福利姬

AI literacitet i lärarutbildning

Detta projekt fokuserar på AI literacitet i svensk lärarutbildning, främst vad AI literacitet inom lärarutbildningen innebär i form av kunskaper och kompetenser.

AI och automation av undervisning

En utforskande och praktiskt inriktad studie som undersöker vad som händer med lärares praktik när Al och Machine Learning (ML) algoritmer introduceras i grundskolans klassrum.

AI och exploranation

Tillsammans med yrkesverksamma lärare utvecklar vi genom co-design en prototyp för en applikation som genom interaktiv visualisering erbjuder undersökande och förklaringar - exploranation - av vad AI-literacitet kan innebära i pedagogiska sammanhang.

AI-litteracitet för grundskolan

I en ökande takt genomsyras barns och ungdomars fritid och skola av artificiell intelligens (AI). Det här forskningsprojektet bidrar med en vetenskaplig förankrad grund för AI-litteracitet i skolan.

AI-litteracitet och didaktik i lärarutbildningen

De senaste årens snabba teknikutveckling och lanseringen av nya AI-verktyg understryker behovet att stärka lärarprofessionens kompetens. Det här projektet bidrar till att utveckla lärares kompetenser och nya undervisningsmetoder.

Arbetsgivares engagemang i YH-utbildningar och den lokala arbetsmarknadens kompetensförsörjning

Yrkeshögskolan inrättades 2009 och sedan dess har utbildningsformen vuxit och blivit en allt mer betydelsefull källa till kompetensförsörjning. Vad får arbetsgivare att engagera sig i YH-utbildningar och hur ser deras medverkan ut i praktiken?

Arbetsmiljöarbetets förutsättningar och konsekvenser

Arbetsmiljön är betydelsefull för alla som arbetar, ändå saknas kunskap om hur det praktiska arbetet kring arbetsmiljö och hälsa ser ut, och vilken betydelse detta arbete har för hur arbetsmiljön utvecklas.

aSTEM: Modeller och modellering för en autentisk STEM-undervisning

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att definiera och undersöka en autentisk integrering av naturvetenskaps- och teknikundervisning som två STEM-ämnen genom modeller och modellering i Sverige.

Att börja skolan i en digital värld

Skärmtid, teknikförbud och moralpanik - Hur påverkar vår digitala värld våra barns utveckling? Måste vi begränsa den tid vi och barnen använder oss av digitala media eller ger digitala media oss ett försprång i livet?

Att försvara mobbade kamrater på olika sätt

Forskningsprojektet ger ny kunskap om hur elever försvarar varandra vid mobbningssituationer och om hur skolor kan stärka elevers vilja och förmåga att försvara.

Att ha chefsuppdrag på deltid 鈥� arbete i gränslandet mellan chef och medarbetare

Att vara både chef och kollega väcker frågor om ansvar, relationer och arbetsvillkor. Projektet belyser utmaningar, möjligheter och strategier som formas i gränslandet mellan ledarskap och medarbetarskap.

Att synliggöra det osynliga 鈥� nätverksbyggande för fritidshemmets didaktik

Ett internationellt forskarnätverk med syftet att bygga upp en samlad kunskapsbas och därmed stärka fritidspedagogisk forskning med fokus på didaktiska frågeställningar (School-age-educare).

Att växa upp i en digital värld

Låter vi våra barn använda digitala media för mycket och för tidigt i livet? Innebär tillgången till den digitala världen en hjälp för små barn att lära sig om hur världen fungerar? Den är studien följer 100 barn från spädbarnsåldern och uppåt.

Autismens historia

Autismdiagnosen har fått en framträdande plats i samtida diskussioner om barns hälsa och utveckling. Vi studerar diagnosens framväxt ur ett historiskt perspektiv och hur aktörer definierat och diskuterat den i relation till de svenska förhållanden.

Baby- och barnlabbet

Vid Baby- och barnlabbet studerar vi ett flertal aspekter av barns minne och sociala förmågor. Det kan till exempel handla om uppmärksamhet, imitation, tänkande och språk.

Barns vardagsliv och fritid i utbildning

Utgångspunkter för vår forskning är barn och elevers erfarenheter av olika former av utbildningsinstitutioner. Vi studerar yngre barns villkor för lärande och meningsfull fritid i barns institutionaliserade vardagsliv.

