žŁÀûŒ§

Pedagogiska arbetsformer - decentraliserad utbildning

Hur kan vår lärarutbildning utvecklas och nå ut i en allt mer decentraliserad utbildningsmiljö? I en ny studie undersöks nya pedagogiska arbetsformer där studenter aktivt deltar i undervisning via lokala lärcenter, vilket skapar vägar in i högre utbildning bortom det traditionella campus.

I studien utforskar vi hur pedagogiska arbetsformer för lĂ€rarutbildningen kan utvecklas nĂ€r utbildningen sker i decentraliserad form, med studenter som deltar och Ă€r uppkopplade frĂ„n lokala lĂ€rcenter. Denna modell gör högre utbildning tillgĂ€nglig för personer som annars inte skulle ha möjlighet att flytta till en studieort – en viktig nyckel till breddad rekrytering, men ocksĂ„ en modell som medför intressanta pedagogiska utmaningar.
I dessa lÀrandemiljöer möter lÀraren samtidigt studenter som Àr fysiskt nÀrvarande i undervisningssalen och studenter som deltar pÄ distans via digital lÀnk. Detta krÀver att lÀrare utvecklar nya fÀrdigheter för att planera och leda denna typ av undervisning samt skapa meningsfulla relationer med studenter de frÀmst möter i digitala rum.
Utmaningen blir sÀrskilt relevant eftersom dessa utbildningar ofta attraherar studenter frÄn studieovana miljöer, vilket stÀller sÀrskilda krav pÄ utbildningens struktur och genomförande för att verkligen frÀmja delaktighet. Det unika med vÄr ansats Àr att programansvariga, lÀrare, studenter och personal vid lokala lÀrcenter tillsammans formar och utvecklar hybridundervisningen. Trots att denna utbildningsform vÀxer finns förvÄnande lite systematisk kunskap om hur den bÀst utformas.

Studien strÀvar efter flera viktiga resultat:

  • Genom noggrann kartlĂ€ggning skapar vi djupare förstĂ„else för studenters, lĂ€rares och campus-personals erfarenheter och behov kring hybridundervisning och akademiskt skrivande – kunskap som bĂ„de driver vĂ„rt arbete framĂ„t och bidrar till forskningsfĂ€ltet.
  • LĂ€rare inom förskollĂ€rar- och grundlĂ€rarutbildningen med inriktning fritidshem, tillsammans med personal pĂ„ lĂ€rcenter, fĂ„r stöd att utveckla kompetens och trygghet i att genomföra effektiv hybridundervisning.
  • Studenters aktiva deltagande och kĂ€nsla av tillhörighet stĂ€rks genom nya undervisningsformer som sĂ€rskilt frĂ€mjar engagemang över digitala avstĂ„nd.

Nya perspektiv pÄ hybridundervisning

Arbetet kommer att bidra med vÀrdefull kunskap om hybridundervisningens möjligheter, vÀgar till breddat deltagande, utveckling av akademisk litteracitet och hur fruktbar samverkan mellan lÀrosÀten och lokala lÀrcentrum kan formas. Ett konkret resultat blir ett praktiskt och inspirerande webbaserat material som kan vÀgleda andra som vill utveckla hybridundervisning.

Avslutande konferens

Konferens med fokus på hybridundervisning

Avslutande erfarenhetsutbyte om lärarutbildning i en decentraliserad miljö

Den 10 april 2025 genomfördes projektets slutkonferens i Katrineholm, där omkring 100 personer deltog – både på plats och digitalt. Konferensen utgjorde ett viktigt tillfälle att dela erfarenheter, resultat och insikter till den studie som undersökt hur lärarutbildningen kan utvecklas i en allt mer decentraliserad utbildningsmiljö.

Under dagen presenterade lärare sina aktionsforskningsprojekt, där fokus legat på att utforska och pröva nya pedagogiska arbetsformer för hybridundervisning – med särskild betoning på undervisning som genomförs med studenter som deltar via lokala lärcenter.

