福利姬

Vill du ber盲tta lite kort om dig, utbildning, hur du kom i kontakt med Tekniska museet?

Jag 盲r f枚dd och uppvuxen i Trollh盲ttan och valde att b枚rja studera id茅historia i Lund efter att jag tagit studenten. Sedan dess har jag varit 鈥漟ast鈥�. Jag fick min doktorsexamen i vetenskapshistoria fr氓n KTH 2024. Just nu 盲r jag forskare vid K枚penhamns universitet. Det var under slutet av min doktorandtid som jag kom i kontakt med Tekniska museet, eftersom de kontaktade mina kollegor p氓 KTH p氓 jakt efter forskare som kunde bist氓 i arbetet med 顿谤枚尘濒补苍诲别迟, som d氓 befann sig p氓 planeringsstadiet. Eftersom jag dels snart skulle vara klart med min avhandling, och dels har ett l氓ngt intresse f枚r att arbeta med hur forskning kan n氓 ut i samh盲llet s氓 tyckte jag det l盲t mycket sp盲nnande. Mina mer seniora forskarkollegor Sverker S枚rlin, Nina Wormbs och Per H枚gselius ingick ocks氓 i den referensgrupp d盲r jag fick huvudansvaret.

Vad var din roll d盲r?

Min huvudsakliga roll var att vara huvudf枚rfattare f枚r den f枚rdjupade f枚rstudie som ligger till grund f枚r 顿谤枚尘濒补苍诲别迟. D盲r var uppgiften att skriva en 枚vergripande ber盲ttelse om tekniken och det moderna Sveriges framv盲xt, fr氓n 1800-talets mitt till idag. H盲r var det viktigt att b氓de f氓 med de stora innovationerna och tekniska f枚r盲ndringarna, men ocks氓 komma med lite mer ov盲ntade perspektiv och f枚rs枚ka hitta 枚verraskande ing氓ngar. Jag var ocks氓 involverad i att 鈥� tillsammans med museets intendenter 鈥� utforma urvalet av f枚rem氓l och jag arrangerade workshops f枚r forskare, f枚r att tydligare kunna f枚ra in den aktuella teknikhistoriska forskningen i utst盲llningens ber盲ttelse.

Vad har du tagit fasta p氓 vid utst盲llningens planering?

I arbetet med f枚rstudien kom vi tidigt 枚verens om att fokusera p氓 relationen mellan tekniken och framtiden. D氓 kan man f氓 syn p氓 hur v氓ra f枚rhoppningar och r盲dslor kring teknikens utformning h盲nger ihop med v氓ra id茅er om framtiden och hur vi 枚nskar att den ska bli. Framtidens teknik formas av det samh盲lle vi skapar och av de som har m枚jligheten och f枚rm氓gan att p氓verka samh盲llets och de tekniska f枚r盲ndringarnas riktning. Ofta har radikalt olika tekniska l枚sningar konkurrerat med varandra, och utg氓ngen har s盲llan varit given p氓 f枚rhand. P氓 s氓 s盲tt har det varit viktigt att trycka p氓 att teknikhistoria inte bara 盲r sp盲nnande i egen r盲tt, utan ocks氓 盲r ett utm盲rkt s盲tt f枚r att b盲ttre f枚rst氓 teknisk och social f枚r盲ndring.

Vad 枚nskar du att bes枚karen upplever?

F枚r mig har det varit s盲rskilt viktigt att trycka p氓 historiens 枚ppenhet. Teknikutvecklingen har aldrig varit f枚rutbest盲md, och vi ska inte t盲nka oss tekniken som n氓got som existerar utanf枚r samh盲llet. Den 盲r en del av de val vi g枚r och de samh盲llen vi skapar. Jag hade blivit v盲ldigt glad om bes枚karna kan ta med sig en k盲nsla av delaktighet och inflytande, att man kan spela en liten roll f枚r att forma en framtid som man sj盲lv vill ha. Idag pratar vi ofta om tekniken som en extern kraft som drabbar oss, och det 盲r upp till var och en att bara f枚rs枚ka h盲nga med s氓 gott det g氓r. Historien visar oss n氓got annat. Mycket av det vi tar f枚r givet idag 鈥� fr氓n avloppssystem till smartphones 鈥� beror p氓 val som m盲nniskor gjort. S氓 kommer det vara i framtiden ocks氓.

Utst盲llningen tar avstamp i hur teknik och id茅er format det Sverige vi ser idag. Vad tycker du 盲r mest 枚verraskande genom historien fram till idag?