CETIS - Att läsa om teknik

Litteratur och artiklar är en kunskapsbank för inspiration, kunskap och fördjupning inom flera områden. Här samlar vi lästips för dig som undervisar i, eller har intresse för teknikämnet.

Covid-19: Social närhet och distans i digital undervisning

Detta projekt undersöker kvalitativa aspekter av digital undervisning på lärarutbildningen i det distans- och hybridläge som Covid-19-pandemin orsakat.

Digital arbetsplats för alla

Hörselnedsättning påverkar arbetslivet och ökar risken för sjukfrånvaro. Projektet utvecklar riktlinjer för digitala arbetsmiljöer som stärker delaktighet och skapar lösningar för en mer inkluderande framtid.

Digital välfärdsteknik och omsorgsarbetets transformation

Detta projekt undersöker hur personals praktiska användning av digital välfärdsteknik inom äldreomsorgen bättre kan stödjas av chefer och organiseras på ett mer effektivt sätt.

Digitala analysverktyg och anställdas hälsa - WATCH

Hur används digitala verktyg för att få information om anställda i arbetslivet? Och vad leder sådan användning till? Det är centrala frågor för forskningsprojektet WATCH.

Digitala medier, kommunikation och utbildning

Detta kunskapsfält intresserar sig för digital media, informationsvisualisering och AI i utbildning. Postkvalitativa metoder bidrar till frågor om digital interaktion, litteracitet, multimodalitet, maskinlärande, undervisning och policyreform.

Elevassistenters uppdrag i svensk skola

Elevassistenters uppdrag i svensk skola: Hur går det och enligt vem? Det är frågor som ställs i detta forskningsprojekt. Vi vill bidra med kunskaper om möjligheter och hinder i elevassistenters arbete i syfte att utveckla och stärka yrkesrollen.

En inkluderande arbetsmarknad?

Ökade krav i arbetslivet har resulterat i att allt fler människor har hamnat utanför den reguljära arbetsmarknaden. Detta forskningsprojekt undersöker Arbetsförmedlingens insatser för arbetssökande med funktionshinder.

En satsning på forskning med fokus på fritidshem

Utgångspunkt för vår forskning är barn och elevers erfarenheter av fritidshem. Vi studerar yngre barns villkor för till exempel lärande och meningsfull fritid och hur barn ser på sin egen fritid.

En studie av branschrelevant yrkesutbildning i Sverige

Den expanderande yrkeshögskolan ska möta regionala kompetensbehov i samarbete med arbetslivet. Projektet studerar hur utbildningar för bryggeribranschen formas och förser en växande bransch med rätt kompetens.

Evolution i serieform

Sedan 2022 ingår evolution i naturvetenskapen för åk 4-6. Därför finns ett behov av nya undervisningsverktyg för denna elevgrupp. Projektet undersöker hur en serietidning kan användas i undervisning och meningsskapande om evolution.

Fiktion på läkarutbildningen

Vad händer när läsning av skönlitteratur blir en del av läkarutbildningen? Vi spelar in seminarier där läkarstudenter diskuterar skönlitteratur för att undersöka hur empati konstrueras i samtalen och hur skönlitteratur används i läkarutbildningen.

Folkhögskolan som samtidsspegel

Hur har folkhögskolans utbildningar speglat samhällsutvecklingen? Med hjälp av digitaliserade årsberättelser undersöker vi 150 års samhällsförändringar via folkhögskolornas verksamhetsinriktning.

Forskargruppen för miljö- och hållbarhetspedagogik

Forskning om undervisning och lärande för hållbar ut utveckling - där ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv möts, och lärande kopplas till självständigt tänkande samt individuellt och kollektiv handlande för en hållbar framtid.

Forskargruppen för relationell och psykodynamisk forskning

Forskargruppen intresserar sig för sampels- och utvecklingsprocesser i behandlingsrelationer så som psykoterapi och annan behandling samt omvårdnad. Vi forskar och utbildar i relationell psykodynamisk psykoterapi, IPT och mentalisering.

Forskarskola för folkhögskolans lärare

Forskarskolan för folkhögskolan lärare startade 2021. Den bygger på ett samarbete mellan Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Jönköping University.

Forskarskola i vuxnas lärande

Forskarskolan syftar till att stärka dagens svaga forskningsanknytning vid våra lärarutbildningar vad gäller forskning och kunskap om vuxnas lärande.