LiU:s pedagogiska kompetenscentrum, Didacticum modererade programmet och belyste aktuell forskning kring hur känslan av tillhörighet och aktivt deltagande kan stärkas i hybridmiljöer. Konferensen visade tydligt på värdet av samverkan mellan lärosäten, lokala lärcenter, lärare och studenter i utvecklingen av hybridundervisning.

 

Personer pÄ en scen
Dokumentation

Konferensdokumentation

Metoder och tillvägagångssätt

Tillvägagångssätt för utveckling av hybridundervisning

Projektets fokus låg på att programansvariga, lärare, studenter och personal på lärcenter tillsammans skulle utveckla hybridundervisning som kännetecknas av studentaktiva arbetsformer. Samtidigt skulle projektet utforma integrerat stöd i undervisningen för att studenterna på ett bättre sätt ska kunna orientera sig i sina studier.

För att uppnå dessa mål genomfördes olika aktiviteter av projektets deltagare. Som första del gjordesen inventering – en kartläggning av tekniska, pedagogiska och stödbehov i relation till akademiska studier utifrån studenters, lärares och personal på lärcenters erfarenheter.

Därefter delades lärare vid universitetet upp i grupper och planerade aktiviteter för att förändra och utveckla undervisningen. Genom seminarier och workshops diskuterades också hur relationella faktorer kunde stärkas genom skärmen – något som många lärare uppfattade som utmanande med decentraliserad undervisning. Varje lärargrupp valde sedan ut olika aktioner som de ville genomföra. Dessa behövde inte vara stora och omvälvande utan kunde vara en liten förändring av ett redan befintligt inslag eller att prova en nymetod för att utveckla en befintlig kurs.

De genomförda aktiviteterna tematiserades i tre olika kategorier:

Redo för decentraliserad undervisning

Denna kategori behandlar förberedelser inför uppstart av decentraliserad undervisning och hur man förbereder studenter på denna typ av undervisning. Denna del ansvarade de lokala campusen för och innefattade bland annat studiesociala aktiviteter på de decentraliserade orterna för att studenterna skulle känna sig som universitetsstudenter, men också hur man "för sig" i ett decentraliserat klassrum.

Roll-ups i salar på lokalt campus

Informativa roll-ups för att påminna om arbetsmiljön i decentraliserade klassrum.

För att påminna studenter om ett bra klassrumsklimat i decentraliserad undervisning har de lokala campusen gjort roll-ups som står i deras salar där de tar emot sänd undervisning från universiteten. Detta är en del i den introduktion som sker när vi startar undervisning med en ny grupp. I introduktionen ingår till exempel ett seminarium där vi tillsammans diskuterar hur ett bra klassrumsklimat ser ut i decentraliserad undervisning, samt att en representant från lokalt campus deltar vid studenternas första redovisning för att säkerställa god kvalitet i passen, exempelvis genom att hjälpa till med att dela presentationer.

Idéer på vad som ska stå på roll-up:
  • Hej student! Välkommen till ditt hybridklassrum
  • Sätt dig långt fram i salen så att du syns
  • Ta fram din namnskylt och placera den på ditt bord där du sitter
  • Bekanta dig med tekniken – fråga oss på lärcentrum hur det fungerar
  • Ta för dig! Har du en fråga/fundering – ställ den direkt till föreläsarenDu kan räcka upp handen digitalt eller vifta för att påkalla föreläsarens uppmärksamhet
  • Ta hand om varandra i klassen – ni är varandras studiemiljö
  • Tänk på att andra orter också är del av din klass
  • Tänk på att när ni pratar i klassen med ljudet av kan det uppfattas som att ni inte lyssnar
  • Kom ihåg att du är student på ditt lärosäte och detta är ditt lokala campus

 

Klassrumsinteraktion

Denna kategori innefattar de aktiviteter som lärarna på universitetet prövade i projektet. Utgångspunkten var att förbättra undervisningen och de pedagogiska formerna utifrån projektets innehåll.

