en app. Ellinor delar också med sig av vägen från idé och EU-finansiering till regulatoriska hinder, produktvalidering och hur digitala verktyg kan förändra vardagen på gården, ända ner till smarta “digitala whiteboards” för planering och kommunikation.

Image not found

EkoBot

Tomas Täuber, VD för Ekobot, berättar om utvecklingen av en autonom, eldriven robot som rensar ogräs i grönsaksodlingar – med fokus på en av lantbrukets största utmaningar: lökfält. Med AI, kamerateknik och mekanisk precisionsrensning kan Ekobots robot minska kemikalieanvändningen och ersätta manuellt arbete, samtidigt som lantbrukare får tillgång till data och insikter direkt från fältet. Tomas delar ärligt med sig av startupresan, från prototyper och teknikutmaningar till kommersiell produktion och hur man får lantbrukare att våga ta steget in i framtidens hållbara ogräsbekämpning.

Image not found

AgXeed

I denna föreläsning delar Joris Hiddema, medgrundare av AgXeed, sin resa från idé och prototyp till över 100 autonoma maskiner i drift i Europa. Hur skapar man lättare och smartare jordbruksteknik för att minska markpackning, öka effektivitet och driva hållbar utveckling? Joris berättar ärligt både om framgångarna och de stora utmaningarna – från stängda dörrar hos leverantörer till oförutsedda hinder i regelverk och finansiering. Ett inspirerande och insiktsfullt samtal om innovation, entreprenörskap och framtiden för autonoma jordbrukssystem.

Image not found

Traktorarvid

Arvid Örde grundade Traktorarvid AB 2018 med ett tydligt mål: att bygga en eldriven traktor för tunga dragarbeten i jordbruket. I den här presentationen berättar Arvid om utvecklingen av Drever 120 – en midjestyrd, energieffektiv maskin med en elmotor i varje hjul, optimerad för plöjning, kultivering och sådd. Han går igenom batteriteknik, praktisk drifttid, möjligheten att använda batterisystemet som energilager och hur man på riktigt kan minska dieselförbrukningen i fält. Ett inspirerande exempel på svensk innovationskraft inom lantbruksteknik, från första prototyp till förserie och kommande serieproduktion.

Image not found

Växa Sverige

Carl Andås och Lina Baudin från Växa Sverige presenterar digitala tester för framtidens lantbruk – från smart vattenövervakning och handhållna NIR-sensorer till drönaranalys och metanmätning med “sniffers” i mjölkrobotar. De visar hur ny teknik kan hjälpa lantbrukare att få koll på brunnar, analysera grovfoder på några minuter och samla in metandata för selektiv avel. Föreläsningen ger konkreta exempel på praktiska innovationer som redan testats i fält, och hur data kan minska klimatpåverkan och förbättra beslut i både växtodling och mjölkproduktion.

Image not found

Gård & Djurhälsan

Caroline Eriksson frÄn GÄrd & DjurhÀlsan berÀttar om hur digitala verktyg kan stÀrka djurhÀlsa och produktion i svensk kött-, fÄr- och grisnÀring. Hon visar resultat frÄn Digitaliseringsnavet: omvÀrldsbevakning, tester och praktiska erfarenheter frÄn bland annat betesprognoser med satellitdata, AI-baserad tillvÀxtanalys och digitala system för beslutsstöd i fÀlt. FörelÀsningen ger en överblick över hur rÄdgivning, robust teknik och rÀtt kompetens kan ge tryggare investeringar, bÀttre dokumentation och ökad lönsamhet i framtidens animalieproduktion.