Forskning om bedömning

Forskning om bedömning (FoB) är ett nätverk av forskare vid Linköpings universitet som utifrån ett brett samhällsvetenskapligt perspektiv intresserar sig för frågor om bedömning och betyg i utbildningssammanhang.

Forskning om didaktiskt ledarskap - FoDiL

Lärares huvudsakliga uppdrag handlar om att leda elever till lärande. Lärare måste därför både ha ett utvecklat ledarskap och goda ämneskunskaper. FoDiL sammanför två etablerade forskningsfält till det som vi kallar didaktiskt ledarskap.

Forskningsgruppen för internet, hälsa och klinisk psykologi

Forskningsgruppen arbetar kring en rad olika områden som ångest, depression och hälsoproblem som tinnitus och kronisk smärta. Många projekt arbetar med KBT-behandling via Internet.

Forskningsgruppen för skolmobbningsforskning

Fysiskt våld, verbala kränkningar, social utfrysning, ryktesspridning och näthat. Mobbning kan förekomma i många olika former i dagens skola. Vilka bakomliggande faktorer påverkar barns olika beteenden i mobbningssituationer?

Forum för forskningsbaserad NT-undervisning - FobasNT

Träffa lärare och forskare som vill utveckla naturvetenskaps- och teknikundervisning i förskola/skola. Bolla idéer, få inspiration och ny kunskap om hur undervisning kan utvecklas med forskning. Vi ses i Umeå 27-28/10 och Karlstad 5/11.

Forum för utomhuspedagogik

Forum för utomhuspedagogik är ett fakultets- och institutionsövergripande forskningsforum vid LiU. Här möts forskare och lärare för att diskutera aktuella frågor inom utomhuspedagogik och utomhusdidaktik.

Fritidsgården som gemenskapande arena för att motverka utanförskap och social oro

Hur kan samhället stödja ungdomar som känner social oro och utanförskap? I det här projektet studerar vi fritidsgården som social praktik och hur den kan utvecklas för att stärka ungdomars tillhörighet och delaktighet.

Fysisk, psykisk och reproduktiv hälsa hos hbtq-personer under graviditet, födande och i tidigt föräldraskap

Forskningsprojektet följer hälsa och upplevelser hos hbtq-personer under graviditet, födande och i tidigt föräldraskap, för att bidra till viktig kunskap inom ett outforskat område, både i Sverige och internationellt.

Förskolemåltider

Det  finns mycket prat om den pedagogiska måltiden men vad händer egentligen när barn och deras lärare äter tillsammans? Detta projekt undersöker hur multimodala resurser underhåller och stödjer ätbeteendet och social interaktion inom förskolan.

God auditiv ekologi för aktivt och hälsosamt åldrande

Vi undersöker vilka lyssningsmiljöer som äldre vuxna befinner sig i sin vardag och hur dessa lyssningsmiljöer påverkar förmågan att uppfatta tal samt förmågan att samtala med andra människor.

GROWL: Grön omställning i arbetslivet

För att nå klimatmålen behöver arbetslivet ställa om. Forskargruppen GROWL fokuserar på människorna, organisationerna och politiken runt grön omställning i arbetslivet.

HBTQI+ ungdomars levda erfarenheter av homofobisk mobbning i skolan

Forskningsprojekt undersöker HBTQI+ ungdomars erfarenheter av homofobisk mobbning i skolan och kan bidra med viktig kunskap som kan främja välbefinnande och hur skolor kan förebygga homofobisk mobbning.

Hur påverkas äldre vuxna av sin partners hörselnedsättning?

Nästan 40 % av alla svenskar över 65 år har någon grad av hörselnedsättning. Nedsatt hörsel kan ha en negativ påverkan på kommunikation. Studien fokuserar på hur anhöriga påverkas av samspelet mellan hörselsvårigheter och att leva i nära relation.

Högläsning i förskolan 鈥� språkutvecklande arbete och kulturellt deltagande

Syftet med projekt är att generera kunskaper om hur högläsning i förskolan skapar möjligheter för barn att bli deltagare i viktiga kulturella praktiker och kunskapsformer ( språk, berättande, andra innehåll och värdegemenskaper).

Högre yrkesutbildning - utbildningspolitik och läroplan

Vad är svensk högre yrkesutbildnings funktion? Hur, och av vem, formas den? Vems kunskap räknas och vilka värden formar undervisningen?