Film om arbetsmiljö i decentraliserad undervisning

Lärarna agerade här själva som studenter för att visa på vad som kan bli problematiskt i interaktionen i klassrumsmiljön. Situationer som lyftes i filmen var bland annat placering i rum för att synas bättre, vikten av att kontrollera mikrofoner, och osäkerheten som kan uppstå när en grupp pratar men de övriga inte hör vad som sägs. I filmen bjöd välkända lärare på sig själva, vilket uppskattades av studenterna. På detta sätt blev filmen en bra utgångspunkt för att diskutera arbetsmiljön utan att komma med pekpinnar.

Tydlighet i digitala kursrum

Ett sätt att stödja den akademiska litteraciteten är att hjälpa studenterna att förstå vad olika "saker betyder" i den akademiska världen. I projektet arbetade en grupp med att skapa tydlighet och struktur ide digitala kursrummen för att stödja detta. Detta gjordes genom att skapa flödesscheman av kursen som ett stöd för studenterna. Tanken var att skapa en röd tråd mellan olika undervisningsformer inom termin 1. Poängen är inte att allt behöver vara likadant, men det behöver finnas transparens och tydlighet i progressionen.

Ökad interaktion mellan grupper

I studentundersökningen och intervjuerna framkom att studenterna inte kände att de hade relationer med studenterna på andra campus. En grupp prövade därför att göra uppgifter där grupperna blandades från olika lärosäten. Detta kräver viss teknisk kunskap från lärarhåll men upplevdes också positivt från studenternas sida.

Studentaktiva arbetsformer

En grupp arbetade tydligt med studenternas aktivitet och ansvar i seminarier genom att skapa studentdrivna seminarier. Detta upplevdes som stöttande för studenternas lärande och gav också entrygghet att man "förstått" litteratur och teori "rätt". Detta kräver dock något av studenterna och kunde upplevas olika beroende på engagemanget i studentgruppen.

 

Ett gemensamt vi

Den sista kategorin innefattar de relationella aspekterna som blev tydliga under projektet. En viktig aspekt handlade om lärares upplevelse av att vara otillräckliga och sakna de relationella band som uppstår i salsundervisning. En central del i denna kategori är att "lära känna" varandra. Detta kan innebära att ha namnskyltar vid borden men också att möjliggöra "mellansnack" eller "korridorsnack". Olika lösningar har diskuterats, bland annat att läraren inte avslutar Zoom-mötena för tidigt så att det finns möjlighet för studenter på olika orter att prata med lärare efter undervisningen, men också att lärare kan presentera sig för studenterna på ett lättsamt sätt.

Kompisboken

Ett sätt att presentera sig som lärare i de digitala kursrummen för att skapa en mer relationell gemenskap. Utgångspunkten var de kompis böcker som barn på 80/90-talet fyllde i till varandra, där man skrev in sin favoritfärg, favoritmat och vad man ville jobba med som stor. Frågorna i vår kompisbok hade lite annan karaktär – lärarna svarade till exempel på vilka kurser de deltog i, verktyg de använder för att vara kreativa, ett minnesvärt möte med en student och ett råd de ville ge studenterna.

Nedan ett exempel på Kompisboken för NedĆŸad Mešić

PortrÀtt av en man

 

Kurser jag medverkar i

År 1:

Utveckling och lärande – 9EF507 (Kursansvar/seminarier/examinationer)

Bedömning och uppföljning – 9EF508 (Seminarier/examinationer)

År 3:

Bild 2 – 9EF512 (Seminarium, lektion, examination)

Examensarbete – 9EF520 (Handledning/examination)

Verktyg jag använder för kreativa, konstnärliga och tekniska uttryck

Gitarr, kamera, penna, lödkolv, skruvmejslar, avbitartång, symaskin, spade och skottkärra.

Intrycksfulla reseminnen

Bila långt och tälta är roligt då man kan uppleva mycket på vägen. Det är bra när man har frihet att spontant och nyfiket utforska och känna upptäckarglädje. Bilrutterna har varit många och långa och inkluderar Europas alla hörn. De mest intrycksfulla är Gibraltar, Fort Boyard, Corleone, Monte Carlo och San Tropez, Draculas slott, Bordeaux, Chablis, Normandie, Sarajevo, Säve flygplats, Hofors m.fl.

