Min forskning har haft två huvudinriktningar. Den ena är tillämpad etik, i synnerhet, global etik och teorier om global rättvisa, vård- och medicinsk etik, arbetsetik och IT-etik. Den andra rör etikens principfrågor, bland annat innebörden av historisk rättvisa och människovärdesprincipens tillämpning och ställning i religiös och filosofisk tradition och frågor om religiös, kulturell och etisk pluralism.
Det går dock knappast att dra någon skarp gräns mellan dessa två inriktningar. När man sysslar med tillämpad etik ställs man inför etiska principfrågor och vice versa. IT-etiken utgör ett bra exempel. Här har jag bl.a. kommit in på frågor om innebörden i begreppet ansvar, villkoren för etisk argumentation (i samband med förslag att utforma etiska expertsystem för vårdbeslut), innebörden i begreppet personlig integritet samt integritetens moraliska betydelse.
Tillsammans med Torbjörn Lodén har jag publicerat antologin Global ethcs in a time of Crises (Bloomsbury 2025). Boken innehåller bidrag från internationella forskare i etik, samhällsvetenskap och religionsvetenskap. Utgångspunkten är det behov av att utforma en global etik som nutidens kriser ställer oss inför. Mitt eget bidrag behandlar den globala fördelningen av vaccin mot Covid-19 ur ett etiskt perspektiv.
Under senare år har min forskning fokuserat på historisk rättvisa. Inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet diskuterade jag vilken betydelse historien har för dagens globala orättvisor. Projektet resulterade i boken Global Rectificatory Justice (Palgrave Macmillan 2015) och boken Historisk rättvisa. Gottgörelse i en postkolonial tid (Daidalos 2018).
Vilka följder har globaliseringen och den minskade betydelsen för nationalstaten för den etiska diskussionen om rättvisa och global etik? Här har jag bl.a. studerat hur Världshandelsorganisationens skydd för ickemateriella rättigheter (intellectual property rights) kommer i konflikt med rätten till hälsa. Frågan om global rättvisa och fördelning av vaccin mot Covid-19 diskuterar jag i artikeln (Ethics & Global Politics, Volume 15, 2022 - Issue 2).
Jag har också arbetat inom flera EU-projekt. Inom projektet Ethical Dilemmas due to Prenatal and Genetic Diagnostics (EDIG) 2005-2008 samarbetade åtta europeiska psykologi- och etikinstitutioner. Projektet behandlade frågan vilka etiska dilemman som föräldrar som får information om att deras väntade barn bär på någon genetisk defekt ställs inför.
Inom EU-projektet Personal Health Monitoring – Ethics (PHM-Ethics) 2009-2012 deltog europeiska institutioner inom medicin, informatik och etik. Projektet undersökte de etiska följderna av att använda modern informations- och övervakningsteknik inom hemsjukvården.
Inom EU-projektet SATORI (Stakeholders Acting Together. On the Ethical Impact Assessment of Research and Innovation) 2014-2017 studerades olika former av etisk prövning av forskning. Vår uppgift inom projektet var att undersöka formerna för etisk prövning av forskning på människor och vilka etiska principer som denna forskning utgår ifrån.
Undervisning i tillämpad etik
Jag har under mer än 30 år undervisat i etik och tillämpad etik. Min bok som år 2019 kom ut i en utvidgad fjärde upplaga ger en utförlig introduktion till etiskt tänkande och etiska teorier och presentation av etiken i religiösa traditioner. Boken innehåller även en rad exempel på etiska dilemman liksom metoder för argumentationsanalys.
Boken Inledning till etiken presenteras på .
Uppdrag
Jag är sakkunnig i Statens Medicinsk-Etiska Råd, SMER , ledamot av Mediernas etiknämnd, Rättsmedicinalverkets insynsråd och Socialstyrelsens etiska råd.
Jag har varit ledamot av beredningsgrupp för forskningsansökningar till European Research Council (ERC), Starting grants, liksom det polska forskningsrådets beredningsgrupp.
Mellan åren 2011 – 2015 var jag ordförande för Societas Ethica (European Society for Research in Ethics).
