福利姬

På skolan går knappt 400 elever från förskoleklass till och med årskurs 6. Cirka 300 av eleverna har ett annat modersmål. Ett extra viktigt område för Svenshögskolan är att förbättra förutsättningarna för eleverna genom att arbeta med språkinriktad undervisning vilket är uttalat paraply som genomsyrar skolans arbete.

–I min klass pratar eleverna nio olika språk och följer läroplanen efter svenska som andraspråk. Vi menar att språket är kärnan till allt lärande, genom kollegialt lärande i språkutveckling får vi förutsättningar att leda elevernas lärande framåt. Undervisningen ska ju utveckla elevers språk och det gör vi genom att använda beprövade metoder, verktyg och modeller, då ser vi att med ett rikare ordförråd kan de ta till sig kunskaper bättre. Trots att det finns utmaningar med språket är eleverna otroligt drivna, nyfikna och vill lära sig, faktiskt särskilt i teknikundervisningen. Jag menar att det är ett tacksamt skolämne att arbeta med i de här frågorna, vi arbetar med processen och samtidigt med begrepp. Allt som vi gör är på vetenskaplig grund, berättar Julia.

Processen och begreppen

Under hösten arbetade Julia med klass 4a och 4b med centrala innehållet:
Hur hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel skal, armering och fackverk. Material som används i hållfasta och stabila konstruktioner.

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.

Dokumentation av tekniska lösningar: skisser med vyer och mått¬ angivelser, ord samt fysiska och digitala modeller.

–En central del av undervisningen är att stötta eleverna i övergången från ett vardagsspråk till ett mer avancerat skolspråk. Vi övar systematiskt på att sätta ord på tekniska aktiviteter, där en elev inledningsvis kanske beskriver konstruktionen som att de 'bygger trianglar', landar de i slutet av processen i att använda korrekta termer som fackverkskonstruktion. Denna begreppsliga resa är avgörande för att eleverna ska kunna erövra skolspråket i linje med Lgr22.

Parallellt med den språkliga utvecklingen sker en progression i elevernas problemlösningsförmåga. Genom att kontinuerligt testa och utvärdera sina broars hållfasthet och stabilitet, lär de sig att identifiera svårigheter och problem och de vill förbättrar deras broar.
–Det är en process där eleverna gör om, testar och förbättrar genom att de kombinerar sina egna kreativa idéer med nyvunnen kunskap om tekniska lösningar. Jag upplever att just i denna process växer fram elevernas verkliga tekniska förståelse.

Träbron och teknikutvecklingsprocessen

Målet är att eleverna i par eller i mindre grupp ska skissa och bygga en stabil och hållfast träbro. De behöver spela in en kort video där de berättar hur och varför de använt just den tekniken och hur de konstruerat.

–Jag lägger upp undervisningen genom att diskutera varför vi har behov av att bygga broar, vilka olika material vi använder, vilka olika typer av broar finns det och så vidare. När eleverna i slutet av undervisningsområdet filmar sig och berättar om hur de har de har skissat och konstruerat sina olika modeller ska de också använda de begrepp vi pratat om. Vi följer teknikutvecklingsprocessen, identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.

Bedömningsarbete – en utmaning

Julia menar att bedömning är en utmanande del i lärarrollen.

– För att bedöma eleverna behöver vi veta var elevens språkförmåga ligger. Jag tittar på hur begreppen sjunkit in hos eleven och finns det oklarheter måste jag veta om det är språket som inte räcker till, eller är det elevens ämneskunskaper som är för låga.

Genom framför allt konstruktionsarbetet får eleverna lära sig begreppen och inte genom att nöta in dem.

–När vi plockar isär till exempel en bro, då pratar vi om hållfasthet, vi tittar på de olika materialen och olika typer av broar. Om vi tar fackverksbron lär vi oss att det som ser ut som trianglar heter fackverk. Jag vill att begreppen ska bli till hjälpmedel. Om vi trycker hårt på ett material och det håller betyder det hållfast, behöver vi förstärka, armerar vi, och så vidare.

Skolan ligger nära Öresundsbron som har blivit ett fint exempel på behov. Eleverna menar att det är för långt att simma, och här passar Julia på att prata om tekniska system, hur vi kan åka över till Danmark, med färja, med tåg eller med bil, transporter med varor åker över och vad behövs för att vi inte ska krocka? Dubbla körfält och trafikljus.

Skiss och modell

–Skisserna brukar alltid vara spännande, menar Julia. När eleverna tittar på de andras skisser hör man flera, aha! En av de skisser som utmärkte sig lite extra var Omars och Jonathans. Här fanns ett trafikljus med och flera elever blev imponerade.

–När en elev lite nervöst frågade om han blev godkänd efter att vi tittat på den film de spelat in var det så roligt. Han hade använt alla begrepp vilket jag talade om för honom. Men har ropade till och sa att han missat begreppet stabil. Det känns jättekul när eleverna är så engagerade.

Efter att konstruktionerna är färdiga testas hållfastheten. Julia berättar att de flesta broar höll, men några gjorde det inte. Julia säger att då passar det fint att prata om återbruk och hållbart bygge.

–Som avlutning på undervisningsområdet får föräldrar titta på filmerna vid utvecklingssamtalen. Många av föräldrarna blir så stolta över barnens kunskap, det känns verkligen viktigt och att vi lyckas med att nå målen, avslutar Julia.

Text: Katarina Rehder, CETIS
Foto: Julia Krafft, lärare Svenshögskolan