žŁÀûŒ§

02 december 2025

Att börja samverka med civila insatspersoner (CIP) väcker många frågor. Nu har tio års forskning vid Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) vid Linköpings universitet sammanställts i en handbok som ska ge stöd till räddningstjänster och kommuner.

Civila insatspersoner (CIP)2.

FrÄn forskning till praktiskt stöd

– Civila insatspersoner, populĂ€rt kallat CIP, Ă€r ett framgĂ„ngsrikt komplement till rĂ€ddningstjĂ€nsten, sĂ€rskilt nĂ€r det Ă€r lĂ„ngt eller svĂ„rt att fĂ„ fram rĂ€ddningstjĂ€nst i tid. Men det Ă€r inte ett alternativ till de professionella, det Ă€r viktigt att framhĂ„lla, sĂ€ger Sofie Pilemalm, professor vid Linköpings universitet.

Handboken bestĂ„r av en huvudrapport som sammanfattar tio Ă„rs forskning och beskriver samlad erfarenhet, nulĂ€ge, pĂ„gĂ„ende utveckling och de vĂ€gval som behöver göras – bĂ„de organisatoriskt och nĂ€r det gĂ€ller IT-stöd. Utöver huvudrapporten finns flera delrapporter som fördjupar olika omrĂ„den, bland annat effektstudier, framtida utveckling och organisatoriska modeller.

Handbokens delrapporter – frĂ„n effektstudier till framtida utveckling

  • UtvĂ€rdering av CIP:s insatser pĂ„ skadeplats och vilka förutsĂ€ttningar som gör dem effektiva.
  • Forskning om hur CIP kan skalas upp för att bidra vid större kriser.
  • EnkĂ€tstudie om aktörers förvĂ€ntningar och uppfattningar kring CIP:s uppdrag och nytta.
  • Analys av styrkor, svagheter, möjligheter och risker med olika sĂ€tt att organisera civila insatspersoner.
    ​

Stora utmaningar för kommunerna

– Den största utmaningen Ă€r tiden det tar att ta hand om och trĂ€na alla som anmĂ€ler sig som CIP. Dessutom finns det en otydlig lagstiftning kring arbetsmiljöansvar, och SOS Alarms app för utlarmning fungerar inte alltid som den ska, sĂ€ger Sofie Pilemalm.

Handbokens mÄl

– Vi hoppas att handboken ska leda till att fler rĂ€ddningstjĂ€nster ansluter, helst alla. Men ocksĂ„ att CIP ses som en resurs vid kriser och som en del av det civila försvaret, sĂ€ger hon.

CIP gör skillnad i skarpa lÀgen
Civila insatspersoner (CIP)1.

– Det finns flera exempel dĂ€r CIP har gjort stor skillnad. De har slĂ€ckt brĂ€nder innan de hunnit sprida sig och rĂ€ddat liv. VĂ„ra effektstudier visar att de oftast anlĂ€nder före rĂ€ddningstjĂ€nsten och kan inleda avgörande insatser, sĂ€rskilt pĂ„ landsbygden dĂ€r avstĂ„nden Ă€r lĂ€ngre och CIP Ă€r nĂ€rmare, sĂ€ger Sofie Pilemalm.
Handboken riktar sig till rÀddningspersonal och chefer, myndighetshandlÀggare och kommunansvariga som arbetar med att utveckla rÀddning och civil beredskap.


Rapporterna finns att ta del av nedan.

Rapportserien

Omslag för publikation 'Hur kan vi arbeta med civila insatspersoner som första insatsaktörer?: Huvudrapport'
Sofie Pilemalm, Rebecca Stenberg, Wael Alkusaibati, Nicklas Ennab Vogel (2025)
Omslag för publikation 'SÄ fungerar Civila insatspersoner - organisation, juridik, effekter och utvÀrdering: Delrapport 1'
Sofie Pilemalm, Wael Alkusaibati (2025)
Omslag för publikation 'Civila insatspersoner: IT-stöd för utlarmning och koordinering av frivilliga: Delrapport 2'
Sofie Pilemalm (2025)
Omslag för publikation 'Civila insatspersoner - Identifiera och beskriva typer av nytta, vinst och kostnad'
Rebecca Stenberg, Nicklas Ennab Vogel (2025)

Personer som arbetat med projektet

Fler nyheter om CIP

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man i labbrock hÀller vÀtska i ett rör.

Elektroder som skapas med ljus

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid LiU visat. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik.

En grupp mÀnniskor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.