Kultur som ger mig energi

Jim Jarmushs filmer "Night on earth" & "Coffey and Cigarettes"

Musik med bra puls: Manu Chao; Louis Prima; Fela Kuti

Komedi är också stärkande, som den amerikanska lätt morbida komikern George Carlin

 

Minnesvärt möte med studenter

Då en student berättade att en kurs jag undervisade i hade övertygat studenten att inte längre ge rådet till sina egna barn att "slå tillbaka" när andra barn retas.

Strategier som har hjälpt mig i mina studier

1. Läs kursmålen noga och notera vilka verb som används (t.ex. beskriva, diskutera, analysera). Dessa visar vilken nivå du förväntas nå i kursen. Anpassa ditt sätt att studera efter detta.

2. Våga ställa frågor! Ofta har flera studenter samma fundering, och en fråga brukar öppna för fler.

3. Använd etymologi (läran om ords ursprung) när du lär dig nya begrepp. Att förstå var ordet kommer ifrån gör det lättare att minnas och placera det i ett sammanhang. Sök exempelvis "etymologi + ordet" på nätet. Efter ett tag kommer du börja snappa upp uppfragment på grekiska och latin.

Forskningsresultat

Forskningsresultat för studien

I projektet har olika forskningsmetoder anvÀnts för att uppnÄ projektets mÄl. För att utveckla de pedagogiska resurserna har vi utgÄtt frÄn en aktionsforskningsbaserad metod dÀr lÀrare tillsammans utvecklat olika stödresurser. För att utvecklingsarbetet skulle ta utgÄngspunkt i studenters upplevda behov genomfördes ocksÄ intervjuer och gruppsamtal med studenter.

Aktionsforskning

I projektet har aktionsforskning anvÀnts som metod för att utveckla de olika stödresurserna. En viktig utgÄngspunkt inom aktionsforskning Àr att bidra till förÀndring, och att denna förÀndring ska bygga pÄ reella behov och komma frÄn aktörerna sjÀlva, i det hÀr fallet vad lÀrare sjÀlva ser som betydelsefullt att utveckla.

Metodiskt har vi utgÄtt frÄn den sÄ kallade aktionsforskningsspiralen (Stringer, 1987), vilket innebÀr att man Äterkommande prövar olika former av förÀndringar (aktioner) som testas och utvÀrderas, dÀr systematisk reflektion Àr en central del. Resultatet av aktionsforskningen redovisas under avsnittet Metoder och tillvÀgagÄngssÀtt.

EnkÀt och intervjuer med studenter

För att fÄnga studenters perspektiv pÄ arbetsformer inom decentraliserad utbildning genomfördes en enkÀtundersökning och intervjuer riktade till studenter pÄ förskollÀrar- och lÀrarutbildningen.

De preliminÀra resultaten visar att:

  • Studenter Ă€r överlag nöjda eller mycket nöjda med den decentraliserade undervisningsformen.
  • Studenterna beskriver att möjligheten att lĂ€sa pĂ„ decentraliserat campus Ă€r avgörande för deras möjlighet att studera överhuvudtaget, dĂ„ exempelvis familjesituation gör att det Ă€r svĂ„rt att flytta eller pendla lĂ„nga avstĂ„nd för högskolestudier.
  • NĂ€r studenterna beskriver vad som Ă€r betydelsefullt för dem i deras studier i relation till arbetsformer Ă€r det svĂ„rt att sĂ€rskilja vad som specifikt rör den decentraliserade formen. MĂ„nga aspekter Ă€r generella kvalitetsfaktorer som vikten av tydliga instruktioner och att lĂ€rare Ă€r stödjande och visar intresse för studenterna.

Mer omfattande resultat frÄn studentintervjuerna kommer att redovisas i artikelform.

 

Kontakter

Lärcentrum och Campus

Organisation