Att förstå en sjukdom. Historien om pellagra
Boken Mat, misär och ett medicinskt mysterium (2024) handlar om pellagra, en otäck, idag nästan okänd sjukdom som i 1800-talets Sydeuropa och i det tidiga 1900-talets USA drabbade miljontals människor. De fick sårig hud, utmattning och svåra magbekymmer. Många blev vansinniga. Hundratusentals dog. Sjukdomen drabbade bara de fattiga, exploaterade människorna på landsbygden. Dess orsak var länge ett mysterium.
Först efter bortåt 150 år av vetenskaplig forskning fick man svaret på pellagras gåta. Det var en bristsjukdom, orsakad av för lite vitamin B3 (niacin) i de fattigas kost. Ytterst berodde den på misär och exploatering i områden präglade av en enda gröda – av majs i Italien, av bomull i USA. I boken gestaltas forskarnas dagliga mödor, den kunskap de hade tillgång till, de återvändsgränder de gav sig in i – men också deras nydanande undersökningar. Det skildras mot en fond av politiska konflikter och genomgripande ekonomiska förändringar.
Blodflöden
Jag har fascinerats av blodets medicinska, sociala och politiska betydelse i samhället. I boken Strange Blood (2020) beskriver jag en märklig medicinsk behandling – lammblodstransfusion – och dess uppgång och fall under 1800-talet. Hur kunde blod från lamm till människor ses som, hävdades det, ”Upplifvande, trots dess motbjudande djuriskhet”? Metoden anammades av läkare i många länder, däribland i Sverige. Hur gick denna märkliga transfusion till, hur mådde patienterna, överlevde de? Och hur gick det för lammen? Boken ger en detaljerad inblick i läkarnas verksamhet – på slagfältet, vid sjukbädden, i laboratoriet och i offentligheten – tar upp argument och kontroverser och avslöjar varför metoden till sist övergavs.
Idag är transfusion av blod mellan människor en rutinmässig del av medicinsk praktik. Det sker vid tusentals sjukhus och blodcentraler runt om i världen, involverar miljontals blodgivare liksom en internationell mångmiljardindustri för livsnödvändiga blodprodukter. Utgångspunkten för all denna verksamhet är enskilda människors oegennyttiga givande till andra. Detta flöde av blod genom samhällskroppen har jag analyserat i boken Blodflöden från 2012 och i flera senare artiklar. Där beskrivs blodgivningens tekniska omvandlingar och ekonomiska villkor, dess medicinska risker och kulturella betydelser från 1800-talet fram till idag.
Blodets politik
Vid sekelskiftet 1900 upptäcktes att människors blod skilde sig åt – de hade olika s.k. blodgrupper. Det var viktigt för blodtransfusioner men fick också politiska och sociala konsekvenser. ”Blodets politik” innebar försök av forskare och politiker under mellankrigstiden att koppla kunskapen om blodgrupper till etniska skillnader, både i Sverige och internationellt. Vid denna tid kom kunskapen om blodgruppernas nedärvning också att börja användas inom rättsväsendet i faderskapsmål om utomäktenskapligt födda barn – även det en politiskt och socialt kontroversiell historia.
