¸£Àû¼§

Vad är ämnesspecifik lärarskicklighet? Vad är det för kunskaper, erfarenheter och förmågor som styr läraren? Har detta med ämnesinnehåll att göra? Vi vill studera naturvetenskapliga lektionsse­kvenser för att illustrera och undersöka de faktiska lärprocesser som skapas i klassrummet.

Vi har i tidigare klassrumsstudier funnit att läraren lägger stor möda vid att skapa goda relationer i klassrummet och sammanhang för undervisningen. Han/hon månar om eleverna och försöker skapa trygga miljöer (Berg, Löfgren & Eriksson, 2007). Däremot var det få tillfällen då läraren i sitt agerande och samtal behandlade ämnet och ämnesdidaktiska frågor (Hultman, Löfgren, Schoultz, 2012). Då läraren arbetar med starkt styrda material som t.ex NTA verkar detta vara extra tydligt (Löfgren, Schoultz, Hultman & Björklund, 2013).

Vi ställer oss därför frågan, vad är det som styr lärarens agerande i klassrumspraktiken? Är det ämnesdidaktisk kunskap eller är det beprövad erfarenhet som tar överhand?  Vi visar i en klassrumsstudie från danska och svenska kemiklassrum att engage­rande naturvetenskapliga samtal uppnås tack vare lärarnas för­måga att hela tiden förhandla med eleverna (Löfgren, R., Johnsson, K., Schoultz, J., Domino Østergard, L., 2014). Det naturveten­skapliga innehållet synliggörs i kommu­nikationen och växer fram ur interaktionerna mellan lärare och eleverna. Eleverna i studien får ta del av den naturvetenskapliga processen och det kan ses som ett för­ändrat deltagande som möjliggör för eleverna att delta i en na­turvetenskaplig praktik.