I hjärtat av läsning

Syftet med studien är att skapa kunskap om de kroppsliga dimensionerna - sinnligheten - i elevernas läspraktiker i grundskolan. Den undersöker hur unga läsare engagerar sig fysiologiskt och affektivt i aktiviteter som rör läsning under skoldagarna.

Intentioner och interaktioner i matematikundervisning

Projektet riktas mot lärarstudenter i slutet av utbildningen och lärare som arbetat 0-5 år. Undervisningens intentioner, reflektioner kring lärarutbildning och interaktioners kvalitet fokuseras.

Interaktion mellan kunskapstraditioner inom icke-formell vuxenutbildning

Projektet undersöker hur samspel mellan olika kunskaps- och utbildningstraditioner får betydelse för utformningen av icke-formell utbildningsverksamhet i östra Afrika.

Internationellt nätverk för välbefinnande

Vår forskning omfattar hela fältet om vetenskapen om välbefinnande inom olika populationer för att främja hälsa och minska stress inför 2000-talets utmaningar.

Inverkan av bakgrundsljud på språkförståelse hos skolbarn: Betydelse av ljudtyp och individuella skillnader

Ett klassrum är sällan tyst. Bakgrundsljud (med och utan tal) har, även vid låga nivåer, en negativ påverkan på barns språkförståelse (hör- och läsförståelse). Mekanismerna bakom detta samband är dock inte kartlagda.

Kognitiv psykologi - beslutsfattande, emotion, perception

Hur uppkommer känslor och hur påverkar de oss i vardagen? Vår forskningsgrupp studerar detta med hjälp av olika psykologiska undersökningsmetoder.

Kommunikation på den digitala arbetsplatsen 鈥� påverkan på delaktighet för individer med hörselnedsättning och dövhet

En studie om delaktighet, hemarbete och digital arbetsrelaterad kommunikation under Covid-19. Den vänder sig till personer i arbetsför ålder som har/upplever att de har nedsatt hörsel/dövhet.

Kompetens som är viktig för arbetare i Industri 5.0 鈥� ett ekosystem för kompetensomställning (SKILL-UP)

Vilken framtida kompetens krävs för visionen om en femte industriell revolution, Industri 5.0?

Kompetensutveckling inom CETIS

Kompletterande intensiv lästräning i avkodning - KILA

Projektet utvecklar och utvärderar ett digitalt undervisningsprogram för att stärka fonemisk medvetenhet - att koppla bokstäver till ljud. Tillsammans med Legilexi görs ett forskningsbaserat verktyg fritt tillgängligt för skolor.

Konferens Patt 43, Elevers attityder till teknik

Välkommen till 43:e upplagan av PATT-konferens den 15-18 juni 2026 på Campus Norrköping. Årets tema är 鈥漈eknikutbildning över gränserna鈥�.

Kulturarv, tradition och religion i svensk förskolepraktik

Syftet med det här projektet är att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med att förmedla ett kulturarv samtidigt som undervisningen ska hållas fri från konfessionella inslag.

Ledarskap i hybridarbete

En större del av arbetet kommer troligtvis ske helt eller delvis på distans med stöd av digitala verktyg. I projektet studeras de utmaningar hybridarbete skapar för ledarskap i relation till medarbetares välbefinnande och arbetsprestationer.

Lek och miljö i fritidshem

I projektet intresserar vi oss för lek och lekmiljöer i fritidshem, vilket är en viktig del av fritidshemmets praktik.

Linnécentrum HEAD

Vår hörsel spelar en viktig roll i kommunikationen med andra. Tillsammans tar våra forskare fram ny kunskap som underlättar för personer med hörselnedsättning i deras vardag.

Livsfrågornas didaktik - Att arbeta med frågor om döden i förskolans praktik

Syftet med det här projektet är att i samarbete med förskollärare öka den didaktiska och begreppsspecifika kunskapen om barns frågor om döden i förskolans vardagliga verksamhet.

Lust att läsa - ett designprojekt om elevers samspel med sociala robotar

En explorativ studie som undersöker på vilka sätt artificiell intelligens (AI) kan bidra till elevers läsning. I projektet granskas hur centrala läsaktiviteter och lässituationer kan designas för samspel mellan en social robot och elever i årskurs 4.