Image not found

Hushållningssällskapet

I detta föredrag presenterar William English hur satellitdata och jordobservation kan användas praktiskt inom jordbruket. Genom konkreta exempel från befintliga produkter visas hur data kan stödja beslutsprocesser – från bedömning av grödans tillstånd till åtgärder som gödsling, växtskydd, markbearbetning och riskbedömning för markpackning. Föredraget belyser både möjligheter och begränsningar med satellitdata samt ger en blick mot framtida tekniker som hyperspektral bildanalys

Image not found

SLU Gigacow

Tomas Klingström, forskare vid SLU, presenterar Gigacow – en nationell datainfrastruktur som samlar in och analyserar mjölkdata från tusentals kor över hela landet. Genom att kombinera mjölkningsdata, genetik, väderinformation och gårdsdata kan forskningen kartlägga allt från värmestress och metangasutsläpp till avel, stallmiljö och fodereffektivitet. Tomas visar hur över 7 miljoner mjölkningstillfällen och avancerade prediktiva modeller skapar praktisk nytta för rådgivning och gårdsutveckling, och hur framtidens lantbruk kommer kräva smartare datautbyte, AI-agenter och teknik som verkligen gör skillnad i vardagen på gården.

Image not found

Väderstad

David Askenteg från Väderstad visar hur digital innovation och smarta maskiner kan skapa ett mer datadrivet och effektivt lantbruk. Han presenterar företagets resa från klassiska jordbearbetningsredskap till moderna, uppkopplade lösningar med sensorer, autonoma förberedelser och AI-baserat beslutsstöd. Föreläsningen ger konkreta exempel på digital teknik som mäter jordens egenskaper, optimerar sådd och kopplar samman maskindata i Väderstad Portal – allt för att stödja lantbrukare i en värld med klimatutmaningar, lönsamhetskrav och behov av precisionsjordbruk.

Image not found

RISE - AgrifoodTEF

Anna Rydberg från RISE presenterar Agrifood TEF – en europeisk satsning som hjälper företag att snabbare utveckla, testa och validera AI- och robotiklösningar i jordbruket. Hon beskriver hur små och medelstora bolag kan få tillgång till avancerade testmiljöer, säkerhetsanalyser, GPS-robusthetstester och stöd i regelefterlevnad, från digitaliserade fält på Ultuna till autonoma fordonsanläggningar. Föreläsningen visar hur Agrifood TEF kan minska kostnader, förbättra utvecklingstider och öka chansen att ta en innovativ jordbruksrobot till marknaden – med EU-finansiering och praktiskt stöd hela vägen.

Image not found

Cyberly/ Combitech

Göran Wiréen från Combitech tar oss in i den kanske minst synliga – men allt viktigare – sidan av det digitala lantbruket: cybersäkerheten. Med exempel från verkliga attacker mot bland annat vattenförsörjning, handel och fjäderfäproduktion visar han hur snabbt ökande digitalisering i jordbruket också öppnar dörrar för nya sårbarheter. Föreläsningen går igenom hur svaga länkar uppstår i uppkopplade system, varför enkla saker som standardlösenord och IoT-prylar kan bli stora risker, och hur man stegvis kan bygga motståndskraft: öka medvetenheten, förebygga, motverka och kunna återhämta sig när något faktiskt händer. En praktisk och ögonöppnande genomgång för alla som bygger eller använder digital teknik i lantbruket.

Image not found

Tillväxtverket

Per-Olof Remmare och Sigrid Sandberg från Tillväxtverket presenterar ett flerårigt nationellt arbete för att stärka digital mognad hos små företag i Sveriges landsbygder. Genom rådgivning, coachning och samarbetsprojekt – finansierade via EU:s landsbygdsprogram – har över 1 300 företag fått stöd i att utveckla sin affär med digitala verktyg. Föreläsningen visar vilka hinder som finns, hur digitalt arbetssätt kan öka tillgängligheten och vilka effekter satsningen haft inom bland annat gröna näringar. Det är en bred inblick i lärdomar, statistik och framgångsfaktorer bakom en av de största satsningarna på digitalisering av mikro­företag i Sverige.