Jag tror att just den h盲r 枚ppenheten, ovissheten inf枚r vad tekniken kan g枚ra och vad vi vill ha den till, har varit det mest 枚verraskande. Jag fastnade f枚r radiodebatterna p氓 20-talet, d盲r man talade om radion som dels n氓got som kunde demokratisera kommunikationen 鈥� vem som helst kunde ju potentiellt n氓 ut med vad den ville s盲ga 鈥� och m枚jligg枚ra bland annat distansundervisning p氓 landets h枚gskolor. Dels oroade man sig ocks氓 f枚r desinformation och geopolitisk destabilisering. Mycket 盲r v盲ldigt v盲lbekant f枚r oss idag. Samtidigt blev det tydligt hur det var samh盲llets institutioner 鈥� privata f枚retag, Sveriges Radio, radioamat枚rer 鈥� som alla p氓verkade hur radions genomslag faktiskt gick till. Det beh枚vdes s氓 mycket mer 盲n att bara uppfinna radion som en ny teknik.

Hur ser vi de tekniska systemen i utst盲llningen?
脛r de viktiga?

De tekniska systemen 盲r v盲ldigt viktiga. Inom forskningen talar man mycket om 鈥漵ociotekniska system鈥� och hur vi m氓ste f枚rst氓 samh盲llets och teknikens system som sammanv盲vda. Det h盲r 盲r knepigt att visa upp i en museikontext. Det 盲r mycket enklare att visa upp en bil eller ett flygplan 盲n ett eln盲t eller en stambana. 脛nd氓 har jag i mitt arbete verkligen f枚rs枚kt trycka p氓 de tekniska systemens framv盲xt som en avg枚rande del av Sveriges moderna historia. Den allra viktigaste tekniken 盲r kanske den som byggs f枚r inte m盲rkas. Jag har 盲nnu inte sett den f盲rdiga utst盲llningen 鈥� och det 盲r viktigt att s盲ga att jag inte varit delaktig i det dagliga arbetet med att skapa den, utan gjorde min insats i ett tidigare skede 鈥� men jag vet 盲nd氓 att tekniska system spelar en roll i utst盲llningen. Ett exempel som jag 盲r v盲ldigt glad f枚r att det 盲r med i utst盲llningen 盲r den industriella produktionen av papper. Det kan verka trivialt, men 盲r i sj盲lva verket en f枚ruts盲ttning f枚r ett industrialiserat samh盲lle. Utan papper, inga t氓gbiljetter, fakturor, broschyrer, affischer, romaner eller dagstidningar. Det 盲r ett tekniskt system, som m枚jliggjorde kommunikation, byr氓krati och administration p氓 en helt ny skala.

Vilka komponenter eller delar menar du 盲r viktiga f枚r elever att ha kunskap kring g盲llande teknik/samh盲lle?

En sak jag ofta m枚ter idag 盲r en utbredd k盲nsla av oro f枚r teknikens roll i framtiden, s盲rskilt n盲r det kommer till AI. Vi pratar ofta om att 鈥漣nte hamna efter鈥� eller att 鈥漧igga f枚re鈥�, men vi pratar mycket mindre om vart vi 盲r p氓 v盲g, eller vad som vore en bra anv盲ndning av tekniken. H盲r tror jag elever skulle st盲rkas i sin tekniska kunskap om de fick fler verktyg f枚r att resonera kring teknik p氓 ett mer 枚ppet s盲tt, d盲r de ofta upphettade diskussionerna kunde tas ner p氓 jorden. Vi lever i en tid d盲r tekniken 盲r helt integrerade i v氓ra liv, samtidigt som m氓nga unga m盲nniskor ocks氓 blir mer tveksamma till om den h盲r ordningen 盲r n氓got de m氓r bra av. Teknikhistoria tror jag 盲r ett utm盲rkt s盲tt att 枚ppna upp de h盲r fr氓gorna och n盲rma sig b氓de teknikens risker och m枚jligheter 鈥� och hur m盲nniskor har hanterat dem nu och d氓.

En annan komponent jag ofta talar om med mina studenter 盲r vikten av underh氓ll och 鈥漡ammal teknik鈥�. Vi talar ofta om innovationer och det som 盲r allra nyast och h盲ftigast. Men s氓 mycket av den tekniken vi anv盲nder 盲r inte alls ny 鈥� t盲nk bara p氓 bilar, cyklar, t氓g och bussar 鈥� men 盲nd氓 j盲tteviktig. De h盲ftiga AI-modellerna beh枚ver elproduktion, kraftledningar och kylarvatten. M氓nga som arbetar med teknik arbetar inte med det nyaste, men med s氓dant som ofta inte syns men 盲nd氓 盲r helt avg枚rande. Framtidens teknik 盲r inte bara de h盲ftigaste uppfinningarna, utan ocks氓 hur vi f枚rvaltar den teknik som redan finns.