Lärares tolkning och tillämpning av läroplan och andra styrdokument i komvux

Lärare i Komvux alla delar ska i sin planering och undervisning förhålla sig till läroplan och andra styrdokument som ämnes- och kursplaner. Det här forskningsprojektet undersöker hur lärare tolkar och tillämpar dessa typer av dokument i sitt arbete.

Lärlingsutbildning 鈥� förutsättningar för lärande av yrkesidentiteter i industriarbete

Hur utvecklas yrkesidentiteten? I det här projektet fokuserar vi på hur förutsättningarna ser ut för lärande och identitetsutveckling ser ut inom det industritekniska gymnasieprogrammet.

MALWA - Textuppgifter och läsförståelse i matematik

Projektet utforskar hur språk påverkar problemlösning i matematik. Vi testar två undervisningsprogram för lågstadiet för att stärka elevers läsförståelse och förmåga att lösa textuppgifter.

Matematikundervisning inom yrkesutbildning

Varför ska yrkeselever lära sig matematik, vad lär de sig och hur organiseras matematikundervisningen på yrkesprogram? I projektet studeras matematikundervisning på yrkesprogram och hur denna kan relateras till matematikanvändning i yrkeslivet.

Med små steg: Barns trafiksocialisation i förskolan

Hur lär förskolebarn sig att delta i trafiken på ett säkert sätt? I detta projekt filmar och analyserar vi förskoleutflykter i trafiknära områden för att förstå pedagogernas praktiker och hur barn stegvis lär sig om trafik.

Medier i utbildning

Kunskapsfältet Medier i utbildning omfattar forskning om olika medier såsom böcker, teater och film samt deras roll i utbildning såväl som i mer informella sammanhang.

Mellanårens fritidsaktiviteter: utforskning av 10-12-åringars fritid

Barn mellan tio och tolv år utgör vad man brukar kalla mellanålder; mellan att vara ett litet barn och att vara en tonåring. Den här studien fokuserar på deras fritid och vad som gör den meningsfull.

Mello i fritidshem

Vad betyder "mello" i fritidshemmet? Detta projekt undersöker melodifestivalens roll i fritidshemmet med fokus på såväl hur melodifestivalen tar plats i barns vardag som hur fritidshemslärare använder melodifestivalen i undervisning och aktiviteter.

Migration, lärande och social inkludering

Vilken effekt har olika utbildningssammanhang för att lära sig svenska, på vuxna migranters inkludering i det svenska samhället? Skiljer sig folkbildningen och vuxenutbildningen åt vad avser effekter? Vad anser migranterna själva?

Multimodalt meningsskapande

Flerspråkiga elever som lär sig undervisningsspråket parallellt med naturvetenskapliga ämnen står inför en dubbel utmaning. Vi vill bidra med kunskap i skärningspunkten mellan undervisningspraktik och multimodal bedömningspraktik för dessa elever.

Människa och AI i interaktion

Den snabba utvecklingen av AI gör att kunskap behövs om hur språk förändras när vi interagerar med AI-verktyg. Den här explorativa workshopen utvecklar metoder för att förstå interaktionen mellan människa och AI i utbildningssammanhang.

NAEL är en mötesplats för forskning om vuxenutbildning och vuxnas lärande - 2026.

NAEL - Nordic Conference on Adult Education and Learning - är en mötesplats för forskning om vuxenutbildning och vuxnas lärande. Nästa konferens är i Finland 2026.

Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik (FontD)

FontD är ett nätverkssamarbete mellan 11 lärosäten (2020) med Linköpings universitet som värduniversitet. I FontD ingår de lokala didaktiska forskningsmiljöerna vid de medverkande universiteten och högskolorna.

Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik - NATDID

NATDID:s uppdrag är att stödja svensk skolutveckling inom naturvetenskap och teknik. Det gör vi genom att göra ämnesdidaktisk forskning mer tillgänglig för dem som är verksamma i förskola/skola.

Nationellt resurscentrum för teknikundervisning i skolan - CETIS

CETIS mål är eleverna ska få den undervisning de har rätt till. Teknikämnet ska synas på schemat och eleverna ska undervisas, utmanas, stimuleras och erbjudas möjlighet att sträva mot högre betyg genom 200 timmar i hela grundskolan.

Naturvetenskapernas didaktik

Naturvetenskapernas didaktik är en forskningsmiljö som bedriver forskning i anslutning till lärarutbildningen vid Linköpings universitet, speciellt den del som genomförs i Norrköping.

