Jämfört med gymnasieskolan, där ungefär var fjärde elev går på en fristående skola, är vuxenutbildningen än mer marknadiserad. Nästan hälften av alla kursdeltagare inom komvux studerar hos utbildningsanordnare som är icke-kommunala. Trots stort genomslag i vuxenutbildningen har forskning om marknadiseringens konsekvenser huvudsakligen rört förhållanden i grundskola och gymnasium. Vi saknar med andra ord kunskap om vad privatisering och konkurrensutsättning inneburit för lärare, studerande och andra som verkar inom vuxenutbildningen.
Det som gör komvux så viktigt att studera är att denna utbildningsform organiseras på ett annat sätt än grund- och gymnasieskolan. Där barn- och ungdomsskolans organisering bygger på fritt skolval och fast elevpeng, organiseras komvux istället kring möjligheten att lägga ut utbildningen på entreprenad hos enskilda (privata) anordnare, med kommunen som huvudman. Detta innebär bland annat att kommunen äger rätten och ansvaret att bestämma vilka kurser som ges, vilka anordnare som ska få uppdrag att genomföra utbildningen, var varje deltagare får studera och vilka som får förtur.
Upphandlingsprocessen påverkar
Kunskapslyftet 1997–2002 banade väg för de förändringar inom vuxenutbildningen som inneburit att många kommuner tillämpar en modell där privata anordnare genom upphandling konkurrerar om tidsbegränsade uppdrag. Tanken var att konkurrens mellan olika utbildningsanordnare skulle leda till såväl förnyelse som effektivitet. Kommunerna bestämmer själva om de vill behålla hela vuxenutbildningen i egen regi, till viss del, eller om all utbildning ska upphandlas i konkurrens. I upphandlingsprocessen är det som gäller bäst kvalitet för lägst pris. De som konkurrerar om anbuden kan vara allt från stora statsägda företag och privata anordnare till studieförbund, vuxenutbildning i kommunens regi eller folkhögskolor. Upphandlingen har stor betydelse för de som konkurrerar om uppdrag. Ofta är utbildningsuppdragen begränsade till två år med möjlighet till förlängning på upp till två år. Det påverkar kontinuitet och långsiktiga åtaganden men även lärare och studerande. Det har betydelse för lärare som inte vet om deras anställning finns kvar efter nästa upphandlingsomgång och för de vuxna studerande kan det innebära att de blir tvungna att byta skola och lärare mitt i en utbildning.
Syftet med vårt projekt har varit att undersöka och analysera hur organiseringen av komvux genom upphandling går till och hur den inverkar på lärares arbete och elevers studier. Detta har vi undersökt genom att studera vuxenutbildningen i sex olika kommuner, med varierad erfarenhet av utbildning på entreprenad. Flera kommuner har haft en omfattande upphandling av vuxenutbildning, men några har även introducerat så kallad auktorisation, där anordnare som uppfyller vissa krav får möjlighet att bedriva utbildning på entreprenad mer långsiktigt. Vi har, förutom intervjuer med politiker, förvaltningschefer och tjänstemän med ansvar för vuxenutbildningen och dess upphandling, och genom att titta på nationella policydokument och lokaler (t.ex. upphandlingsunderlag och anbud) vara nära verksamheter genom observationer, intervjuer och informella samtal med lärare, elever, studievägledare och rektorer/verksamhetsansvariga. Vi har följt flera utbildningsanordnare, privata och kommunala.
Projektet har genomförts dels med grund i finansiering från Vetenskapsrådet, dels med finansiering från Linköpings universitet. Den senare finansieringen avser framför allt en doktorand vars fokus riktats mot upphandling och dess inverkan på lärares arbete och profession.