Finansiärer

EU logotyp.
Hitta pĂ„ sidan Du som har fĂ„tt eller fĂ„r stöd frĂ„n programperioden 2014–2020 Du som fĂ„r stöd under perioden 2021–2027 Pengar frĂ„n EU – anvĂ€nd EU‑logotyp Skriv ut NĂ€r pengarna till ett projekt eller en investering kommer frĂ„n EU ska EU-logotypen alltid vara vĂ€l synlig i informationsmaterialet. VĂ€lj rĂ€tt logotyp! Det Ă€r olika regler för anvĂ€ndning av EU-logotypen beroende pĂ„ vilken period som stödet Ă€r kopplat till, perioden 2014–2020 eller 2021–2027. Det Ă€r viktigt att du tar reda pĂ„ vilken period ditt stöd Ă€r kopplat till sĂ„ att du kan ta reda pĂ„ vilka regler som gĂ€ller i just ditt fall. Observera att du som fĂ„r stöd under 2024 frĂ„n landsbygdsprogrammet alltsĂ„ ska anvĂ€nda logotypen för landsbygdsprogrammet 2014–2020. Du som har fĂ„tt eller fĂ„r stöd frĂ„n programperioden 2014–2020 NĂ€r du informerar om ditt projekt eller din investering ska det framgĂ„ att pengarna kommer frĂ„n EU. Det ska finnas en EU‑logotyp som bestĂ„r av EU-flaggan tillsammans med en text. EU‑logotypen ska alltid vara synlig och ha en framtrĂ€dande plats. Projekt eller investeringar som fĂ„r pengar frĂ„n havs- och fiskerifonden behöver varken ha EU‑logotyp eller leaderlogotyp. Men det Ă€r vĂ€rdefullt att informera om att EU Ă€r med och finansierar projekten eller investeringarna genom att anvĂ€nda EU‑logotypen för havs- och fiskerifonden och leaderlogotypen, om det Ă€r ett leaderprojekt. I ditt beslut ser du vilka logotyper som Ă€r aktuella och som du ska anvĂ€nda. Tryckt material Webbsidor Sociala medier DĂ„ behöver du inte anvĂ€nda EU-logotypen Material som ett projekt tar fram, men som inte innehĂ„ller nĂ„gon information, behöver inte ha med EU-logotypen eller leaderlogotypen. Kravet att hĂ€nvisa till fonden gĂ€ller till exempel inte pĂ„ mindre reklamföremĂ„l. Logotyp för landsbygdsprogrammet Projekt eller investeringar i landsbygdsprogrammet fĂ„r pengar frĂ„n Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och dĂ€rför Ă€r det den logotypen som ska anvĂ€ndas. Logotyp för lokalt ledd utveckling Inom lokalt ledd utveckling kan du söka stöd frĂ„n följande fyra fonder: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska havs- och fiskerifonden Kontakta ditt leaderkontor för att fĂ„ veta vilken fond ditt projekt tillhör. Om det Ă€r ett leaderprojekt ska Ă€ven leaderlogotypen finnas med bredvid EU-logotypen. Kontaktlista med godkĂ€nda LeaderomrĂ„den Logotyper för nedladdning för programperioden 2014–2020 TĂ€nk pĂ„ det hĂ€r Det finns en EU-logotyp för varje fond. Du ska anvĂ€nda den EU-logotyp som gĂ€ller för den fond som du fĂ„tt pengar frĂ„n. NĂ€r du informerar om ett projekt eller en investering som Ă€r finansierade av mer Ă€n en fond, ska du anvĂ€nda dig av den gemensamma logotypen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Logotypen ska alltid placeras mot en vit bakgrund. Om andra logotyper förekommer, utöver EU-logotypen, ska EU-logotypen visas i minst samma storlek, till höjd eller bredd, som den största av de andra logotyperna. EU-logotypen fĂ„r inte Ă€ndras eller slĂ„s samman med andra grafiska element eller texter. Varje filformat finns i bĂ„de fĂ€rg och svartvit. För att ladda ner logotyper kan du behöva högerklicka pĂ„ lĂ€nkarna och vĂ€lja Spara som. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
LiU logo.
Jordbruksverket logo.