Nya former för verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvård

Den verksamhetsförlagda utbildningen är en central arena för lärande och professionsutveckling inom hälso- och sjukvårdsutbildningarna. Flera utmaningar kan identifieras där VFU och framtidens hälso- och sjukvård behöver mötas.

Nya innovativa former för kompetensförsörjning inom offentlig sektor 鈥� exemplet Magnetmodellen

Magnetmodellen kan beskrivas som en managementidé för att råda bot på personalbrist där tanken är att ett sjukhus likt en "magnet" kan dra till sig, dvs. attrahera, rekrytera och sedan behålla personal även vid arbetskraftsbrist.

Nyhetsbrevet Teknikundervisning i skolan, nr 2 鈥� maj 2026

Nyhetsbrevet är ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte för alla med intresse för teknikämnet och för teknikundervisning. Här finns artiklar, information, intervjuer, tips på litteratur och undervisningsmaterial för alla årskurser. Trevlig läsning!

Nätverk om integration i nordiska förskolor

Detta nätverk samlar forskare från hela Norden med intresse för hur förskola (ECEC) används i integrationsprocesser inom ramen för de nordiska välfärdsmodellerna.

Onlinebatteri för kognitivhörselvetenskap

Vi utvecklar ett öppet testbatteri för att undersöka sambandet mellan kognition och hörsel. Målet är att göra det tillgängligt för användning över hela Sverige, vilket möjliggör större och mer inkluderande forskning inom området.

Partiskolningens didaktik

I fokus för detta projekt står den utbildningsverksamhet som de svenska riksdagspartierna (och deras närstående organisationer) anordnar för sina medlemmar.

Pedagogiskt arbete Norrköping

Vår kärna består av praktiknära forskning om verksamheter i anslutning till utbildning, som syftar till att förstå och problematisera villkor för utbildning och undervisning i bland annat förskola, fritidshem, skola och lärarutbildning.

Profession i utbildning

Vi undersöker tvärvetenskapliga frågor om profession och professionellt arbete inom förskola, skola, fritidshem och lärarutbildning, med utgångspunkt i ett kritiskt förhållningssätt.

Professionell självtillit, känslomässiga utmaningar och moralisk stress i lärar-och läkarutbildning

Skolan och sjukvården är komplexa verksamheter som ställer höga kognitiva och emotionella krav på de yrkesverksamma. Projektet undersöker hur studenter under utbildningen utvecklar professionell självtillit under utbildningen till lärare och läkare.

Regional Infectious Disease Epidemiology and Simulations - RIDES

Vi forskar om utveckling och utvärdering av data- och informationsbehandling i samband med utbrott av infektionssjukdomar på lokal och regional nivå.

RELATE - Forskningscentrum för återgång i arbete senare i livet

RELATE (REturn-to-Work in LATEr Stages of Working Life) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum vid Linköpings universitet som utvecklar ny kunskap och innovativa lösningar för ett hållbart arbetsliv i en åldrande befolkning.

SAHA - digitala insatser för psykisk ohälsa hos flyktingar

Insatser för att upptäcka och främja psykisk hälsa hos flyktingar 鈥� utveckling av och forskning på digitala verktyg för bedömning och behandling av ångest, depression, posttraumatisk stress, sömnproblem och migrationsrelaterad psykisk ohälsa.

Samspel och interaktion som pedagogisk verksamhet

Forskningen inom detta kunskapsfält analyserar samspel mellan aktörer (barn, pedagoger, fysiska artefakter) inom ramen för olika rumsliga och sociala kontexter (klassrummet, sandlådan) och i olika kommunikativa aktiviteter (fri lek, körlektioner).

Samtal om film och teater som social interaktion

Vad tycker man om en film eller pjäs? Vilka andra saker pratar man om när man sett en film eller en pjäs? Jag vill bidra med kunskap om fiktionens roll och funktion i vår samtid och vad det innebär att vara bio- eller teaterbesökare i dagens Sverige.

Samverkan för ökad måluppfyllelse i grundskola, förskoleklass och fritidshem (SÖM)

Ett område som återkommande står i fokus i den politiska debatten är elevers måluppfyllelse. Detta projekt utgår från samverkan mellan grundskola, fritidshem och förskoleklass som ett sätt att bidra till ökad måluppfyllelse för skolans yngsta elever

Sexuella trakasserier inom polisen

Polisen ser sig som "den tunna blå linjen" som skyddar samhället mot kaos. Förändringar som anses hota polisens yrkeskultur väcker därför ofta motstånd. Hur kan förändringsinitiativ bidra till en sund organisationskultur inom polisen?

