¸£Àû¼§

Museernas digitala resurser en viktig möjlighet för lärare och elever att kunna använda samlingarna i skolan, även om museet ligger långt bort.

Forskare från olika institutioner på universitetet samarbetar kring det gemensamma forskningsprogrammet Didaktik i samhällsämnen (DISA). Forskningen handlar om undervisningens villkor och genomförande i olika samhällsämnen och i olika skolformer.

Aspekter av beredskap, försvar och militär historia bevaras och förmedlas på museer runt om i Sverige. Projektet utgår från lokala perspektiv för att utforska hur sådana museer har skapats och utvecklats i Linköping mellan åren 1940 och 2026.

Nio unga forskare får dela på närmare 18 miljoner kronor från Catharina Högbom och Michael Cocozzas stiftelse för forsknings- och kulturändamål. Pengarna ska finansiera forskning vid Linköpings universitet.

Projektet bidrar med kunskap om hur simuleringsträning, virtuell praktik, utvecklar lärarstudenters förmåga att leda undervisning om  konspirationsteorier, populism och falska nyheter.

Syftet med projektet är att undersöka hur kulturarvsmiljöer används i skolans undervisning, med fokus på barnens perspektiv.

Läroboken är viktig i gymnasiets religionskunskap, men det är långt ifrån det enda läromedlet. Lärarnas egenproducerade material spelar en betydande roll i undervisningen. Det visar Tomas Widholms doktorsavhandling.

För att förstå nutiden och sin identitet är det viktigt att känna till sin historia. David Ludvigsson är nybliven professor i historia vid LiU och han är intresserad av lokala historiska platser.

Virtuella världar och printade 3D-föremål är två möjligheter. Linköpings universitet och Östergötlands museum inleder nu ett samarbete för att hitta nya sätt att ta tekniken till hjälp för att nå ut i skolorna.

Forskare och lärare – men också expert, utredare, samhällskritiker och opinionsbildare. Historikerns roller i samhället har förändrats med tiden. Men hur? Och vilken funktion har historikern idag?