福利姬

Det v盲cker fr氓gor som 盲r centrala f枚r skolan och inte minst f枚r teknikundervisningen, exempelvis: Hur formas ungas bilder av framtiden? Vilka utbildningar och yrken uppfattas som realistiska alternativ? Och hur kan skolan bidra till att vidga elevernas erfarenhetshorisonter snarare 盲n att reproducera redan etablerade m枚nster?听

Katarina Rehder

Hur formas valen?

N盲r unga g枚r utbildningsval beskrivs det ofta som rationella och individuella beslut. Men forskning visar att val formas i ett betydligt st枚rre sammanhang. Unga v盲ljer inte bara utifr氓n intresse eller f枚rm氓ga, utan ocks氓 utifr氓n f枚rest盲llningar om vad som k盲nns m枚jligt, tryggt och realistiskt f枚r 鈥漬氓gon som jag鈥�. I dag m枚ter unga fler utbildningsv盲gar 盲n tidigare generationer. Samtidigt tycks m氓nga val bli allt mer strategiska. I en tid pr盲glad av os盲kerhet, prestationskrav och h氓rd konkurrens tenderar m氓nga elever att v盲lja v盲gar som upplevs som s盲kra snarare 盲n utforskande. Det g盲ller inte minst gymnasievalet.
En aktuell rapport fr氓n Sveriges Ingenj枚rer visar att m氓nga elever som 盲r intresserade av naturvetenskap och teknik 盲nd氓 v盲ljer bort dessa program. Natur- och teknikprogrammen uppfattas som sv氓rare och mer kr盲vande, samtidigt som elever tror att det 盲r l盲ttare att f氓 h枚ga betyg p氓 andra h枚gskolef枚rberedande program. Rapportens analyser visar ocks氓 att elever med likv盲rdiga grundskolebetyg i genomsnitt f氓r l盲gre gymnasiebetyg om de v盲ljer naturvetenskapliga eller tekniska program j盲mf枚rt med exempelvis samh盲llsvetenskapliga eller estetiska program. F枚r m氓nga unga framst氓r d盲rf枚r vissa utbildningsv盲gar som strategiskt mer riskfyllda 盲n andra. Parallellt ser vi ocks氓 att fler unga s枚ker sig till yrkesprogram som uppfattas som trygga, leder till arbete och anses mindre s氓rbara f枚r AI och ekonomisk os盲kerhet. Det s盲ger n氓got viktigt om hur unga navigerar framtiden. M氓nga elever 盲r inte s盲kra p氓 vad de vill arbeta med redan i 氓rskurs nio. D氓 blir gymnasievalet ocks氓 ett s盲tt att h氓lla d枚rrar 枚ppna och minimera risk. Skolverkets studier visar att ungdomar p氓verkas starkt av omgivning, status, sociala medier och f枚rest盲llningar om vilka utbildningar som passar olika typer av elever.

Unsplash

Skolans roll 盲r central

H盲r blir skolans roll central. Valkompetens handlar inte bara om att informera om utbildningar och beh枚righeter. Det handlar ocks氓 om att hj盲lpa elever att utveckla handlingsutrymme och framtidstro. Om vissa utbildningar eller yrken aldrig framst氓r som realistiska alternativ kommer de heller inte att v盲ljas. F枚r att vidga ungas perspektiv r盲cker det d盲rf枚r inte med information om olika utbildningar. Elever beh枚ver ocks氓 f氓 erfarenheter som skapar mening, nyfikenhet och k盲nslan av att h枚ra hemma i ett sammanhang. H盲r blir det relevant att tala om det som sociologen Hartmut Rosa beskriver som resonans. Resonans handlar h盲r inte bara om motivation eller trivsel, utan om erfarenheter d盲r elever k盲nner sig engagerade, delaktiga och mindre fr盲mmande inf枚r v盲rlden omkring sig.
I teknikundervisningen kan s氓dana resonansupplevelser uppst氓 n盲r elever f氓r konstruera n氓got som fungerar, l枚sa problem tillsammans med andra eller uppt盲cka hur teknik p氓verkar m盲nniskor och samh盲lle. Det kan handla om stolthet 枚ver en l枚sning, fascination inf枚r ett tekniskt system eller gl盲djen i att f枚rst氓 hur n氓got h盲nger ihop. Det kan ocks氓 handla om arbete med h氓llbarhetsfr氓gor, vardagsteknik eller designprojekt d盲r elever k盲nner igen sina egna erfarenheter och fr氓gor. S氓dana erfarenheter 盲r viktiga eftersom de hj盲lper elever att utveckla relationer till teknik som g氓r bortom prestation och betyg. Teknikundervisningen har d盲rf枚r en viktig demokratisk funktion. Elever beh枚ver f氓 m枚ta teknik som n氓got mer 盲n AI-genererade filter i sociala medier eller smala ingenj枚rsideal. De beh枚ver f氓 syn p氓 teknikens koppling till h氓llbarhet, kreativitet, etik och m盲nniskors vardag. De beh枚ver ocks氓 m枚ta fler ber盲ttelser om vilka som arbetar med teknik och p氓 vilka s盲tt. PRAO, APL och samverkan med arbetsliv och h枚gre utbildning kan spela stor roll h盲r. N盲r elever f氓r konkreta erfarenheter av olika milj枚er vidgas deras erfarenhetshorisonter. Det kan g枚ra framtidsval mindre abstrakta och bidra till att fler faktiskt kan f枚rest盲lla sig sj盲lva inom omr氓den som tidigare k盲nts avl盲gsna.

Bredda rekrytering

Att bredda rekryteringen till teknik handlar d盲rf枚r inte enbart om att 枚ka intresset f枚r STEM. Det handlar ocks氓 om vilka utbildningssystem, normer och erfarenheter som formar vilka v盲gar unga uppfattar som m枚jliga att g氓. Om vi vill att fler unga ska v盲lja teknik beh枚ver vi inte bara 枚ppna d枚rrar, vi beh枚ver ocks氓 hj盲lpa fler att k盲nna att de h枚r hemma p氓 andra sidan dem.