Simulerade provokationer 鈥� Lärarstudenters strategier för och utveckling av ledarskap

Lärarstudenter signalerar att de metoder som används för att träna ledarskap i klassrummet inte är tillräckliga. I det här projektet undersöker vi om simulerade provokationer kan ge möjligheter för lärarstudenter att utveckla sitt ledarskap.

Simuleringsbaserad träning i gymnasiala yrkesutbildningar

Användningen av högteknologiska simulatorer har ökat inom gymnasial yrkesutbildning. Hur kan simulatorstödd undervisning möjliggöra ett kvalificerat yrkeslärande samt vad händer i undervisningspraktiken när ett nytt tekniskt hjälpmedel införs?

Smaka lite först: Kommunikativa strategier för minskat matsvinn i förskolans måltider

Att minska "tallrikssvinnet" under förskoleluncher är en hårfin balans mellan matpreferenser, mättnad och våga smaka på ny mat. I detta innovativa projekt undersöker vi vilka kommunikationsstrategier som kan bidra till att minska matsvinnet.

Social inkludering genom elevers delaktighet (SIPP)

Projektet fokuserar på social inkludering och bygger på elevers erfarenheter av delaktighet. I projektet som är finansierat av Erasmus plus arbetar forskare och lärare tillsammans för att utveckla delaktighetspraktiker.

Socialpsykologi

På Avdelningen för psykologi finns ett nätverk med forskare och som har ett gemensamt intresse för socialpsykologi. Forskningsintresset handlar om hur individer, grupper och organisationer fungerar i olika sociala sammanhang och kontexter.

Språk och läsutveckling i förskolan

Vi undersöker hur läsmiljöer och samtal om text och bild kan integreras i förskolans undervisning för att främja språkutveckling och litteraturintresse.

Språk, redskap och representationer

Inom detta forskningsområde fokuseras dessa redskap och representationer och vilka möjligheter till lärande av naturvetenskap de ger. Vi undersöker även hur nya typer av redskap förändrar naturvetenskapliga lärandepraktiker i sig.

Språkundervisning i förskolan

Detta forskningsprojekt fokuserar på pedagogers didaktiska resonemang när de planerar och genomför undervisning där syftet är att arbeta med högläsning för att främja barns språkutveckling.

Städare i den privata städbranschen

Städare är en av Sveriges största yrkesgrupper, särskilt bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Trots hög arbetsrelaterad ohälsa och långvarig sjukfrånvaro är kunskapen om sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser begränsad.

Svensk förening för forskning i naturvetenskapernas didaktik 2026

Välkommen till en konferens arrangerad av Svensk förening för forskning i naturvetenskapernas didaktik. Konferensen äger rum den 12-13 november 2026 på Linköpings universitet, Campus Norrköping.

Synkronisering text och tal

Digital kommunikation är viktig men kan vara svår för personer med hörselnedsättning, särskilt i buller. Studien undersöker vilket tidsglapp mellan tal och text som bäst stödjer förståelse, med mål att ge riktlinjer för effektiv textning.

System- och individperspektiv på bedömning

De senaste årens ökade tryck på skolsystem att mäta och följa kunskapsutveckling har satt frågan om bedömning i centrum för forskningen om skolan.

Teknik och emotioner i äldreomsorgen

Digitala arbetsredskap kan underlätta omsorgsarbetet för vårdgivare men också utmana traditionella omsorgsideal. Detta projekt undersöker hur vårdgivare hanterar sina känslor när de använder digital teknik i relation till omsorgstagare.

Teknik tillsammans

Teknik tillsammans är ett webbaserat inspirationsmaterial för teknikämnet från förskoleklass till årskurs 6. Huvudsyftet är att elever ska utveckla sina kunskaper om teknik och teknikens betydelse för människan, samhället och världen.

Teknik, naturvetenskap och didaktik - TekNaD

Teknik, naturvetenskap och didaktik - TekNaD - är en forskningsmiljö inom teknikens och naturvetenskapernas didaktik som startade 2011.

Teknikens didaktik

Teknikens didaktik handlar om teknikundervisning från förskola upp till gymnasium och lärarutbildning, både som ett forskningsområde och som huvudområde inom våra olika lärarprogram.

