žŁÀûŒ§

21 november 2016

Bättre citylogistik, effektivare kollektivtrafik och smartare
modeller för trängsel i storstäder är tre LiU-drivna projekt som får 
sammanlagt 9,6 miljoner kronor från Energimyndigheten fram till år 2017.

Intresset för hÄllbara stÀder ökar ocksÄ kraven pÄ en bra citylogistik. MÄnga tunga fordon tar sig dagligen in i citykÀrnorna för att leverera gods till en enda butik, och ut igen. Stadsmiljön skulle bli betydligt bÀttre om godset istÀllet lastades om i utkanten av stÀderna och att smÄ el- eller gasdrivna transportbilar levererar till flera nÀraliggande butiker.

– Det finns flera goda exempel i Europa dĂ€r detta fungerar utmĂ€rkt, ett av dem finns i italienska Lucca, berĂ€ttar Maud Göthe-Lundgren, adjungerad professor pĂ„ Avdelningen för kommunikations- och transportsystem, KTS, Campus Norrköping. Hon Ă€r Ă€ven forskningschef pĂ„ VTI.

Central för samlastning

Citylogistik-projektet som nu fÄtt totalt 4,3 miljoner kronor frÄn Energimyndigheten gÄr i korthet ut pÄ att studera hur man kan skapa goda förutsÀttningar för fungerande samlastningscentraler utanför stadskÀrnorna.

– Vi ska identifiera vilka kostnader som uppstĂ„r och optimera hur kostnaderna fördelas sĂ„ att det blir sĂ„ lönsamt som möjligt för alla inblandade parter. Det behövs ekonomiska incitament för att företagen ska bli intresserade av tjĂ€nsten omlastning och distribution, sĂ€ger hon.

Tre seniora forskare, vid LiU och VTI, och en doktorand Àr engagerade i projektet som ocksÄ ska resultera i en doktorsavhandling 2017.

– Det Ă€r ett spĂ€nnande och roligt arbete vi har framför oss, sĂ€ger Maud Göthe-Lundgren.

Prognoser för trafikflöden

Joakim Ekström, junior universitetslektor inom trafiksystem, KTS, har Àven han fÄtt finansiering för ett projekt som drivs i samarbete med VTI. HÀr handlar det om att förbÀttra den trafikmodell som anvÀnds i dag och som ger lÄngsiktiga prognoser över trafikflöden, trÀngsel, brÀnsleförbrukning och utslÀpp av skadliga Àmnen i stÀderna.

– Vi ska undersöka vad i dagens modeller som leder till stora fel vid berĂ€kningar av brĂ€nsleförbrukning och utslĂ€pp. I de modeller som anvĂ€nds i dag saknas möjligheten att beskriva hur köerna breder ut sig, vilket innebĂ€r att det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga var i en stad de höga utslĂ€ppsnivĂ„erna kommer att uppstĂ„.

Med en bÀttre modell kan ocksÄ trafiken styras bÀttre och nivÄerna pÄ trÀngselskatt eller andra avgifter sÀttas sÄ att de gör som störst nytta.

– MĂ„let Ă€r att fĂ„ fram bĂ€ttre beslutsunderlag för investeringar i trafiksystemet, sĂ€ger han.

Projektet har fÄtt 3,1 miljoner kronor fram till 2017 och en doktorandtjÀnst ska utlysas inom kort.

TÄg, cykel eller bil

Ett tredje projekt drivs av Johan Holmgren, universitetslektor inom kvantitativ logistik som tillsammans med Pernilla Ivehammar, universitetslektor vid Avdelningen för nationalekonomi ska undersöka om man kan skapa en sÄ effektiv kollektivtrafik att bilisterna vÀljer att ta bussen eller tÄget, medan de som gÄr eller cyklar fortsÀtter att göra det.

– Vi vill se om det kan bli lönsamt att skapa sĂ„ bra kollektivtrafik att det i smĂ„ och medelstora stĂ€der blir fĂ€rre som kĂ€nner behov av att skaffa bil. Det finns mycket forskning om trafik i storstĂ€der, men mycket lite kring gĂ„ng-och cykeltrafik i smĂ„ och medelstora stĂ€der. I Linköping Ă€r det exempelvis sĂ„ mĂ„nga som 60 procent som under sommarhalvĂ„ret gĂ„r eller cyklar till jobbet. sĂ€ger Johan Holmgren.

Projektet finansieras med 2,2 miljoner kronor och ska vara klart 2017.

– Men vi hoppas kunna presentera delresultat pĂ„ vĂ€gen.

Forskare