福利姬

Inom det tvärvetenskapliga och praktiska fältet Efterforskning av försvunna personer sker forskning inom, och mellan olika forskningsområden som samverkan, metod- och teknikstöd och utveckling, internationella jämförelser och utvärderingar.

Hur börjar man samverka med civila insatspersoner vid en första respons? Nu finns en ny handbok som samlar tio års forskning och ger vägledning till räddningstjänster och kommuner.

Framtidens skadeplats påverkas av en rad kända och okända faktorer. Det handlar om miljö, samhälle och teknik. Fokusområdet innefattar forskning om samverkan, frivillighet inom räddning, vårdoptimering och efterforskning av försvunna.

Projektet undersökte hur människor på lands- och glesbygd upplevde och hanterade sin trygghet och möjlighet att få hjälp, skydd och räddning.

Räddningstjänstens arbete förändras, på flera sätt och för flera aktörer. Det här projektet studerar hur en myndighet hanterat utvecklingen.

Vi medverkar på Brandkonferensen den 16-18 maj 2017 i Linköping med seminariemedverkan och forskningsdialoger i BRANDs nystartade forskarkiosk.

Samverkan mellan olika myndigheter och aktörer kräver flexibilitet och god kommunikation för att bli framgångsrik. Formerna skiljer sig beroende på händelse och berörda parter.

I Sverige rapporteras ca 440 drunkningstillbud per år. Den brittiska forskaren Lorna Dennison-Wilkins är expert på sökande efter person i vatten. Hon samarbetar med CARER vid LiU och är imponerad över hur vi bedriver vår forskning inom blå-ljus.

Intresset att samverka med frivilliga ökar hos blåljusaktörerna. Det finns också ett ökande intresse från medborgare att bidra för trygghet, räddning och säkerhet.

37 förbättringsförslag presenteras i en ny rapport om efterforskning av försvunna personer.