TextAD 鈥� Automatiska textanpassningar för elever med lässvårigheter

Forskningsprojektet TextAD syftar till att beskriva kopplingen mellan läsare och text och sedan använda den kunskapen för att automatiskt skapa texter anpassade för olika typer av svaga läsare.

Tidiga interventioner i matematik och avkodning - TIMA

Projektet kommer att utforma och genomföra interventioner för elever med tidiga läs- och matematiksvårigheter. Målet är att optimera förutsättningarna för dessa elever att lyckas med den tidiga läs- och matematikutvecklingen.

Trikåklädda hjältar i klassrummet

Projektets resultat visar att seriemediet ger särskilt goda möjligheter att engagera elever i normkritiska diskussioner, där samtalen präglas av komplexa och ibland motsägelsefulla processer av meningsskapande i klassrummet och i skolan.

Tvillingstudien

Hur stor betydelse har gener och miljö för tidig språklig och kognitiv utveckling? För att få svar på det har vi undersökt tvillingpar i olika länder.

Unga hörselskadade i högre utbildning

Forskning om hur unga hörselskadade påverkas under sin studietid i jämförelse med normalhörande personer och hur möjligheterna till ett framgångsrikt yrkesliv ser ut efter att unga med hörselnedsättning fullföljt sin högskoleutbildning.

Utbildning och samhällsförändring

Utgångspunkten för detta kunskapsfält är att förskolan, fritidshemmet och den obligatoriska skolan återspeglar och bidrar till samhälleliga förändringar och processer.

Utvecklad undervisningseffektivitet genom virtuell praktik

Det finns ett stort behov av att effektivisera träning av blivande lärare. Detta projekt undersöker vilken effekt olika undervisningsformer har för lärarstudenters utveckling av undervisnings- och ledarskapsförmågan.

Validering av vuxnas kunskap och kompetens

Validering handlar om att ge erkännande åt vad människor kan, och då framför allt sådant vi lär oss utanför det formella utbildningssystemet. Vi utvecklar kunskap om olika former av validering, både ur individ- och organisationsperspektiv.

Vilja välja läsning. Kompletterande läsundervisning för fler fritidsläsande elever

Går det att lära barn att vilja läsa och hur? Projektet utforskar möjligheter för kompletterande läsundervisning i fritidshem med utgångspunkt i elevernas egna perspektiv, behov och preferenser kring läsningens vad, var, när, hur, med vem och varför.

Visual analytics och kunskapsvisualisering i skolan

Detta projekt undersöker hur visuell analys och verktyg för kunskapsvisualisering i skolmiljöer kan kombineras för att skapa synergieffekter i en inlärningsprocess.

Visual analytics, visual storytelling och lärande

För att bidra till den beskrivna situationen utvecklas nya forskningsfält som syftar till att utveckla verktyg som skapar möjlighet att analysera stora datamängder i anslutning till visuellt berättande.

Visualisering av stora datamängder i grundskolan

I det här projektet är ambitionen att skapa kunskap om elevers visuella 鈥漧äsförmåga鈥� (visual literacy) vilket kan skapa olika utgångspunkter, eller modeller, för 鈥漦ollektivt tänkande och lärande鈥�.

Vuxenutbildningens marknadisering och dess konsekvenser

Hur har marknadiseringen inom påverkat lärares arbete och profession samt elevers studier? I detta projekt har vi undersökt och analyserat vad marknadsiseringen har inneburit.

Vuxnas lärande: Framtida möjligheter till identitetsförändring och transformation

Välkommen till en internationell konferens om vuxnas lärande den 18-20 november 2026 i Linköping. Temat för konferensen är möjligheter till identitetsförändring och transformation.

WHOLE - Forskning om organisatorisk och social arbetsmiljö

Ledning, organisationsstruktur och belöningssystem är faktorer som kan påverka organisatorisk och social arbetsmiljö. Vi undersöker hur dessa faktorer påverkar individers arbetsupplevelse, förekomst av mobbning, sjukskrivningsnivå och upplevd hälsa.

Öra, minne och demens

Hörselnedsättning kan medföra minskad talförståelse, minnesproblem och bidra till demens. Vi studerar hur sambandet mellan hörsel, kognition och kommunikation utvecklas över tid och därmed eventuella kopplingar till demensutveckling.