¸£Àû¼§

17 juni 2021

Forskare och lärare – men också expert, utredare, samhällskritiker och opinionsbildare. Historikerns roller i samhället har förändrats med tiden. Men hur? Och vilken funktion har historikern idag?

Äldre bilder Fotograf: fstop123

Det undersöker flera författare i boken Historikern i samhället – roller och förändringsmönster. Många har ofta en förenklad bild av vad historiker gör menar David Ludvigsson, biträdande professor i historia vid Linköpings universitet. Tillsammans med Martin Åberg vid Karlstads universitet är han redaktör för boken.

– Historikerns roller behöver problematiseras. Förutom att vara forskare och universitetslärare har historiker relationer till flera andra yrkesgrupper i samhället, och har kompetenser som efterfrågas på olika håll i samhället. Men olika aktörer kan ha olika förväntningar på historiker, och det här måste historiker förhålla sig till och diskutera med varandra. I slutändan står historikernas professionalitet på spel.

Förr uppfattades historiker som obestridda auktoriteter på det förflutna. Men det har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Samhället har sett förändringar så som demokratisering, globalisering och digitalisering. Och när samhället förändras så förändras medborgarnas frågor och därmed också förväntningarna på historiker.

– Kunskap cirkulerar och befinner sig i någon mening alltid i rörelse. Det betyder att kunskapen kontinuerligt kan förändras och omtolkas, inte bara av historiker. Samtidigt har historiker en unik träning att värdera kunskaper i ett sammanhang och kan ta ställning till vad som är rimliga tolkningar, säger David Ludvigsson.

Boken Historikern i samhället – roller och förändringsmönster är den första att ta ett helhetsgrepp kring historikerns olika roller och funktioner. Bokens författare analyserar och diskuterar bland annat vem som är historiker, vilka roller och vilket ansvar historikern haft över tid, hur det kan komma att se ut i framtiden samt historikerns relation med och ansvar gentemot det omgivande samhället.

Författarna berör också jämställdhet inom historikeryrket, samt hur globalisering, teknisk utveckling – så som internet, sociala medier och digitalisering – och krav på internationell publicering har ändrat förutsättningarna för historiker som forskare

Boken utgår både från historikerns roller utanför och inom universitetsvärlden.Ett svart bokomslag med mindre rektangulära bilder pÃ¥ gamla kartor och skrifter.Omslag till boken Historikern i samhället - roller och förändringsmönster.

– Vi som arbetar som historiker måste fråga oss själva vilka roller vi är redo att fylla, vilka relationer vi måste värna och utveckla och vad som egentligen är vårt ansvar i relation till samhället. Det finns ett stort behov av kritisk självreflektion, för att säkerställa att professionen fortsätter stå i dialog med olika delar av samhället, säger David Ludvigsson.

Boken

Historikern i samhället - roller och förändringsmönster. David Ludvigsson och Martin Åberg (red.). 2021. Gidlunds förlag.

Seminarium

Boken presenteras och diskuteras vid ett seminarium den 21 september kl. 18:30. Seminariet hålls via Zoom och riktar sig framför allt till historiker, men är öppet för alla. För frågor och anmälan, kontakta David Ludvigsson.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i ett laboratorium och bär en blå skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

Några män står bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.