žŁÀûŒ§

Teknikhistoria, konsekvenser och lösningar I Jokkmokks kommun finns en röd tråd i teknikundervisningen. Ann-Charlotte Wimyr undervisar i teknik på Västra skolan och studiebesök, teknikhistoria och tekniska system ligger henne varmt om hjärtat. Här berättar hon hur fångar elevernas intresse för teknikämnet.

VĂ€stra skolan Ă€r en grundskola med elever i förskoleklass, Ă„k 1–3, anpassade grundskolan samt fritidshem. Ann-Charlotte Ă€r lĂ€rare i Ă„k 1–3 och har Ă€ven arbetat pĂ„ Teknikens Hus i LuleĂ„. DĂ€r har hon bland annat tagit fram materialet Magiska mekanismer.

–I mitt arbete som tekniklĂ€rare vill jag visa olika aspekter av teknikĂ€mnet och gĂ€rna med en teknikhistorisk ingĂ„ng. Jag har haft flera spĂ€nnande omrĂ„den dĂ€r teknikhistorien fĂ„r ta plats, samtidigt som vi behandlat teknikutveckling, konsekvenser av teknikval och sĂ„ kommer vi till nutid, sĂ€ger Ann-Charlotte.

Vattenledningar och skisser
Rör med vatten som rinner ut i ett dike
Ìę

Tidigare Ă„r i Ă„k 4–5 undervisade Ann-Charlotte om tekniska system och vattenledningar.
HÀr blandades studiebesök med att eleverna fick skissa olika system.
Men Ann-Charlotte menar att det riktigt spÀnnande kommer nÀr de historiska delarna diskuterades.

–Vi pratade om utedassen och att de tömdes för att anvĂ€nda innehĂ„llet som gödsel till Ă„krarna. Senare utvecklades tekniska system dĂ€r man renar vatten för att först anvĂ€nda till toaletten och sedan renar det igen för att slĂ€ppa ut i samma vatten som mĂ„nga kommuner anvĂ€nder till att hĂ€mta dricksvatten ifrĂ„n. HĂ€r tog vi LuleĂ„ Ă€lv som exempel pĂ„ hur mĂ„nga kommunala reningsverk slĂ€pper ut sitt avloppsvatten i den och sedan LuleĂ„ kommun som hĂ€mtar sitt dricksvatten frĂ„n samma Ă€lv. Det hĂ€r arbetet om Ă€lven ger ocksĂ„ eleverna en kĂ€nsla över hur viktigt det Ă€r att anvĂ€nda miljövĂ€nliga produkter, för allt Ă€r ett kretslopp.

Bilarna, konstruktioner och konsekvenser

I undervisningen i Ă„k 3 Ă€r bilar ett moment dĂ€r konstruktioner har sin givna plats. Men det stannar inte vid det. Teknikhistorien Ă€r lika viktig hĂ€r. Inte bara hur utvecklingen gick till utan ocksĂ„ varför.Ìę
Latarinvagn dragen med hĂ€st °ż°ìĂ€ČÔ»ć
FOTOGRAFI Latrinvagn dragen med hĂ€st. 1896-1896 FOTOGRAF: °ż°ìĂ€ČÔ»ć. BILDNUMMER: C 1368 Stadsmuseet i Stockholm

–Jag berĂ€ttar om hĂ€st och vagn, om hjulet och det som faktiskt var ett problem med hĂ€star i stĂ€derna. Gatorna fylldes med hĂ€stspillning som staden behövde ta hand om. Och det var inte lite spillning. HĂ€starna var ett transportmedel och hĂ€stkrafterna var en helt avgörande arbetskraft under industrialiseringen. Men, det hade ett pris, hĂ€starna behövde göra sig av med sitt avfall. Det blev ett sanitĂ€rt problem med lukt, sjukdomar som spred sig och man var tvungen att fĂ„ bort det frĂ„n gatorna. HĂ€r kommer alltsĂ„ konsekvenstĂ€nk, teknikutveckling, historia och samhĂ€lle in i bilden. Och mot slutet av undervisningen kring detta fĂ„r eleverna Ă€ven konstruera, berĂ€ttar Ann-Charlotte.

SĂ€tt dig en stund
Gammal stol med förvaring Ann-Charlotte Wimyr
Gammal stol med förvaring

En annan del i undervisningen som ocksÄ innefattar ett samarbete med slöjden Àr en konstruktionsuppgift att tillverka en pall.
Vit fÀllstollmed svart tyg och texten horse Ann-Charlotte Wimyr
Elevarbete i teknikundervisning

Det historiska perspektivet Àr viktigt Àven hÀr. Pallen, gamla trÀstolar, köksstolen, gungstolen, kontorsstolen, rullstolen, fÄtöljen, listan kan göras lÄng.

–Nyttan med stolen ska vara i fokus hĂ€r. Varför har vi olika typer av stolar, hur har stolen utvecklats genom Ă„ren och vad ska den anvĂ€ndas till.

–Jag menar att i teknikundervisningen finns sĂ„ mĂ„nga olika perspektiv att ta hĂ€nsyn till och det Ă€r viktigt att man ser bredden, djupet och vilka drivkrafter om leder fram till teknikutvecklingen och de olika lösningar som finns, avslutar Ann-Charlotte.Ìę